BR AXENGRÄSSLÄKTET o. 1500—40). Namnet är (av W. Bode) upptaget efter en med ett konstrikt monogram signerad tavla i Braunschweigs museum, ett landskap med scenen »De 5,000 männens bespisande». B. utmärker sig för en förträfflig landskapsbehandling med ett för den tiden ovanligt luftperspektiv samt en både livligt komponerad och noggrant utförd framställning av de talrika små figurerna i scener med bibliskt el. vardagligt innehåll. B. är P. Brueghels förnämste föregångare. Tavlor av B. finnas f. ö. i museerna i Amsterdam, Paris, Stuttgart och flerstädes. ^E. Wrgl. Braunschweigmumma [brau^Jvaik-], ett ex-traktrikt mörkt öl från Braunschweig, numera föga brukat. Brauns rör, se Braun, Karl Ferdinand (1850 —1918). Braun von Braun, Mathias, bömisk bildhuggare (1684—1738), kom efter studier i Italien till Prag, där han 1710—11 utförde ett par av Karlsbrons mest berömda statyer, arbetade för olika kyrkor och flitigt medverkade vid skulpturutsmyckning av de stora adelspalat-sen. Bl. a. skulpterade han de mäktiga portaljättarna på det berömda Clam-Gallaspalat-set, byggt av Fischer v. Erlach. M. Bjn. Brausewetter [brau'za-], Otto, tysk målare (1835—1904), fick anseende som målare av historiebilder och historisk genre, i Sverige bekant genom sin tavla »Gustav Adolf vid Lützen». E. Wrgl. Brausewetter [brau'za-], Ernst, tysk översättare av skandinavisk litteratur (f. 1863), har översatt Strindberg, Ibsen m. fl.; utgav 1896 samlingen »Nordische Meisternovellen». Rth. Brausewetter [brau'za-], Artur, tysk skriftställare (f. 1864), sedan 1893 ärkcdiakon vid S:ta Mariakyrkan i Danzig, skrev (till en början under pseud. Artur Sewett) romaner och berättelser, »Wer die Heimat liebt wie Du» (1916), »Die grosse Liebe» (1918) o. a. Rth. Braut-Anund el. Bröt-Anund, se Anund. Brava, den sydligaste av Kap-Verdeöarna, 56 kvkm., c:a 10,000 inv. B., som är uppbyggd av lava och tuff, är ganska bördig; vinodling. Huvudstad är Säo Joäo Baptista (6,000 inv.), men hamnen Furna. O. P. Brava'd (fra. bravade, trots, eg. ital.), hjälte-dat el. bedrift i ironisk mening. — Bravera, skrodera, skryta, stoltsera. Bravais [-vä'], Auguste, fransk fysiker (1811—63), var först marinofficer och blev slutl. prof, i fysik vid École polytechnique. B. deltog 1838—40 med fregatten »La recher-che» (se d. o.) i en exp. till nordligare farvatten. Under övervintringen i Bossekop i Altenfjord gjorde han viktiga rön angående norrskenet; han iakttog också där, att strandlinjer, som inskurits i fast berg, sluttade ut mot havet, och tydde detta som följd av en oregelbunden höjning av landet. Dessa rön fingo sin fulla förklaring först i samband med undersökningar över Skandinaviens nivåförändringar (se Bravais—De Geerska lagen och De Geer, G.). På kristallografiens område har B. gjort viktiga arbeten rörande kristallernas symmetriklasser och ytornas in-dices samt utvecklat teorien om rymdgitter (se d. o.) i kristallerna och deras anordning. K. A. G. Bravais—De Geerska lagen [-vä'-da-jä'r-]. Genom sina undersökningar över strandlinjen i Skandinavien, först meddelade 1888—90, har Gerard De Geer (se denne) på grundlag av talrika mätningar av den marina gränsen visat, att Skandinavien på gr. av inlandsisens bort-smältande höjts oregelbundet, mest i mitten och mindre el. alls icke i periferien. Därigenom bekräftades de rön, som Bravais (se denne) gjorde i Altenfjord. K. A. G. Brave'ra, se Bravad. Bravo (ital., tapper; samma ord som det över ty. inkomna bra), som interjektion: bra, utmärkt; även som subst. — Superlativ: bra-vissimo. Bravo, plur. bravi (ital. till adj. bravo, eg. tapper, se föregående), lejd lönnmördare, bandit. Bravo-Murillo [-mor flå], Juan, spansk politiker (1803—73), advokat 1825, 1837 medl. av deputeradekammaren, en av ledarna för det konservativa partiet (moderados), efter vartannat justitie-, handels-, undervisnings- och finansminister. 1851 trädde B. i spetsen för regeringen men måste redan 1852 avgå med anledning av ett tillbakavisat revisions-förslag i absolutistisk riktning av 1845 års konstitution. C. G. Th. Bravu'r (fra. bravoure, eg. ital.), urspr. och (i sht förr) även i sv.: tapperhet; käckhet och oförskräckthet; överlägsen skicklighet el. konstfärdighet; ofta med bibegrepp av en viss skrytsamhet el. ytlighet. Mus., glänsande förmåga att övervinna alla tekniska svårigheter; eldigt, virtuost föredrag, där denna förmåga framträder; bravurstycke, bravuraria, kompositioner anlagda på att ge den utförande tillfälle att visa denna förmåga. E. Hqt; F. S-l. Braxen, eg. »den glänsande», fiskart. Se Braxensläktet. Braxenflugor, se Nattsländor. Braxengrässläktet, Isoè'tes, det enda växtsläkte, som tillhör den kryptogama fam. lsoèta'ceæ. O. 60 arter, de flesta vatten- el. — 1045 — — 1046 —