- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 7. Dekorativ - Egenmäktig /
161-162

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Desinfektion - Desinfektionskalk - Desinfektör - Desinficera, desinficiera - Desinsektion - Desintegrationsteorien - Desintegrator - Desjardins, Martin - Desjardins, Isnard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DESJ ARDINS rummet 5 gr. formaldehyd, som får verka 4— 10 tim. Karbolsyra och kresolsåpa äro kraftiga d.-medel, som användas i 2—5 % lösningar till tvättning av golv och väggar samt till d. av tvättkläder, varvid kläderna böra få ligga minst 3 tim. i lösningen. På ung. samma sätt brukas andra kresolhaltiga preparat, ss. lysol, kreolin, solutol, bacillol, solveol, lyso-form, septoform och lyxyl. För d. av tarm-uttömningar, avträden, stallrum o. a. grövre d. äro kalkmjölk el. klorkalk särsk. lämpliga, av vilka det förstnämnda beredes av 1 del osläckt kalk och 4 delar vatten. Även heta lösningar av såpa el. soda äga kraftig bakteriedödande verkan, samtidigt som de äro goda rengöringsmedel. För d. av upphostningar från tuber-kulösa användas bl. a. alkalysol och kloramin i o. 5 % lösning. Alkohol (o. 70 %) och jodsprit äro lämpliga d.-medel för huden, t. ex. före operativa ingrepp. Silvernitrat (lapis), vätesuperoxid, kaliumpermanganat, auroform, rivanol och jodoform äro ex. på medel, som användas för rening av sår och slemhinnor. I allm. är det dock svårt att erhålla en tillfredsställande d. av infekterade sår med tillhjälp av kemiska d.-medel. Ofta är en enkel mekanisk rengöring (t. ex. genom spolning) av såret att föredraga framför en behandling med kemiska d.-medel, vilka lätt kunna åstadkomma retning och frätverkan. Effektiv d. av munhålan är ej möjlig att åstadkomma i praktiken, utan man får nöja sig med en mekanisk rengöring medelst borstning och gurgling. D. vid sjukbädden är av stor betydelse för hindrande av smittas spridande. Den sjuke, som i regel utgör den farligaste smittkällan, bör på lämpligt sätt isoleras från beröring med obehöriga personer (t. ex. genom vård på epidemisjukhus). Sjukrummet bör vara stort, ljust, luftigt och ej genomgångs-rum. Den sjukes avsöndringar oskadliggöras genast. Tarmuttömningar och urin desinficeras med kalkmjölk, klorkalk, formalin o. d. Upphostningar upptagas i spottkopp el. näsduk, vilka lämpligen desinficeras i kokande vatten. Innehållet i spottkopp kan även direkt tömmas i kloakledning el. avträdeskärl, varefter spott-koppen desinficeras genom kokning el. förvaring i alkalysol under 12—24 tim. Den sjuke bör hosta med sluten mun el. med näsduk för munnen. Servis, som den sjuke begagnat, kokas i vatten. Tvättkläder blötas i formalin el. annat lämpligt medel före tvätten. Skulle den sjuke avlida i smittsam sjukdom, insvepes liket i ett med sublimat blött lakan. Bostadsdesinfektion skall enl. sv. epidemilagen (10/a 1919) utföras, där fall av smittsam sjukdom förekommit. Den bekostas av hälsovårdsnämnden, vilken även äger rättighet att mot skälig ersättning förstöra sådana persedlar, som kunna befaras sprida smitta. Vid utförande av bostads-d. bör hänsyn tagas till sjukdomens art, till d. vid sjuksängen och den sjukes närmaste omgivning. Ju noggrannare denna varit, desto enklare kan slut-d. av bostaden utföras. Under alla förhållanden är grundlig rengöring (tvättning och skurning med varm såp- el. kresolsåplösning) av den smittade bostaden av största betydelse för avlägsnande av smittämnen från densamma. I starkt nedsmutsade bostäder äger den vanliga formalin-d. icke stort värde, förrän smuts och orenlighet, som ofta hysa stora mängder smittämne, först avlägsnats. Vid bostads-d. användes vanl. formalingas, som utsprides i luften genom sprutning el. kokning. — Till d. räknas ibland även förgörande av ohyra, s. k. desin-sektion (se A v 1 u s n i n g). C. Nid. Desinfektio'nskalk, klorkalk (se d. o. och Desinfektion). Desinfektö'r, person, som har till yrke att desinfektera; även om apparat, som användes för desinfektion. Desinfice'ra, desinficiera, se Desinfektera. Desinsektion [-fo'n], se Avlusning. Desintegratio'nsteorien, se Radioaktivitet. Desintegra'tor (till lat. de-, ifrån, bort, och i'nteger, hel, ren), krosskvarn för relativt spröda och ej alltför hårda ämnen ss. lera, gips, stenkol, chamotte, ben, konstgödning, träflis m. m. D., som uppfunnits av Carr i Birmingham, består av två parallella, kring samma axel men i motsatt led mot varandra hastigt roterande runda skivor av järn el. stål. På insidorna av dessa skivor äro vinkelrätt mot desamma stålbultar anbragta i koncentriska cirklar på sådant sätt, att varannan bultrad är fäst i den ena skivan och varannan i den andra, varvid bultarnas längd obetydligt understiger avståndet mellan skivorna. Det gods, som skall krossas, inmatas i kvarnens centrum mellan skivorna och slungas först av tyngdkraften och sedan av centrifugalkraften ut mot kvarnens periferi, varvid godset kommer att passera genom hela serien av de åt två motsatta håll hastigt roterande bultraderna, varvid bultarna slå sönder godset. Desag-gregatorn är närmast att betrakta som en från den egentliga d. föga avvikande utfö-ringsform. H. Nht. Desjardins [däzarda'], Martin, holländskfransk bildhuggare, se M. van Bogart. Desjardins [däzarda'], Joseph Isnard Louis, fransk gravör (1814—94), lärjunge till Uppslagsbok. VII. 6 — 161 — — 162 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free