DERBY Gomalpasset en av handelsvägarna till Afganis-tan. Med sin starka garnison har D. 39,341 inv. (1921), 2/3 muhammedaner. H. Cn. Derange'ra [-rapj-] (fra. déranger, av dé- med upphävande betydelse och ranger, ordna), bringa i oordning el. olag. Derb (ty., eg. kraftig, hård), dels om ett mineral, som förekommer i större mängder (minst av en hasselnöts storlek; äro de mindre, säges mineralet vara insprängt) utan någon bestämd form el. begränsning mot omgivningarna, dels om mineral, som icke äro kristalliserade, huvudsaki. då de förekomma i en för dem främmande bergart. K. A. G. Derbe'nd, ry. Derbent, stad i s. Dagestan vid Kaspiska havet; 23,111 inv. (1926). Kurort. Måleriskt byggd på en bergssluttning. Behärskar järnvägen Rostov—Baku. Livlig sjöfart, järn-och textilindustri. — De första uppgifterna om D. äro från 400-talet e. Kr., då det tillhörde sasa-niderna. Senast under 700-talet erövrades D. av araberna och förblev med kortare avbrott en A. Dérain: Kvinna med korg. Privat ägo, Stockholm. Uppslagsbok. VII. 5 oftast självständig muhammedansk besittning, tills det 1239 erövrades av mongolerna. Under den muhammedanska tiden var D. den förnämsta handelsstaden vid Kaspiska havet, en ställning, som det fram emot 1500-talet synes ha förlorat till det uppblomstrande Baku (se d. o.). Under denna tid förvandlades D. från en arabisk till en turkisk stad. 1509 erövrat av perserna, 1578—1606 under Turkiet, 1722—35 under Ryssland, 1735 åter persiskt, 1747—65 självständigt, kom D. 1765 under kanen av Kuba och erövrades av ryssarna 1796 samt definitivt 1806. Sin forna betydelse som fästnings- och handelsstad har D. numera förlorat. I. M-g; C. F. Derby [dä'bi], huvudstad i grevskapet Derby-shire, vid Trents biflod i Derwent; 137,700 inv. (1927). Tillverkning av sidenvävnader, lervaror, järnvägsvagnar m. m. O. Ts. Derby [dä'bi], slätlöpning för 3-åriga hingstar och ston över en distans på 2,400 m. (1% eng. mil). D.-l ö p n i n g e n, en av de tre s. k. klassiska löpningarna, instiftades 1780 i England av Lord Derby med en prissumma av 1,850 guineas. Löpningen rides årl. i England vid Epsom i slutet av maj el. början av juni och motses med oerhört intresse av nästan hela landets befolkning, då den anses som årets förnämsta händelse inom kapplöpningsvärlden. Den segrande hästen blir ansedd som landets bästa 3-åring. D.-löpningen har i regel vunnits av hingstar. The Oaks är en liknande löpning, öppen endast för ston. — Det engelska d. har numera sin motsvarighet i nästan alla länder, som driva kapplöpningssport, ehuru löpningen icke överallt erhållit samma namn. Så kallas den i Frankrike och Österrike, instiftad resp. 1836 och 1868, för »Jockeyklubbens pris». »Tyskt d.» rides sedan 1869 under juni mån. i Hamburg. — För de nordiska länderna ordnades 1875 »Skandinaviens d.», som reds i Köpenhamn under en följd av år. 1879 ändrades namnet till »Skandinavisk d.». Prissumman var till en början 6,000 kr., men trots att denna senare ökades till 8,600 kr., måste löpningen 1895 nedläggas på gr. av bristande intresse. 1908 återupprättades »Skandinavisk d.» och fortsatte sedan till 1917, då man beslöt att fr. o. m. 1918 uppdela detsamma på ett danskt och ett svenskt d. — »Svenskt d.», som främst tillkommit på initiativ av greve Clarence von Rosen, rides på Jägersro vid Malmö under juli och har en prissumma av 10,000 kr. fördelade på 4 pris (7,000, 1,500, 1,000, 500 kr.). Löpningen är öppen för i Sverige, Norge el. Danmark födda 3-åriga hingstar och ston, ridna av jockejer. Vikt: hingstar 58 kg., ston 56% kg. Insats: 350 kr., erlägges i 4 omgångar. Närmare — 129 — — 130 —