DEMOKRATER fande samtliga organisationer m. m., vilka helt el. delvis stått i krigets tjänst. Under de mindre, mestadels värvade arméernas tid voro dessa åtgärder relativt begränsade. D. av en stor värnpliktsarmé ingriper däremot — liksom mobilisering av en sådan — på ett vida djupare sätt i folkets hela liv. Bland första åtgärder må nämnas: krigsformationernas upplösning, personalens (reservisters, lantvärns- och landstormsmäns) avrustning och hemförlovning, krigsmaterielens uppläggning i förråd, avyttrande av övertaliga hästar och fordon, tillgodoseende av personalens behov av läkarvård och invaliditetsförsörjning. Den allmänna förvaltningen måste ordnas för fredens krav, vartill hör avvecklingen av organisationer för krigsmaterielanskaffning, leveransavtals uppsägning m. m. Vidare måste trafikväsendet omläggas, industri och övriga av kriget berörda näringar regleras. Oerhörda voro de problem, som, särsk. inom stormakterna, måste lösas vid d. efter världskrigets slut 1918. Då en övervägande del av industrien sedan åratal tjänat krigets krav, andra näringsgrenar lågo nere till följd av bristande arbetskraft och i vissa fall brist på råvaror, uppstodo bl. a. svårartade arbetslöshetsfrågor vid millionhärarnas upplösning. Denna måste därför i vissa fall ske successivt efter noga avvägda grunder. Luisentor i Demmin. I Tyskland t. ex. inrättades ett särsk. ämbetsverk, varunder sorterade d.-kommissarier och d.-utskott, vilka organisationer fullständigt upphörde först 1924. T. H-m. Demo'critus, grekisk filosof, se D e m o k r i-t o s. Demo'dex, zool., ett släkte kvalster, se Hårsäckskvalster. De'mofon, grek. myt. 1) Son till konung Keleos i Eleusis, vårdades som barn av Deme ter, vilken sökte förläna honom odödlighet bl. a. genom att rena honom i eld. Då D:s moder såg detta, ryckte hon bort barnet, vilket sålunda gick miste om odödlighet. — 2) Son till Theseus, konung i Aten, deltog jämte brodern Akamas i trojanska kriget och hemförde därifrån palladiet (se d. o.). W.N. Demogcro'nter (till grek. demoge'rontes, folkäldsta), hos Homeros ofta namn på furstarna, senare även provinsadeln. W. N. Demografi' (till grek, demos, folk, och gra’-fein, beskriva), se Befolkningslära. Demoiselle [dompasä'1] (fra.), i sv. äldre beteckning för mamsell el. fröken. Se Mamsell. Demokra't (fra. démocrate, till démocratie, se Demokrati), person med folklig läggning; folkvän; anhängare av demokrati. Demokra'ter, politiskt parti i U. S. A., räknar sina anor tillbaka till tiden för unionens tillkomst, då federalister och antifederalister stredo mot varandra. Det sistnämnda partiet, besegrat i den konstitutionella frågan, växte sig starkt genom motviljan mot A. Hamiltons politik. Partiets egentliga uppkomst kan hänföras till en allians mellan söderns statsmän under Th. Jefferson, en grupp politiker i New York kring Tammany hall (se d. o.) under G. Clinton samt demokratiska element i olika stater; dess medl. kallade sig själva republikaner för att dymedelst misstänkliggöra fede-ralisterna för monarkiska tänkesätt. Stundom kallades de av sina motståndare d., vilken benämning fr. o. m. 1810-talet blev vanligare. Detta parti bekämpade Hamiltons finans- och bankpolitik, krävde vittgående särrättigheter för de olika delstaterna och önskade i motsättning till federalisterna en utrikespolitisk anknytning till Frankrike: det kan närmast karakteriseras ss. ett radikalt parti. Partiet kom till makten 1800 genom Th. Jeffersons val till president och hävdade sin ställning den följ, tiden, slull. utan några egentliga motståndare. I stället började partiet inrymma de mest olikartade element, bl. a. en yngre, unionsvänlig och nationalistisk grupp, som 1811 genomdrev krigsförklaringen mot England. Under J. Q. Adams’ presidenttid (1825—29) — 81 — — 82 —