DEMETER Deme'ter (av grek, meter, moder; första leden de motsvarar sannolikt ett doriskt da, jord, alltså: jordmoder, jfr lat. terra mater, hos Tacitus benämning på germanernas gudinna Nerthus), grek, myt., årsväxtens, jordbrukets och den därmed sammanhängande lagbundna civilisationens gudinna, av romarna likställd med Ceres (se denna). D:s kult var mycket utbredd, och hennes huvudfest, t h e s-moforierna, firad (endast av gifta kvinnor) på hösten, då sådden i Grekland tar sin början, var den mest spridda av alla forngre-kiska fester. I myten är D. förknippad med lasion (se denne), Erysichthon (se denne), Triptolemos (»den som plöjer 3 gånger»), vilken hon från Eleusis utsänt ss. en sädesodlingens apostel (motivet för åtskilliga vasbilder och för den berömda s. k. eleusinska reliefen), samt i sht med dottern Kore (»flickan») el. Persefone. Den sistnämnda bortrövas av underjordens gud Hades (Pluton), sökes länge förgäves av den sörjande modern, som slutl. av Helios får veta hennes öde. I sin harm hejdar D. allt liv i växtvärlden, tills genom Zeus’ bemedling ett avtal träffas, att Kore skall tillbringa 2/3 av året hos D. och V3 i underjorden ss. Hades’ maka och drottning i skuggornas rike. Allegoriskt hänförd till förgängelse och återuppståndelse i växt- och män- Demeter. Romersk kopia. Vatikanen, Rom. Demeter (t. v.) och Kore (t. h.) med Triptolemos. Eleusinsk relief. Aten. niskolivet, fördjupades denna myt och blev särsk. genom de eleusinska mysterierna (se d. o.), vari dylika tankar upptogos och symboliskt framställdes, av den största betydelse för grekisk och antik religiositet över huvud. I konsten avbildas D. med sädesax, vallmo el. fackla ss. huvudsakliga attribut. Svinet var hennes vanliga offerdjur. De berömdaste sta-tuariska framställningarna äro D. i Cherchel (Algeriet) från Fidias’ tid samt D. från Knidos (nu i London), ett sällsynt besjälat originalverk av praxitelisk stilkaraktär (4:e årh.). E. H.; H. Sj. De'meter, D m i t r i j e, kroatisk förf. (1811— 72), till yrket läkare, verksam huvudsaki. i Zagreb (Agram), skrev noveller, utgav på 1840-talet en episk dikt med nationellt ämne »Grob-nicko polje» (1842) och den historiska tragedien »Tenta» (1844). Agr. Deme'trias, forntida stad i Thessalien vid Pagaseiska viken, uppkallad efter sin grund-läggare Demetrios I (se denne). D. var de makedoniska konungarnas residensstad. W. N. Deme'trios från Alopeke, grekisk bildhuggare, verksam o. 420—o. 360 f. Kr., ent. antika konstdomares vittnesbörd en porträttskulptör (grek. anthropopoio's, människoformare) av dittills okänd realistisk läggning (enl. Quin- — 75 — — 76 —