tidvattenrörelse, ss. Medelhavet och Svarta havet, uppvisa i allm. d. vid flodmynningarna. I Östersjön äro de däremot sällsynta. D.-bildningen gynnas, om jordskorpan är stabil. Är denna underkastad sänkning, hämmas däremot uppkomsten av d. Där de d.-bildande krafterna äro ovanligt starka, kan detta hinder dock övervinnas, varpå Rhens, Pos, Memels, Ganges’ och Mississippis d. äro exempel. Där de hämmande faktorerna äro mycket kraftiga, når d.-käglan icke upp till havsytan, utan d. blir ett undervatten s-d. Världens vattenrikaste och mest slamförande flod, Amason-floden, har ett sådant utanför sin mynning. Ä andra sidan tillväxa vissa d. mycket hastigt: Weichsels d. har sedan 1644 vuxit 10 har årl., Rhönes 23 har och Pos sedan 1823 76 har pr år. — Även vid flodmynningar i sjöar uppkomma d. D.-platån växer stundom ganska raskt ut i sjön. Det finnes sv. fjällsjöar, t. ex. Laitaure, som redan äro till hälften igenfyllda av dylika d.-käglor. När denna process får för- Tvärsnitt genom ett delta. Streckat: fast berg, grovpunkterat: grus, finpunkterat: sand, grått: slamm. siggå tillräckligt länge, blir hela sjön igenfylld och ersatt av en d.-slätt el. ett inlands-d. I de endast periodiskt vattenförande saltsjöarna el. saltpannorna (se Sjö) förskjutas flodmynningarna ofta över mycket stora områden. D.-avlagringarna bli här synnerligen utbredda men å andra sidan mycket oregelbundet fördelade. Så uppstå utomordentligt vidsträckta torr-d., av vilka Cooper creeks i Australien är det största i världen. — Litt.: G. R. Credner, »Die Deltas» (i »Petermanns Mitteilungen», Erg.-bd 12, 1878); J. Jankö, »Das D. des Nil» (1890); A. Norlind, »Die geographische Entwicklung des Rheind:s bis um das Jahr 1500» (1912); O. Marinelli, »Le curiose vicende del d. del Po» (i »Le vie d’Italia», 1924). J. F. Deltakoppling, elektrotekn., se Triangelkoppling. Deltametall, mässinglegering bestående av 54—66 % koppar, 40—42 % zink samt c:a 1 % järn, 1 % mangan och 1 % bly. D. är till färgen ljust guldgul och kan poleras till hög glans. Den är i smält tillstånd lättflytande och lämpar sig väl för gjutning. Vid rödvärme kan legeringen smidas och valsas, och den kan även vid rumstemperatur formas genom pressning och dragning. Brottgränsen för gjuten d. utgör c:a 35 kg. pr kvm. vid en tänjbarhet av 35—40 %. För pressad d. är brottgränsen 45—65 kg. pr kvm. och tänjbarheten 30— 20 %. D. har fått vidsträckt användning vid maskin- och fartygskonstruktioner, för propellrar m. m. samt för allehanda smärre gjutna och pressade föremål. I. S. Deltamuskeln, den kraftiga muskel, som, epålettlikt anordnad, utspringer från yttre delen av nyckelben och skulderbladskam och fäster sig på övre delen av överarmsbenet. D:s huvuduppgift är armens utåtförande från kroppen (»armar utåt sträck»); den betingar människoaxelns runda, mjuka kontur. A.-U. Deltapurpuri'n, färgämne, som direkt färgar bomull och bildas av tolidin och β-naftylaminosulfonsyror. Deltastrålar, δ-strålar, fys., se Radioaktivitet. Delteil [dältä'j], Joseph, fransk förf. (f. 1895). I den fantastiska romanen »Les cinq sens» (1924) framträder D. som en erotoman, affekterad estet. I »Jeanne d’Arc» (1925) är luften något renare. D. hyllar, tydligen under inflytande av Bergson, det skapande, enkla, okonstlade livet, förkroppsligat i Jeannes gestalt, och ironiserar det intellektuellt förtorkade, utilistiskt beräknande. »Les poilus» (1926) förhärligar de franska krigarna i världskriget. I «I1 était une fois Napoléon» (1929) framställes Napoleon romantiskt som den intuitivt inspirerade fältherren i motsats till det sista krigets kontorschefer. P. Mg. Deltoner, mus., se övertoner. Déluge [-ly'ž] (fra.), översvämning, syndaflod; jfr Diluvium och Après nous le déluge. Delwarts plåster, Empla'strum picis compo'situm, plåster berett av beck, harts och vene-tiansk terpentin; brukades förr i veterinärmedicinen. J. H. Delwig, Delvig, von, ätt, se Dellwig. Delvigne [dälvi'n], Henri Gustave, fransk officer (1799—1876), konstruktör av det franska armégeväret av 1838 års modell, en av föregångsmännen vid övergången från slätborrade till räfflade eldvapen och vid införandet av avlånga (cylindroogivala) kulor. R. Sbg. Delya'nnis, grekisk släkt, se Deligiannis. Delångersån, Dellensjöarnas avlopp till Botniska viken. Dess källflod är Svåga älv, som upprinner i s. v. Medelpad och mynnar i N. Dellen. Från S. Dellen flyter D. åt s. o. genom en rad av sjöar (Kyrkosjön, Långsjön, Storsjön) och delar sig nära mynningen i 2 grenar,