DE LA REY Djurgårdsteatern, som D. sedan till 1843 och 1849—61 ensam ledde. Vintermånaderna ägnades åt landsorten och Finland. D. var från 1861 anställd vid Kungl. teatern. Hans anseende som teaterledare och som enskild person var det allra bästa, och han var som skådespelare i den högre komedien utomordentligt populär. Humor, esprit, temperament och verklighetssinne präglade hans framställningar, bland vilka märkas Polykarpus i »Kronofogdarna», greve de Miremont i »Kotteriet», de la Rochéferrier i »Ett parti piquet», Magnus Drakenhjelm i »Efter femtio år» och Gaspard i »Debutanten och hennes far». D. bildade 1857 Dramatiska och musikaliska artisternas pensionsförening (se d. o.). G. K-g. 3) Hedvig Lovisa Charlotta D., f. De Broen, den föregåendes maka, skådespelerska (1807—64), sondotter till A. De Broen (se denne), från 1831 anställd vid sin styvfader Svanbergs sällskap, s. å. gift med D. 2), som hon följde, tills båda 1861 anställdes vid Kungl. teatern. D. var en mångsidig skådespelerska med utpräglat verklighetssinne och levande temperament. Hennes egentliga fält var den högre komedien. Bland hennes roller märkas Pariserpojken, Griselda, Preciösa, Césarine i »Kotteriet», Lady Tartuffe, baronessan de Vaubert i »Fröken de la Seiglière», ge-neralskan i »Mor och son», överstinnan Hjelm i »Efter femtio år» och Gripo-nia i »Broder tvisten». G. K-g. 4) Fredrik D., bror till D. 2), skådespelare (1812—94), började som kökspojke på Stockholms slott, var 1830—43 anställd vid Svan- bergska sällskapet (från 1833 P. J. D:s), ledde 1843—48 eget sällskap i landsorten och Finland och somrarna 1844—48 Djurgårdsteatern, drog sig därefter för en tid tillbaka till sin gård i Uppland, ägnade sig från 1853 åt gästspel i Sverige, Norge och Finland, var 1875—79 anställd vid Nya (sedermera Svenska) teatern och lämnade scenen 1886. D. var en utomordentligt populär komiker med humor, fantasi och förmåga av levande karakteristik, brackans godmodigt ironiske och lätt karikerande mästerframställare på svensk scen. Bland D:s roller märkas Jakob och senare Per Klockare i »Erasmus Monta-nus», Polykarpus i »Kronofogdarna», Pariserpojken, Magister Bläckstadius, Konjander i »Hittebarnet», Orfeus i »Orfeus i underjorden», Pipping i »Sodom och Gomorrha» och konsul Evje i »Redaktören». G. K-g. Delane [dilel'n], John Thadeus, engelsk publicist (1817—79), chefredaktör för »The Times» 1841—77. D. förskaffade den redan mäktiga tidn. världspolitiskt inflytande och var på sin tid Englands ledande publicist. Till sin politiska uppfattning liberal, sökte han höja tidn. över partierna och verkade på samma gång för en oberoende och stark regeringsmakt. Th. De Lange, Samuel, holländsk orgelvirtuos och tonsättare, se Lange. Delaplanche [dalaplä']'], Eugène, fransk bildhuggare (1836—91), utförde i en graciös och formskön stil flera statyer i marmor el. brons, som blevo populära: »Eva efter syndafallet», »Musiken», »Aurora», »Dansen», »Afrika» .(förgylld brons) m. fl., några av dessa uppställda i parker i Paris; hans staty av Aubert är uppställd i operans foajé där. D. utförde även dekorationsarbeten för kyrkor o. a. byggnader. I Glyptoteket, Köpenhamn, är D. väl representerad. E. W. De la Pole [delapåu'1], engelsk adelsätt, vars viktigaste medlemmar burit titeln earl av Suf-folk (se d. o.). De la Rey [da la rä'j], Jakobus Herklaas, boergeneral (1847—1914), sedan 1893 medl. av Sydafrikanska republikens »första» folkråd. Vid krigsutbrottet 1899 utnämnd till general, besegrade han engelsmännen 12/io s. å. vid Kraai Pan, varefter han framgångsrikt kämpade under Cron-je på v. krigsskådeplatsen. Av Botha utnämnd till general-kommendantsassi- — 25 — — 26 —