Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Banchieri, Adriano
- Banck, Laurentius
- Banck, Erik
- Banco di Rialto
- Bancoposten
- Bancroft, Richard
- Bancroft, George
- Bancroft, Hubert Howe
- Band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAND
cale in Italia», III, IV; dessutom två
instrumentalsatser i Wasilewski, »Instrumentalsätze vom
Ende des 16. bis Ende des 17. Jahrhunderts»,
bilaga (1905) till samme förf:s »Die Violine im
17. Jahrhundert und die Anfänge der
Instrumentalkomposition» (1874). E. A.
Banck, Laurentius, svenskfödd holländsk
rättslärd (o. 1617—62). Efter studier i Uppsala
och i Holland blev A. prof, i juridik i Franeker
(Friesland) 1647; han utgav ett flertal skrifter i
juridik och politik. E. K.
Banck, Erik, skeppsredare, konstsamlare (f.
18/« 1874), har under det senaste årtiondet (i
Hälsingborg) hopbragt en värdefull samling
tavlor, f. n. ett 60-tal, av företrädesvis äldre
mästare. E. Wrgl.
Banco di Ria'Ito, en statlig venetiansk
girobank, grundad år 1587. Sedan en ny statsbank
år 1619 inrättats i Venedig (Banco del Giro,
vilken ägde bestånd till år 1806), upphörde
snart B. di R. B. L-th.
Bancoposten, utg. sedan 1916 från Stockholm
varannan månad av Riksbankstjänstemännens
förening, innehåller bl. a. regelbundna
översikter av artiklar i in- och utländska tidskr. ang.
penning-, bank- och börsväsen m. m. B. L-th.
Bancroft [bä'rjkråft], Richard, en av de
första highchurch-ledarna. inom anglikanska
kyrkan (se d. o.), ärkebiskop i Canterbury,
teologisk förf., kyrkopolitiker (1544—1610).
Genom sitt teologiska författarskap, där han
hävdade episkopatet, betonade det sakramentala,
det rituella o. s. v., grundläde han den
höganglikanska teologien. Ss. kyrkopolitiker
lyckades han att få både puritaner och katoliker att
underordna sig episkopalkyrkan. Under hans
ledning utarbetades en ny kyrkoordning av
1604, som avsåg att stärka den kyrkliga enheten
och prästerskapets ställning. Ett led i samma
kyrkliga enhetssträvanden blev den nya, för
hela nationen gemensamma bibelöversättningen
av 1611. Genom B:s bemödanden upprättades
episkopalkyrkan även i Skottland, där hittills
presbyterianismen rått. B. förfor därvid med
stor försiktighet. Först efter hans död
utvecklades höganglikanismen till ett kyrkotvång, som
med sin hårdhet ånyo bröt sönder den
kyrkliga enhet, som B. verkat för och också delvis
lyckats åstadkomma. S. N.
Bancroft [bä'rjkråft], George,
nordamerikansk historiker och politiker (1800—91).
Efter studier vid amerikanska högskolor
fullbordade B. sin utbildning genom en studieresa till
Europa, där han tog särsk. starka intryck a\
professorn i historia i Göttingen, A. H. L.
Hee-ren. Hemkommen 1822 försökte sig B. som
universitetslärare men trivdes ej härmed utan
startade med en vän en privatskola, »Round
hill school», som utgjorde ett försök att höja
den högre undervisningen i Förenta staterna.
Vid sidan härav började han utarbeta en bred,
på ingående
källstu-dier baserad och
starkt konstnärligt
hållen skildring av sitt
lands historia fram till [-oavhängighetsförkla-ringen,-]
{+oavhängighetsförkla-
ringen,+} »History of
the U. S. from the
dis-covery of the
conti-nent» (10 bd, 1834—
74) med
fortsättningen »History of the
formation of the
consti-tution of the U. S.»
(1882). B. uppträdde också som politiker, var
1845—46 sjöminister, 1846—49 minister i
London, 1868—74 i Berlin. På den senare posten
inlade han stor förtjänst om ordnandet av
ut-vandringsförhållandena mellan U. S. A. och
Tyskland. Litt.: M. A. de Wolfe Howe, »Life
and letters of G. B.» (1908). H. E.
Bancroft [bä'rjkråft], Hubert Howe,
nordamerikansk boksamlare och historiker (1832—
1918), grundade 1856 en förlagsfirma i San
Francisco, samlade källor till Stillahavskustens
historia och utgav på grundval av det vidlyftiga
material han hopbragt ett flertal stora verk. G. Cqt.
Band. 1) Anat. B. el. ligament (lat.
liga-me'nta), fasta hinnor el. strängar, som förbinda
benen. Fibrösa b. äro
mycket sega, föga
tänjbara men böjliga
och smidiga, silvergrå
el. sidenglänsande.
Elastiska b. äro
mjuka, gulaktiga,
tänjbara och till en viss grad
elastiska. Kapselband
äro ledkapslar kring
ändarna av två ben
(se Led). Hjälp- el.
hämningsligament
befinna sig mestadels
utanför ledkapslarna
och bestämma stundom riktningen av och
gränserna för benens rörelser. Till skillnad från
samtliga dessa s. k. äkta ligament, som förbinda
skelettdelar, talar man om falska ligament, i
vilka många av de inre organen äro upphängda
vid varandra el. vid de stora kroppshålornas
väggar. Läran om ligamenten benämnes
syn-desmologi. [A.-U.]
2) Byggn. Vågrätt indelningsled å
byggnadsverk, ofta av särskilt material och färgton och
utan profilering. Stundom förekomma mera
Band (ligament). a. vid
handlovens ben. b. mellan
handlovens och
mellanhandens ben.
Uppslagsbok. II.
40
— 1249 —
— 1250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 20 14:15:41 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-2/0781.html