DESMOULINS nette Charlotte, fransk skådespelerska (1682—1753), var, tills hon 1721 drog sig tillbaka, anställd vid Théätre fran^ais, där hon firade triumfer ss. komediens pikanta och slagfärdiga subrett. I tragedien följde hon sin lärarinna, den berömda Champmeslé, i spåren och måste vika för A. Lecouvreur och hennes modernare stil. G. K-g. Desmarest [dämarä'], Anselm Ga è tan, fransk zoolog (1784—1838), prof, i zoologi i Alfort, har utg. arbeten över däggdjur, fåglar och utdöda kräftdjur. Bland dessa märkas »Histoire naturelle des tangaras, des mana-kins et des todiers» (1805) och, jämte A. Brongniart, »Histoire naturelle des crustacés fossiles» (1822). O. C-n. Desmarets de Saint-Sorlin [dämarä' do [-sä-sårlä'],-] {+sä- sårlä'],+} Jean, fransk förf. (1595—1676), har skrivit ett religiöst och patriotiskt epos, »Clo-vis» (1657), om frankernas kristnande. Han ersatte här hjältediktens hävdvunna antika mytologi med kristendomens gudomliga och legendariska gestalter. Sjng. Des Marez [dä marä'], G u i 11 a u m e, belgisk rätts- och näringshistoriker (f. 1870), prof, vid Bryssels univ., stadsarkivarie i Bryssel, en av grundarna av Inst. de sociologie, har författat ett flertal arbeten i belgisk historia, av vilka må nämnas »Étude sur la pro-priété foncière dans les villes du moyen-åge» (1898), »L’organisation du travail å Bruxelles au 15:e siècle» (1902). E.Blp. De'smeknopp, Ado'xa moschatelli'na, tillhörande fam. Adoxa'ceæ, liten, späd, flerårig ört med fjällig rotstock och i huvud samlade små, gulgröna blommor, vilka sprida en mysk-liknande doft. Blommar i april—maj, och förekommer hos oss ganska allmänt på fuktiga ställen i skogsbryn. A. V-e. De'smeros, en art av kattostsläktet (se d. o.). De Smet de Naeyer [de nä'jar], P., belgisk politiker, se Smet de Naeyer. Desmidia'ceæ, en grupp grönalger (se d. o.). Desmo'dium, släkte av baljväxternas fam. med o. 150 i tropikerna förekommande, ofta svåråtskilda arter och innefattande örter, buskar el. träd med sammansatta, vanl. av 3 småblad bestående blad, små röda, blå el. vita blommor, oftast i klase- el. kvastlika samlingar, samt ledbalja. I varmhus odlas D. (Pleurolo'bium) gyrans, »telegrafväxten», vars hemland är tropiska Asien och vars blad utföra utpräglade autonoma och aitionoma rörelser (se Autonoma rörelser). Till de senare höra de s. k. sömnrörelserna, varvid uddbladet, som om dagen är mer el. mindre horisontalt utbrett, på aftonen böjer sig mot bladskaftet och ställer sig lodrätt. Autonoma äro särsk. sidosmåbladens kretsande rörelser. O. Gz. De'smodus, ett släkte blodsugande fladdermöss (se d. o.). Desmoi'd, anat., ett mycket fast, fibrillrikt, hårt fibrom (se d. o.). Desmoi'dreaktion [-Jo'n], med., diagnostisk metod, som bygger på det faktum, att bindväv el. bindvävsliknande substanser lösas endast av fullvärdig magsaft. Man låter patienten svälja en liten gummipåse, som innehåller någon substans (jodkalium el. metylenblått), vilken efter resorption i tarmkanalen lätt kan påvisas i urinen. Gummipåsen är tillbunden med kattguttrådar. Kattgutten (se d. o.) kan endast digereras av magsaft men icke av tarmsaft. Om gummipåsens innehåll inom 5—18 timmar kan påvisas i urinen, betyder detta alltså, att magsäcken avsöndrar normal magsaft. Om påsen passerar genom tarmkanalen oöppnad, visar detta frånvaron av magsaft. S. I-r. Des Moines [da måi'n], huvudstad i lowa, U. S. A. vid D. M. river; 142,559 inv. (1930; 1860 3,965, 1900 62,139, 1920 126,468). D. är en betydande järnvägsknut, handels- och industristad, belägen i ett rikt kolgruvdistrikt; säte för Drake university, grundat 1881, och D. M. uni-versity, grundat 1865. Det senare tillhör baptistkyrkan; våren 1929 utspelades där bittra strider mellan fundamentalister och evolulio-nister. J. C. Des Moines river [da måi'n ri'va], biflod ti]l Mississippi, upprinner i s. v. Minnesota på den s. k. Coteau des prairies, genomrinner lowa och mynnar i Mississippi vid gränsen till Missouri. Längd 885 km., flodområde 27,552 kvkm.; segelbar till Fort Dodge, lowa. J. C. Desmo'ncus, palmsläkte med o. 25 arter, som utbreda sig från Mexiko till Bolivia. Klättrande växter med fjäderlikt delade blad, som löpa ut i en lång, med bakåtriktade tornar beväpnad, piskliknande förlängning. Hos några arter äro fruktkärna och fruktkött ätbara, hos andra är stammen användbar till flätverk. A. V-e. Desmotropi', kem., se I s o m e r i. Desmoulins [dämolä'], Lucie Simplice C a-mille Benoit, fransk politiker (1760—94). D. började redan under studietiden svärma för antika frihetsideal. 1785 advokat vid parlamentet i Paris, verkade han därjämte ss. politisk skriftställare i radikal anda. Redan 1789 tog han ss. en av de första till orda för ett republikanskt statsskick och verkade sedan ända till monarkiens avskaffande i detta syfte, dock med ett avbrott 1792. Ss. medl. av konventet 1792 spelade D. ingen framträdande roll. Men han var betydande som journalist och — 165 — — 166 —