DEPARTEMENT t. ex. kan vid klander av jordaköp säljaren instämma sin fångesman »att värja köpet». C. G. Bj.; E. K. Denver [dä'nva], huvudstad i staten Colorado, U. S. A., vid South Platte river, c:a 20 km. ö. om Klippiga bergen; 287,861 inv. (1930; 1910 213,381, 1920 256,491. Statskapi-tolium ligger 1 eng. mil (1,609 m.) ö. h. D. är den största staden mellan Kansas City och San Francisco, »Western* :s administrativa, finansiella, kommersiella och industriella metropol. Huvudkontoren för Colorados sockerbets-och metallindustri samt gruvdrift äro förlagda till D., likaså för bilhandeln i ^Western*. De stora avstånden från ö. och mellersta U. S. A:s industricentra framtvingade tidigt en industri Capitolium i Denver, Colorado. Flygfotografi. i D. för lokala behov; sedan har en storindustri uppvuxit på Colorados rika naturtillgångar och jordbruk: ädla metaller, petroleum, kol, sockerbetor, boskap (se C o 1 o-rado). Den största industrien är slakterierna, därnäst maskinindustrien, sockerraffinaderierna och smältverken. 1926 slaktades i D. 529,051 nötkreatur, 497,047 svin, 1,825,922 får. Staden hade 1925 686 industriella anläggningar, som sysselsatte 15,077 personer; produktionens värde var s. å. 125,8 mill. $. I D. sammanlöpa 7 stora järnvägssystem; viktig flygstation. Staden är ett centrum för turisttrafik genom sin närhet till de mycket besökta Pikes peak och Rocky mountains national park (se d. o.). På gr. av det torra, soliga och hälsosamma klimatet ha till D. förlagts flera stora lasarett och sanatorier. I förstaden Englewood, s. om D., ligger ett stort, berömt sv.-amerikanskt sanatorium, Swedish national sanatorium. D. är säte för University of D., grundat 1864. D. är en för amerikanska förhållanden ovanligt vacker och välbyggd stad och har jämförelsevis få utlandsfödda personer, endast 37,620 (1920; 15 %), därav 3,953 svenskar. — Staden grundades 1858 vid upp täckten av guld i Colorado, blev 1868 huvudstad i territoriet, sedan staten Colorado. Invånarantalet var 1880 35,629, 1900 133,859. J. C. Den vilseförda, sv. namn för »La traviata», opera av Verdi (se denne). Denza, Franzesco, italiensk lärd (1834— 94), befordrade studiet av exakta naturvetenskaper i Italien, särsk. meteorologi. D. grundade 1859 »Corrispondenza meteorologica ita-liana alpino-apennina» och 1882 La societå meteorologica italiana, konstruerade meteorologiska instrument och utgav från 1891 till sin död publikationerna från Specola Vaticana, vars direktör han då var. H. K-r. De'nzinger, Heinrich Joseph Dominicus, katolsk teolog (1819—83), 1848 prof, i N. T:s exegetik, 1854 prof, i dogmatik i Würzburg, vars teol. fak. tack vare honom, F. Hettinger och J. Hergenröther fick vetenskapligt världsrykte. D:s huvudarbeten äro »Vier Bücher von der religiösen Erkenntnis» (1856), »Ritus orien-talium, coptorum, syrorum et armenorum» (1863) och det som källsamling oumbärliga arbetet »Enchiridion symbolorum et defini-tionum» (1854). B. D. A. Deoda'raceder, Himalajaceder, se C e d e r. Deo gra'tias (lat.), från 1 Kor. 15:87, 2 Kor. 2:14 hämtad urkristen tacksägelseformel, »Gud vare tack», avslutar läsningen av episteln i romersk-katolska mässan och förekommer även ofta ss. responsorium (se d. o.) i mässan och andra gudstjänster. S. N. De o'mnibus rebus et nonnu'llis a'liis (lat.), om allt möjligt och åtskilligt därtill; om allt »mellan himmel och jord». Deontologi' (till grek, deon, plikt, och logos, lära), pliktlära; hos J. Bentham (se denne) beteckning för etiken el. moralfilosofien. Deoprajag, by vid sammanflödet av Alak-nanda och Bhagira i Ganges, en av hinduernas fem heligaste vallfartsorter. Depareieux [daparsjö'], A n t o i n e, fransk matematiker (1703—68), mest bekant för sitt verk »Essai sur la probabilité de la durée de la vie humaine» (1746). D. är den förste, som utvecklat teorien för medellivslängden och uppställt en efter teoretiskt korrekta metoder utarbetad dödlighetstabell. S. D. W. Departeme'nt. 1) Genom den 1840 i Sverige genomförda s. k. departementalreformen upprättades för särskilda grenar av rikets styrelse 7 d., näml. Justitie-, Utrikes-, Lantförsvars-, Sjöförsvars-, Civil-, Finans- och Ecklesiastikdep. med ett statsråd i spetsen för vartdera. Reformen åstadkom större effektivitet i fråga om regeringsärendenas behandling och bidrog att öka statsrådets inflytande. Rätt snart fram-kommo emellertid krav på ändringar i denna — 113 — — 114 —