DERMATOPLASTIK d. i fråga om en kurva ss. t. ex. y = xn, fram- (x -I- t)n —xn går av fig. Okningshastigheten --------—------- blir = tgPAQ. Minskas t intill noll, närmar P sig till A, och linjen APL övergår i tangenten AT. D. blir då = tgu, där v är tangentens vinkel med positiva x-axelriktningen. Där kurvan är sjunkande, blir v trubbig; tga blir då negativ, alltså d. negativ. I O, där denna kurva tangerar x-axeln, blir v = 0, alltså d. = 0, liksom i varje s. k. minimum- och maximumpunkt av en kurva. D. av xn blir f. ö. = nx n~l- Rent matematiskt ligger betydelsen av d. däri, att man för d. får ett enklare uttryck än för den ovannämnda medelhastigheten. Inom fysiken ha d. visat sig oumbärliga (hastigheten t. ex. är = d. av vägen). Den förr brukliga uppfattningen av d. ss. kvoten mellan 2 oändligt små storheter, mot vilken principiella invändningar kunde göras (liksom mot det mystiska oändlighetsbegreppet över huvud), kan numera undvikas (Lagrange, Hilbert). D.-kalkylen upptäcktes ung. samtidigt av Leibniz och New-ton. H. D. Derivation [-Jo'n] (lat. deriva'tio). 1) Krigsv., avdrift (se d. o.). 2) Språkv., bildande av ett ord av ett annat (el. av en ordstam) o. s. v.; avlett ord; ordförklaring, etymologi. E. H. Derivati'va fång, derivativa förvärv, jur., kallas de åtkomstsätt, som innebära en övergång av redan bestående rätt till viss egendom på annan person; denne härleder (deriverar) alltså sin rätt från den hittills berättigade (fångesmannen) och kan följdriktigt aldrig få större befogenhet än denne. De i jordabalken 1:1 uppräknade »laga fång till jord, hus och grund»: arv, skifte (byte), köp och gåva, äro samtliga d. f., likaså testamente, bodelning, betalning, bolags likvida-tionsskifte o. s. v. Motsatser till d. äro exstinktiva och originära fång (se d. o.). C.G.Bj. Derive'ra en funktion är att beräkna funktionens derivata (se d. o.). De'rketo, syrisk gudinna med huvudtempel i Askalon. Av det lilla vi känna till om henne synes hon ha haft någon relation till havet och fiskarna; Lukianos, som såg hennes bildstod i templet i Askalon, berättar, att övre delen av hennes kropp hade gestalten av en kvinna, men den nedre däremot från höfterna formen av en stor fiskstjärt. D., vilken namnform förekommer hos dep grekiske skriftställaren Ktesias, är identisk med Atargatis, under vilket namn hon hade ett stort tempel i Hierapo-lis, där hon dyrkades med en mycket sinnlig kult. Efr. B. — 137 — Derma (grek.), hud. Derma'chelys, D e r m a t o'c h e 1 y s, ett släkte havslädersköldpaddor (se d. o.). De'rmagummi, kautschuklösning, se Kautschuk. Dermany'ssus, ett släkte spindlar, se F å-gelkvalster. Derma'ptera, en ordn. insekter, se Tvestjärtar. Derma'tisk, som hänför sig till huden (derma). Derma'tika, medel mot hudsjukdomar. DermatFt, dermati'tis, inflammation av huden, yttrande sig i rodnad, svullnad och uppträdande av tätt ställda, små punktuella blåsor (vesikler) i förening med hetta och klåda. Till såväl utseende som anatomisk natur är åkomman att anse som identisk med eksemet men benämnes i allm. d., om den uppstått i direkt anslutning till en yttre inverkan på huden av något bestämt, kraftigt verkande retmedel, t. ex. terpentin, för starkt solljus o. s. v., under det att uttrycket eksem vanl. reserveras för fall, där den yttre orsaken mindre tydligt framträder och det mera gäller en konstitutionell överkänslighet hos huden. D. brukar också oftast fort läka, om blott det framkallande retmedlet kan undanhållas, då däremot eksemet oftast är kroniskt. Någon skarp gräns kan dock ej upprätthållas. Jfr Eksem. af K. Dermato'chelys, zool., se Dermachelys. Dermatografi', med., se D e r mo g r a f i. Derniato'1, bismu'thi subga'llas, basiskt vis-mutsalt av garvsyran. Antiseptiskt medel mot hudsjukdomar, sår och brännskador, mera sällan invärtes mot tarmsår vid tyfus och tuberkulos. Wk. Dermatolog [-å'g], specialist på hudsjukdomar. Dermatologi' (modern bildning till grek. derma, hud, och -logia, vetenskap, lära), läran om huden och hudens sjukdomar. Dermatoly'sis, medfödd, regionärt (till t. ex. ögonlock, hals, buk) begränsad hudanomali. Huden å dylika ställen verkar slapp, för vid och liksom lossnad från sitt underlag och bildar ofta stora, tjocka, nedhängande veck, som skörtformigt täcka nedanför liggande hudpartier. af K. Dermatomyko'ser kallas alla av parasitsvampar framkallade hudsjukdomar. Ss. de vanligaste må nämnas Syco'sis parasita'ria (skäggsvamp), Herpes tonsu'rans (revorm), Favus (ondskorv), Pityri'asis versi'color. af K. Dermatopatologi', läran om hudsjukdomarna. Dermato'phagus, med., se Skabb. DermatoplastFk, se Dermoplastik. — 138 —