Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Desinfektion
- Desinfektionskalk
- Desinfektör
- Desinficera, desinficiera
- Desinsektion
- Desintegrationsteorien
- Desintegrator
- Desjardins, Martin
- Desjardins, Isnard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DESJ ARDINS
rummet 5 gr. formaldehyd, som får verka 4—
10 tim. Karbolsyra och kresolsåpa äro
kraftiga d.-medel, som användas i 2—5 %
lösningar till tvättning av golv och väggar samt
till d. av tvättkläder, varvid kläderna böra få
ligga minst 3 tim. i lösningen. På ung. samma
sätt brukas andra kresolhaltiga preparat, ss.
lysol, kreolin, solutol, bacillol, solveol,
lyso-form, septoform och lyxyl. För d. av
tarm-uttömningar, avträden, stallrum o. a. grövre d.
äro kalkmjölk el. klorkalk särsk. lämpliga, av
vilka det förstnämnda beredes av 1 del osläckt
kalk och 4 delar vatten. Även heta lösningar
av såpa el. soda äga kraftig bakteriedödande
verkan, samtidigt som de äro goda
rengöringsmedel. För d. av upphostningar från
tuber-kulösa användas bl. a. alkalysol och kloramin
i o. 5 % lösning. Alkohol (o. 70 %) och
jodsprit äro lämpliga d.-medel för huden, t. ex.
före operativa ingrepp. Silvernitrat (lapis),
vätesuperoxid, kaliumpermanganat, auroform,
rivanol och jodoform äro ex. på medel, som
användas för rening av sår och slemhinnor.
I allm. är det dock svårt att erhålla en
tillfredsställande d. av infekterade sår med
tillhjälp av kemiska d.-medel. Ofta är en enkel
mekanisk rengöring (t. ex. genom spolning) av
såret att föredraga framför en behandling
med kemiska d.-medel, vilka lätt kunna
åstadkomma retning och frätverkan. Effektiv d. av
munhålan är ej möjlig att åstadkomma i
praktiken, utan man får nöja sig med en mekanisk
rengöring medelst borstning och gurgling.
D. vid sjukbädden är av stor
betydelse för hindrande av smittas spridande. Den
sjuke, som i regel utgör den farligaste
smittkällan, bör på lämpligt sätt isoleras från
beröring med obehöriga personer (t. ex. genom
vård på epidemisjukhus). Sjukrummet bör
vara stort, ljust, luftigt och ej
genomgångs-rum. Den sjukes avsöndringar oskadliggöras
genast. Tarmuttömningar och urin desinficeras
med kalkmjölk, klorkalk, formalin o. d.
Upphostningar upptagas i spottkopp el. näsduk,
vilka lämpligen desinficeras i kokande vatten.
Innehållet i spottkopp kan även direkt tömmas
i kloakledning el. avträdeskärl, varefter
spott-koppen desinficeras genom kokning el.
förvaring i alkalysol under 12—24 tim. Den sjuke
bör hosta med sluten mun el. med näsduk för
munnen. Servis, som den sjuke begagnat,
kokas i vatten. Tvättkläder blötas i formalin el.
annat lämpligt medel före tvätten. Skulle den
sjuke avlida i smittsam sjukdom, insvepes
liket i ett med sublimat blött lakan.
Bostadsdesinfektion skall enl. sv.
epidemilagen (10/a 1919) utföras, där fall av
smittsam sjukdom förekommit. Den bekostas
av hälsovårdsnämnden, vilken även äger
rättighet att mot skälig ersättning förstöra sådana
persedlar, som kunna befaras sprida smitta.
Vid utförande av bostads-d. bör hänsyn tagas
till sjukdomens art, till d. vid sjuksängen och
den sjukes närmaste omgivning. Ju
noggrannare denna varit, desto enklare kan slut-d. av
bostaden utföras. Under alla förhållanden är
grundlig rengöring (tvättning och skurning
med varm såp- el. kresolsåplösning) av den
smittade bostaden av största betydelse för
avlägsnande av smittämnen från densamma. I
starkt nedsmutsade bostäder äger den vanliga
formalin-d. icke stort värde, förrän smuts och
orenlighet, som ofta hysa stora mängder
smittämne, först avlägsnats. Vid bostads-d.
användes vanl. formalingas, som utsprides i luften
genom sprutning el. kokning. — Till d. räknas
ibland även förgörande av ohyra, s. k.
desin-sektion (se A v 1 u s n i n g). C. Nid.
Desinfektio'nskalk, klorkalk (se d. o. och
Desinfektion).
Desinfektö'r, person, som har till yrke att
desinfektera; även om apparat, som användes
för desinfektion.
Desinfice'ra, desinficiera, se
Desinfektera.
Desinsektion [-fo'n], se Avlusning.
Desintegratio'nsteorien, se
Radioaktivitet.
Desintegra'tor (till lat. de-, ifrån, bort, och
i'nteger, hel, ren), krosskvarn för relativt
spröda och ej alltför hårda ämnen ss. lera,
gips, stenkol, chamotte, ben, konstgödning,
träflis m. m. D., som uppfunnits av Carr i
Birmingham, består av två parallella, kring
samma axel men i motsatt led mot varandra
hastigt roterande runda skivor av järn el. stål.
På insidorna av dessa skivor äro vinkelrätt
mot desamma stålbultar anbragta i
koncentriska cirklar på sådant sätt, att varannan
bultrad är fäst i den ena skivan och varannan
i den andra, varvid bultarnas längd
obetydligt understiger avståndet mellan skivorna. Det
gods, som skall krossas, inmatas i kvarnens
centrum mellan skivorna och slungas först av
tyngdkraften och sedan av centrifugalkraften
ut mot kvarnens periferi, varvid godset
kommer att passera genom hela serien av de åt två
motsatta håll hastigt roterande bultraderna,
varvid bultarna slå sönder godset.
Desag-gregatorn är närmast att betrakta som en
från den egentliga d. föga avvikande
utfö-ringsform. H. Nht.
Desjardins [däzarda'], Martin,
holländskfransk bildhuggare, se M. van Bogart.
Desjardins [däzarda'], Joseph Isnard
Louis, fransk gravör (1814—94), lärjunge till
Uppslagsbok. VII.
6
— 161 —
— 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0107.html