- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 4. Björling - Bronkialkörtlar /
53-54

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladhorningar - Bladhöns - Bladkapitäl - Bladklocka - Bladkoppar - Bladklängen - Bladkräfta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLADKRÄFTA tar den förra bl. a. dyngbaggar och tordy-vein, den senare bl. a. ollonborren, pingbor-ren, trädgårdsborren, noshornsbaggen, humlebaggen och guldbaggen (se d. o.). Till b. kan även räknas fam. Lucani'dæ, dit bl. a. ekoxen (se d. o.) hör. E. W-n. Bladhöns, Parri'dæ, en ordn. vadarefåglar, som förekommer i de tropiska delarna av Vattenfasan, Hydrophasiaiius chirurgus, en art av bladhöns. Gamla och i de subtropiska delarna av Nya världen. De ha mycket långa, smala ben och mycket långa tår, varigenom de kunna springa på i vattenytan flytande växter. Mest bekanta äro jassanen och vattenfasanen. H. W-n. Bladkapitäl, d. v. s. med växtmotiv ornerat kapitäl, uppträder tidigt i Egypten och Mesopotamien, där lotus, palm (palmett) m. fl. i stiliserad form kommo till användning, hos grekerna framför allt akantusbladet och -rankan (se Akantus), som sedan blivit det viktigaste kapitälornamentet. I den äldre kristna bygg- Gotiskt bladkapitäl i katedralen i Reims. nadskonsten brukades detta med stor förenkling och stilisering; under gotiken återinfördes annat, mera naturalistiskt bladverk. Under renässansen kom det stiliserade akantusbladet åter till heders. E. Wrgl. Bladklocka, Nica'ndra physaloi'des, utgör den enda kända arten av det till fam. Solana'-ceæ hörande, i Peru inhemska släktet Nicandra, ettårig, o. 1 m. hög ört med stora, mer el. mindre inskurna blad och ensamma, i bladvecken sittande, blåa blommor. Odlas hos oss ss. prydnadsväxt i trädgårdsrabatter och på stenberg. A. V-e. Bladkoppar, se Bladmetaller. Bladklängen äro ombildade blad el. bladdelar, vilka äga förmåga att vid beröring med ett Bladklängen av Bryonia. föremål spiralformigt rulla sig omkring detsamma. Därigenom bli de ett för växten viktigt klätterorgan (se d. o.). Hos t. ex. Cle'matis och Tropæ'olum är det bladskaften, som äro mycket känsliga för yttre retning, hos däremot vicker- och ärtsläktet m. fl. baljväxter, ävensom hos gurkväxter, är det ombildade bladnerver, som utgöra dessa växters enkla el. förgrenade klängen. A. V-e. Bladkräfta. Förr antog man, att b., Phyl-lo'soma, var en särskild art, men det har visat sig, att den endast utgör ett larvstadium till den i Medelhavet allmänt förekommande hummern, langusten el. björnkräftan (se d. o.). H. W-n. — 53 — — 54 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 12 12:48:34 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-4/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free