ARIOSTO Ariminum, forntida stad, nu Rimini (se d. o.). Aringsås, s:n i Allbo hd, Kronobergs län, v. om Växjö; 48,97 kvkm., därav 42,17 land; 3,117 inv. (1928), varav 1,196 i Alvesta municipal-samhälle (se d. o.), 46 inv. pr kvkm., Alvesta Aringsås kyrka. frånräknat; 9,22 kvkm. odlad jord (22 % av landarealen), 22,79 kvkm. skogs- och hagmark. Kyrkan är från medeltiden och har en hög, vacker klockstapel. I A. ligger Ängaholms fideikommiss. Pastorat: A., Lekaryd och Härlöv, Allbo kontrakt, Växjö stift. J. C. Arioca'rpus (Anhalo'nium), växtsläkte av fam. kaktusväxter, med rundad stam utan taggar och med bladlika, trekantiga vårtor. Ario-cdrpus-arterna, inhemska i Mexiko, innehålla en giftig, saponin- och alkaloidförande mjölksaft. O. Gz. Ariocarpus /issiiratus. Ari'on, grekisk skald från Methymna på Lesbos (o. 600 f. Kr.), skall ha varit den förste, som diktat dityramber (se d. o.). Om hans liv och verk är oss intet annat bekant än legendariska utsmyckningar: så skall t. ex., enl. en av Herodotos (I, 23 ff.) meddelad saga, A. en gång på ett underbart sätt ha blivit räddad av en delfin, då sjömännen på det fartyg, på vilket A. färdades, hotade att döda honom för att komma åt hans ägodelar. W. N. Arfon, ett släkte bland lungsnäckorna (se Skogssnigel). Ario'so (ital.), mus., stämningsbetonat melodiöst inskott i recitativisk omgivning. Ario'sti, Attilio, italiensk tonsättare och klosterbroder (1666—1740), i sin operamusik påverkad av Lully och Alessandro Scarlatti; efter 1697 verksam ss. hovkompositör i Berlin, senare i Wien samt, efter förnyad klostervistelse, framför allt i London. A. skrev ett Föregivet porträtt av L. Ariosto. Kopparstick av de Larmessin efter målning av Tizian. 20-tal operor men jämväl kyrkokantater, -oratorier och kammarmusik. A-f N. Ario'sto, Ludovico, italiensk skald (V91474 —6/7 1533). F. i Reggio Emilia kom A. vid 10 års ålder till Ferrara, där han enl. faderns önskan studerade juridik och följande sin egen böjelse ägnade sig åt poesien. Till lärare i de klassiska språken hade han Gregorio från Spoleto. Han skrev flera latinska diktverk; bland dem märkas några epigram, i vilka man redan anar den renhjärtade och hö-viske förf, till »Orlando furioso». Då han förlorat sin fader, inträdde han — för att hjälpa sina yngre syskon — i huset Estes — 253 — — 254 —