Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenoir, Alfred - Lenong - Lenormand, Marie Anne - Lenormand, Henri - Lenormant, François - Lenôtre (Le Nôtre), André - Lenôtre, Georges (Théodore Gosselin) - Lenroot, Irwin - Lens (botanik) - Lens (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENONG
tine, E. de Goncourt, Daumier m.fl.; statyer av
bl.a. Berlioz, Prudhon med Mlie Mayer, ”La
France romane”, den senare en kolossalstaty
vid Alexander Ill-bron i Paris m.fl. G.S.
Leno’ng, se L i n o n g.
Lenormand [lanårmä’], Marie Anne
Adé-laide, fransk spåkvinna (1772—1843), blev
under revolutionsåren bekant i Paris under
namnet ”Sibyllan i Faubourg Saint-Germain”, vann
kejsarinnan Joséphines bevågenhet och hade
några år ett mycket förnämligt klientel men
utvisades 1809, då hon slog sig ner i Bryssel;
enl. en okontrollerbar uppgift skulle Napoleon
ha begagnat sig av henne som spion. C.
Lenormand [lanårmä’], Henri René,
fransk dramatiker (f. 1882). Ett tiotal år efter
sin debut slog L.
igenom med ”Les
ratés” (1920), en
obarmhärtig typ- och
miljöskildring ur
teaterproletariatet. ”Le
simoun” (1921), ”Le
mangeur de réves”
(1922), ”L’homme et
ses fantömes” (1924),
”Le låche” (1925)
ha stärkt hans
ställning som en av
Frankrikes
intressan
taste efterkrigsdramatiker. I sin
människouppfattning och psykologi är L. påverkad av
Bergson och Freud. Hans gestalter äro ofta
patologiska gränsfall, vilkas undermedvetna
hand-lingsmotiv, viljeförlamning och psykiska
sammanhangslöshet skildras med en suggestiv,
drömspelsartad tablåteknik. G.A-m.
Lenormant [lanårmä’], F r a n q o i s, fransk
arkeolog (1837—83), företog utgrävningar i
Eleusis 1860, prof, i arkeologi vid Bibliothèque
nationale i Paris, har förf, flera viktiga
historiska, arkeologiska och numismatiska arbeten,
bl.a. ”Recherches archéologiques å Eleusis”
(1862), ”Chefs-d’oeuvre de Fart antique” (7 bd,
1867—68), ”Manuel d’histoire ancienne de
1’Orient” (3 bd, 1868, forts, av E. Babelon, 3 bd,
1885—88) samt ”La monnaie dans 1’antiquité”
(3 bd, 1878—79). W.N.
Lenötre [lanå’tra] (Le Nötre), André,
fransk trädgårdsarkitekt (1613—1700), bedrev
först konstnärliga studier för att utbilda sig till
målare men övergick snart till
trädgårdskonsten. Denna studerade han under några år i
Italien, och härunder anlade han en mycket
bekant trädgård vid Villa Ludovici i Rom.
Hemkommen till Frankrike, fick han i uppdrag
att anlägga en stor park vid Vaux för
finansministern Fouquet. Detta verk uppmärksam-
A. Lenötre: Skiss till plan över Versaillesparken.
Bibliothèque nationale. Paris.
mades av Ludvig XIV, som anställde L. för att
anlägga den stora parken vid Versailles och
Grand Trianon. Dessa anläggningar betraktas
som det yppersta exemplet på fransk barock
och ha tjänat som förebilder för otaliga
anläggningar i skilda länder. Andra verk av L.
äro parkerna vid Chantilly, Marly,
Saint-Cloud, Sceaux m.fl. C.G.D.
Lenötre [lanå’tra], Georges, förf.-namn för
Louis Léon Théodore Gosselin, fransk
historiker (f. 1857), på mödernet stammande
från A. Lenötre. L. har gjort sig känd som
samvetsgrann och intresseväckande förf, av
skildringar från revolutionstiden med en
överflödande rikedom på detaljupplysningar av
person-, kultur- och lokalhistorisk art. I sv.
övers, föreligga ”Bilder från revolutionen”
(1908), ”Bilder från revolutionen. Gamla
byggnader, gamla papper” (4 bd, 1909—12),
”Revo-lutionsminnen” (1913), ”En rojalistisk
konspiratör. Baron de Batz 1792—1795” (1922),
”Flykten till Varennes” (1923). L. blev 1932
medl. av Franska akad. C.
Lenroot [le’nrot], Irwin Luther,
nordamerikansk politiker av sv. härstamning (f. 1869).
Advokat i sin födelsestat Wisconsin 1897, där
hans i Skåne födda föräldrar bosatt sig 1856,
deltog L. i dess politiska liv ss. republikan
fr.o.m. 1901, medl. av unionens representanthus
1909—18, av dess senat 1918—27. Han gjorde
sig här bemärkt i främsta ledet, lanserades vid
det republikanska partikonventet 1920 till
partiets kandidat ss. v. president samt erhöll vid
den slutgiltiga voteringen näst högsta röstetalet
efter Coolidge. B.
Lens, bot., se Linssläktet.
Lens [läs], stad i dep. Pas-de-Calais,
Frankrike, 25 km. s.v. om Lille, vid Lenskanalen;
— 1235 —
— 1236 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
