DESNA övade ss. sådan ett icke ringa inflytande. 1789 —91 utgav han »Les révolutions de France et Brabant», 1792 »La tribune des patriotes». I sistnämnda tidn. försvarade han Ro-bespierres politik och angrep 1793 i sina skrifter girondisterna. Närmast lierad var dock D. sedan 1791 sekreterare han blev med Danton, vars 1792. I den 1793 startade tidn. »Vieux cor-delier» angrep han i Dantons anda hébertisterna, vilket skaffade honom en skrapa av Robespierre. D. använde nu sin skarpa penna även mot denne. Då Danton häktades, fick D. dela hans öde; han avrättades 1794. B. Desna', Dnjeprs största biflod, 1,050 km. lång, upprinner på ryska centralplatån, flyter i en bred dal och förenas med Dnjepr vid Kiev i Ukraina. Segelbar från Brjansk. Vårfloderna förorsaka stora översvämningar. Flottled av 250 km:s längd. O. Hj. Desnoyers [dänqaje'], Auguste Gaspard Louis Boucher, fransk kopparstickare (1779— 1857), utförde med tekniskt mästerskap 75 blad, av vilka flera efter Rafael (bl. a. »La belle jardinière», »Transfigurationen» och »Six-tinska madonnan») samt Napoleons och Tal-leyrands porträtt efter Gérard. G. V. Desodorise'ring, avlägsnande av dålig lukt, förorsakad av förruttnelse, åstadkommes ant. genom kemikalier (järnvitriol, manganklorur), vilka binda förruttnelsegaserna och samtidigt hämma förruttnelsebakteriernas utveckling, el. genom porösa, finpulvriserade substanser (jord, torvmull, pulvriserad träkol), som genom ad-sorption binda gaserna. Genom d. uppnås ej desinfektion. [WZc.] Desolaciön, eng. Desolation land, en långsträckt, av urbergarter uppbyggd chilensk ö vid Magellansundets mynning mot Stilla oceanen; D. når i Kap Pilar 552 m. ö. h. Obefolkad i det inre. O. Hj. Desor [dazå'r], É d o u a r d, schweizisk geolog och arkeolog (1811—82), 1852 prof, i geologi i Neuchåtel. D. har utg. arbeten om Alpernas bergsbyggnad och särsk. om Schweiz’ geologi samt om de i Schweiz funna fossila echiniderna. Hans största arbeten i arkeologi behandla de schweiziska pålbyggnaderna. D var länge medarbetare åt L. Agassiz vid dennes glacialgeologiska forskningar och följde med honom till Nordamerika. K. A. G. Desorganisation [-Jo'n] (fra. désorganisa-tion), oordning, upplösning; i sht biol. och patol., upplösning el. sjuklig förändring av organism. — D es o r gan is e'r a, bringa i oordning el. upplösning. Deso'ria, ett släkte hoppstjärtar (se d. o. och Glaciärloppa). DesorienteTa (fra. désorienter), förvilla, bringa på villospår, komma (någon) att förlora känslan för väderstreckens läge; ofta i perf. part, desorienterad, förvillad, bortkommen. Desoxidation [-Jo'n], avlägsnande av syre ur oxider. — Metall., avlägsnande av syre ur smält metall vid de metallurgiska förädlingsprocesserna. För genomförande av d. kräves närvaro i metallbadet av ett d.-medel, d. v. s. ett ämne, som har större benägenhet att förena sig med syre än den metall, som skall desoxideras. Viktiga d.-medel äro kol i olika former, aluminium, fosfor m. fl., samt särsk. vid stålframställning mangan och kisel. I. S. Despagnet [däpanä'], F r a n 9 o i s, fransk jurist (1857—1906), prof, i folkrätt 1892 i Bordeaux, en av Frankrikes främste på området. Bland D:s arbeten kunna framhållas »La ques-tion finlandaise au point de vue juridique» (1901), »Précis du droit international privé» (5 éd. 1909), »La république et le Vatican 1870— 1906» (1906). E. K. Despatch-money [dispä'è niB'ni] (eng.), gott-görelse, som redare stundom förbinder sig erlägga till avlastare el. lastemottagare, om fartyg lastas, resp, lossas på kortare tid än den i certepartiet (se d. o.) angivna. N. L-é. Despenaperros [Öäspänapä'rås], Puerto d e, pass i Sierra Morena, Spanien, 800 m. ö. h. Över passet går vägen från La Manchas högplatå ned till Andalusiska slätten samt järnvägen Madrid—Sevilla. H. Bm. Despenser [dispe'nso], engelska stormän. Hugh le D. d. ä. (d. 1326) var Edvard II:s gunstling och förnämsta stöd i kampen mot högadeln efter Gavestons (se denne) död. Undanträngd en tid, återvann han snart sitt inflytande och hade nu som medhjälpare sin son, Hugh le D. d. y. (d. 1326), vilken genom giftermål kommit i besittning av stora egendomar. Högadeln lyckades genomdriva d. ä. och d. y. D:s förvisning, men de återkallades inom kort (1322) och vunno seger över sina motståndare, vilkas ledare Lancaster avrättades. Högadeln syntes hotad, men drottningen, Isabella, förband sig nu med denna (1326). Konungen jämte de båda D. flydde, men de tillfångatogos alla, och de hämndgiriga stormännen läto omedelbart avrätta de båda D., medan konungen kastades i fängelse. — 167 — — 168 —