DENÉRÉAZ Dendroca'lamus, släkte av fam. gräs med 9 arter, höga, bambuliknande buskar, i s. ö. Asien och på Ostindiska öarna. D. giga'nteus uppnår över 40 m:s höjd och har starkt för-vedad stam, som är ett eftersökt byggnads-virke. A. V-e. DendrocheTidon, ett släkte tornsvalor, se Trädsvalor. DendrocæTum, ett släkte virvelmaskar (se d. o.). Dendro'copus, ett tidigare använt släktnamn på brokspettarna. Dendro'ctonus, ett till fam. barkborrar (se d. o.) hörande skalbaggsläkte med en art, D. micans, den största inom vårt land förekommande barkborren. H. W. Dendrocy'cna, ett släkte andfåglar, se Trädänder. Dendro'lagus, ett släkte kängurudjur, se Trädkänguruer. Dendro'limus, fjärilsläkte, se T a 11 s p i n n a r e. DendroliTer (till grek, dendron, träd, och lithos, sten), ett numera föråldrat namn på fossila, förkislade trästammar, särsk. på orm-bunksstammar från paleozoisk tid. K. A. G. Dendrologi' (till grek, dendron, träd, och logos, lära), läran om träden; under d. i vidsträckt bemärkelse hänfalla även buskar och andra på fritt land förekommande vedartade växter. En mängd spec. dendrologiska skrifter och handböcker ha utgivits. Av intresse för skandinaviska förhållanden äro framför andra H. Mayr, »Fremdländische Wald- und Park-bäume für Europa» (1906), L. Beissner, »Hand-buch der Nadelholzkunde» (3 Aufl., 1930), O. G. Petersen, »Træer og Buske» (1916), C. K. Schnei-der, »Handbuch der Laubholzkunde» (2 bd, 1906—12), C. Silva Tarouca och C. K. Schnei-der, »Unsere Freilands-Laubgehölze» (1922) och »Unsere Freilands-Nadelhölzer» (1923), G. Lind, »Våra prydnadsträd och buskar» (1926), A. Redher, »Manual of cultivated trees and shrubs» (1927); ett äldre grundläggande arbete är J. C. Loudon, »Arboretum et frutice-tum britannicum» (1838). För studiet av träd och buskar ha flerstädes särskilda dendrologiska parker och trädgårdar blivit anlagda. Främst bland dessa märkes den berömda nordamerikanska Arnold arboretum. Av sv. dendro-logiskt innehållsrika anläggningar förtjäna särsk. framhållas de botaniska trädgårdarna i Lund, Göteborg, Stockholm (Bergianska trädgården) och Uppsala, Alnarps park samt de av sv. privatdendrologer anlagda planteringarna å Dybeck och Kiviks-Esperöd (i Skåne), vid Ellesbo (utanför Göteborg) samt på Hems-ön (i Ångermanland). Intresset för d. har ska pat särskilda dendrologiska föreningar, av vilka må nämnas Deutsche dendrologische Ge-sellschaft i Tyskland och den sv. Föreningen för d. och parkvård (se d. o.), som sedan 1920 utger årsboken »Lustgården». N. S-n. Dendrome'ter el. h y p s o m e t e r, ett instrument, med hjälp av vilket man kan uppskatta höjden av träd. Det består vanl. av en smal, graderad mässingskiva. Vid dess användande reses en mätstång av bestämd längd, i regel 5 m., invid trädets stam. Avläsaren ställer sig på sådant avstånd från trädet, att då han håller upp mässingsskivan i lodrät ställning på högst en armslängds avstånd från ögat, trädets topp träffas av en syftlinje, som passerar skalans nollpunkt, samtidigt med att trädets rot siktas invid den andra ändan av skalan. Den siffra, som därvid kan avläsas vid mätstångens övre ända, anger trädets höjd i m. C. G. D. Dendrono'tus, släkte hörande till de fri gälade snäckorna (Nudibranchia'ta) med 2 långsgående rader av trädlikt förgrenade gälbuskar på kroppens ryggsida, långsträckt kropp, smal fot samt flikiga tentakler. 2 arter finnas vid vår västkust. Se Bakgälade snäckor. O. C-n. Dendro'phis, ormsläkte, se Trädsnokar. DendrosFcyos, släkte av fam. gurkväxter med 2 arter på Sokotra. Små träd med upprätt stam, som hos D. socotra'na blir starkt för-tjockad, intill 2 m. i genomskärning. A. V-e. Deneb (arab. dha'nab, svans), stjärnan i a stjärnbilden Cygnus (Svanen). Den är av storleken 1,33, tillhör spektraltypen A och rör sig emot oss med en hastighet av 4 km. i sek. Även stjärnan /S i stjärnbilden Cetus (Valfisken) kallades av araberna D. (dha'nab al-kaitas). Den är av storleken 2,24, tillhör spektraltypen K och rör sig från oss med en hastighet av 14 km. i sek. Ch. Dene'bola (arab. dha'nab al-a'sad, lejonets svans), stjärnan i stjärnbilden Lejonet. Den har storleken 2,23, tillhör spektraltypen A och rör sig från oss med en hastighet av 1 km. i sek. Ch. Denéréaz [danerea'], Alexandre, schweizisk tonsättare och musikskriftställare (f. 1875), lärare vid konservatoriet och 1918 docent vid univ. i Lausanne. D. är en av de mest produktiva »ungschweizarna»; hans alstring faller i huvudsak på den absoluta musikens område och omfattar symfonier, symfoniska variationer, kammarmusik och orgelmusik jämte kantater och sånger med orkester. Jämte L. Bourguès har D. utg. »La musique et la vie intérieure» (1921) och som suppl. härtill »L’arbre généalogique de 1’art musical». E. A. —101 — — 102 —