DEPÄ tillämpa psalmens ord. — Titel på ett arbete av Oscar Wilde (se denne). S. N. De Prou [da pro'], Jacob, sjömilitär (1651 —1711), började sin bana vid Sv. livreg. till fot 1681 men övergick snart till flottan, där han 1688 blev kapten. Efter en tids utländsk sjökrigstjänst blev han 1700 v. amiral och deltog i sjötåget till Sundet s. å. Som befälhavare för Nyenska eskadern 1704 visade han sig oförmögen att lämna de sv. lanttrupperna det understöd, på vilket de räknade mot ryssarna. 1709 amiral. P. S. Depsi'der, organiska föreningar, som stå i nära sammanhang med garvämnena (tannin), kallas enl. E. Fischer estrar av aromatiska oxikarbonsyror med oxikarbonsyror. D. innehålla alltså samtidigt hydroxyl- och karboxyl-grupper. Äro 2 d. förbundna med varandra, föreligger en didepsid, 3 bilda en tridepsid o. s. v. Lj. Deptford [dä'tfad], tidigare självständig stad, nu förstad till London, vid Themsens s. strand, v. om Greenwich; 112,500 inv. (1921). D. bebos huvudsaki. av fattiga arbetare. Vid flodstranden ligger flottans station för proviant, medicin m. m. O. Ts. Depura'ntia (till lat. de, av, från, och puras, ren), blodrenande medel, läkemedel, vilka enl. en äldre (oriktig) uppfattning skulle avlägsna i blodet bildade skadliga ämnen. Dessa kunna borttagas endast genom att orsaken till deras förekomst avlägsnas. Stärkande el. svagt avförande medel ansågos som blodrenande medel. Jfr Blodrenande kryddor. [Wk.] Deputation [-fo'n] (till lat. deputa're, avskilja), samling ombud; under frihetstiden benämning på åtskilliga utskott i den sv. riksdagen. Enl. R. O. 1723 skulle vid varje riksdag tillsättas en Urskillning s-d. och en Expedition s-d. Bland mera regelbundet tillsatta d. märkas i övrigt Sekreta d. (för granskning av rådsprotokollen i inrikes ärenden), J u s t i t i é-d. (för lagstiftningsärenden m. m.), Handels- och manufaktu r-d., T u 11-d., Allmänna besvär s-d. (se Besvärs-deputation). Ofta förekom en Bevillning s-d. D. bestodo av ombud för alla 4 stånden, varvid adeln enl. R. O. fick sända dubbelt så många led. som vart och ett av de övriga stånden. Stora sekreta d. utgjordes av det mäktiga Sekreta utskottet, tillfälligt förstärkt med representanter för de eljest där uteslutna bönderna el. andra bland ständerna. Genom instruktioner reglerades d:s verksamhet. —- Även Sekreta utskottet hade sina d., varibland Bank o-d., Defension s-d., Stat s-d. och Mindre sekreta d. (den sistnämnda för utrikes ärenden) regelbundet förekommo. — Slutl. bör nämnas, att de olika stånden un derhandlade med och uppvaktade varandra genom tillfälliga d., ett bruk, som bibehöll sig även under den senare ståndstiden. — Under frihetstiden plägade ständerna även tillsätta d., som mellan riksdagarna övertogo vissa områden av förvaltningen, vartill R. F. 1720 gav sitt medgivande. 1766 beslöts dock, att dylik d. med ett undantag skulle upphöra. Jfr U p p-handlingsdeputationen. J. E. N. Depute'rad, benämning på vissa förtroendemän, bl. a. inom den sv. riksdagen. Termen hade förr, särsk. under frihetstiden, vidsträcktare användning än nu. I den nuv. riksdagen märkas »kanslideputerade», 2 från vardera kammaren, vilka bl. a. ha överinseende över riksdagens kansli, och »ekonomideputerade» för handhavande av vardera kammarens ekonomiska angelägenheter. De s. k. sammansatta utskotten bestå enl. R. O. § 47 av »deputerade» från ständiga utskott. — Inom banko- och riksgäldsfullmäktige utses för handhavande av vissa uppgifter särskilda d. — I utlandet är d. mångenstädes liktydigt med folkrepresentant. J. E. N. Deputeradekammare, direkt övers, av benämningen på en av folkrepresentationens kamrar i länder med romanskt tungomål. Redan 1814— 48 kallades i Frankrike den direkt folkvalda kammaren d., chambre des députés, och samma benämning har motsvarande kammare enl. 1875 års ännu gällande franska författning. En d. förekommer därjämte i Italien (camera de deputati), i Portugal (camara dos deputados) och Rumänien. Utanför Europa finnes en d (camara de diputados) i Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Mexiko, Paraguay, Peru och Venezuela; även i Brasilien förekommer termen d. A. k. i sådana länder som Tjeckoslovakien och Japan kan på vårt språk lämpligen benämnas d. J. E. N. Deputy [dä'pjoti], i engelska titlar, anger att titelinnehavaren tjänstgör som ställföreträdare för el. medhjälpare till tjänstens egentlige innehavare. Vissa engelska ämbetsmän äga rätt att själva utse en d. att tillfälligt el. för längre tid (helt el. delvis) utöva deras myndighet. A. Km. Depå' (fra. dépöt, av lat. depo'situm, nedlagt), upplag, förrådsrum, förvaringsplats. 1) Krigsv. Sedan vid krigsutbrott de mobiliserade truppförbanden lämnat sina fredsför-läggnings- och utrustningsorter, kvarstå å dessa d., vid vilka utbildning av befäl, ersättnings-manskap och hästar för fälthären äger rum; dessa truppförband kallas d.-t r u p p e r. Vissa värnpliktiga uttagas redan i fredstid till d.-tjänst. I vidsträcktare mening bruka även upplag av ammunition, förnödenheter, drivmedel och annan krigsmateriel kallas d. E. O. B. — 125 — — 126 —