DEWEY o. 883 av normannerna, var sedan medl. av Hansan. Under senare delen av medeltiden var D. centrum för Det gemensamma livets bröder (se d. o.); G. Groote och F. Radevijns voro båda från D. A. Hegius, framstående pedagog och humanist, tillhörande ovannämnda brödraskap (d. 1498), var en tid rektor för en berömd latinskola i D., där bl. a. Erasmus en tid studerade. 1630—1878 fanns i D. en annan namnkunnig lärdomsskola (»Athenæum», »Illustre»). S. N. De'venter, H en dr i k van, holländsk förlossningsläkare (1651—1724). Först guldsmed, därefter tillverkare av ortopediska bandage o. d., ägnade sig D. sedan åt ob-stelriken och blev en märkesman inom denna vetenskap. Hans »Novum lumen obsletricantibus» korrigerade flera gängse föreställningar om bäckenet och förloss-ningsmekanismen; D. kan även anses som en av de betydelsefullaste grundläggarna av läran om det trånga bäckenet. E. E.-M. Deve'rbativ [även -ti'v] (lat. de, av, och verbum, se d. o.), ord som bildats av ett verb, el. en verbstam, t. ex. (med avledning) inföding, självspilling (till spilla, fördärva), hörsel, trängta (till tränga) el. (utan avledning, genom stympning av grundordet) t. ex. applåd, skämt, slit (till applådera, skämta, slita). — Jfr D e nomin a t i v. E. H. De Verdier [da värdje'], Bror Andreas, bruksägare (f. */y 1853), lantmätareexamen 1879, kapten vid Värmlands fältjägarekår 1891—99, disponent för A.-b. Mölnbacka-Trysil 1898— 1908, huvuddelägare i och chef för Gustafsfors fabrikers a.-b. sedan 1914. Ordf. el. led. i styrelserna för flera bolag m. m. Lth. Deveroux [dä'varö], engelsk adelssläkt, se E s s e x. Devéria [daverja']. 1) Achille D., fransk målare (1800—57), debuterade 1822. I hans stora produktion, som framvisar mycket mindervärdigt gods, äro porträttlitografierna (bl. a. av Victor Hugo och A. Dumas) det bästa. K.E.S. 2) Eugène Fran^ois Marie Joseph D., den föregåendes bror, målare (1805—65), liksom brodern lärjunge till Lafitte och Girodet. 22-årig målade han den stora, av honom själv aldrig överträffade »Henrik IV:s födelse», vilken förvärvades av franska staten (Louvren). Efter 1830 tillkommo på uppdrag av Ludvig Filip en rad mindre betydande monumentalkompositioner för historiska museet i Versailles. K.E.S. Deve'rra, fornitalisk gudinna, de nyförlösta kvinnornas beskyddarinna. De Wet, Jacob W i 11 e m s z., holländsk målare, se Wet. De Wet, Christiaan Rudolph, boerledare, se Wet. De Wette, Wilhelm Martin L e b e-r e c h t, tysk teolog (1780—1849), först prof i Heidelberg, 1810—19 i Berlin, där han blev avskedad av regeringen på gr. av ett tröstebrev till modern till A. F. Kotzebues (se denne) mördare, teol. stud. K. Sand, vilken D. kände personligen; 1822 prof, i Basel. D. är en av de främsta representanterna för den evangeliska teologin, en utmärkt exeget ocn en betydande religionsfilosof. Påverkad av Herder och J. F. Fries, inledde han den psykologiska reli-gionstydningen och blev ss. företrädare för denna metod att finna den religiösa innebörden i bibeln och kyrkoläran föremål för angrepp både från ortodoxin och rationalismen. D. har bl. a. översatt bibeln från grundspråket till tyska, skrivit en rad utmärkta kommentarer samt inledningar till G. T. och N. T. A. J. F. Dewey [djö'i], George, nordamerikansk sjömilitär (1837—1917), inträdde i marinen 1854, deltog ss. löjtnant i nordamerikanska inbördeskriget, kommendör 1870, konteramiral 1898 och amiral 1899. Under kriget mot Spanien 1898 förde D. befälet över den amerikanska asiatiska eskadern och tillintetgjorde Vs s. å. den vid Cavite på Filippinerna liggande spanska eskadern samt besatte Manila. — Litt.: M. Halstead, »Life and achievements of Admiral D.» (1902). E. Bz. Dewey [djö'i], M e 1 v i 1, nordamerikansk biblioteksman (f. 1851), direktör för New York State library 1889—1906, har gjort sig känd för sitt numera i de flesta folkbibi, antagna klassi-fikationssystem, framlagt i »Decimal classifica-tion» (1876, 12 ed. 1927). Se B i b 1 i o t e k s-teknik. W. N. Dewey [djö'i], John, nordamerikansk filosof och pedagog (f. 1859), den nutida amerikanska pedagogikens fader, från 1904 prof, i filosofi vid Columbia univ., New York. D. har utövat ett mycket stort inflytande på amerikanska skolväsendets utveckling och på politiskt och pedagogiskt tänkande i U. S. A. Han har på den turkiska regeringens uppdrag utarbetat plan för det turkiska skolväsendets omorganisation och har genom två års undervisning i Peking påverkat kinesiskt och japanskt modernt skolväsen, särsk. före världskriget. Utom med sina filosofiska och pedagogiska skrifter har D. framträtt med ingående studier av bl. a. — 217 — — 218 —