DEZJNEV »Auguste et Théodore»). D:s rykte gick långt utöver Frankrikes gränser, och hans verk ha ofta uppförts i Tyskland och Skandinavien. — Litt.: A. Pougin, »D.» (1862). E. A. Dezjnev [dä'znef], Sem jon Ivanovitj, rysk kosack, en av ledarna för en exp., som 1648 utgick från Kolymas mynning åt ö. och som ingick ss. ett sista led i Rysslands erövring av n. ö. Sibirien. Härvid rundade D. Asiens östligaste udde och drev sedan söderut till 61° n. br. D. är således, utan att själv ha haft vetskap därom, den egentlige upptäckaren av Berings sund. Till minne härav ändrades namnet på Ostkap 1898 till Kap D. S. Dg., dgr., förkortningar av decigram. D. g., förkortning av lat. Dei gr atia (se d. o.). Dhammapada, »sentenser ur religionen», en på pali avfattad antologi av tänkespråk ur den buddistiska etiken. D. är den kanske mest berömda av buddismens religiösa urkunder. En kommentar till D., »Dhammapadatthakatha», tillskrives Buddhaghosha (se denne). D. är utg. av V. Fausböll med latinsk övers. 1855 och 1900, i dansk övers, av P. Tuxen i »Ver-densreligionernes Hovedværker», 1 (1920), i utdrag på sv. i »Främmande religionsurkunder», 1 (1907). C.F. Dhan, vikt för guld, silver och ädla stenar i Brittiska Indien. 1 d. = tola = 4 punkhos = 30,3745 mgr. N. L. R. Dhano'ra, by i presidentskapet Bombay, Indien, v. Khandeshdistriktet; o. 200 inv. Osunt klimat. Sedan 1912 har Sv. alliansmissionen där en station för verksamhet bland bhilerna. I. M-g. Dharma (sanskr.), urspr. i den vediska religionen beteckning för den sedliga världsordningen, som upprätthålles av Mitra och Varuna. I bramanismen är d. beteckning för religionen i dess etiska och praktiska inriktning samt i följd av religionsbegreppens dominerande inflytande på samhällslivet även bestämmande för hela den detsamma reglerande och gestaltande sedvanetraditionen. Inom buddismen är d. det dominerande religiösa begreppet; det betecknar här sedelagen och dess praktiska tillämpning. Inom hinduismen förekommer d. stundom uppfattad ss. gudom. Den personifierade D. betecknar rättvisans gud, domare över de dödai som till sin motsats har Adharma, orättvisans gud. C. F. Dharmagastra [-fä'-], »lärobok i sedvanetra-dition», även smrti, »tradition», i den indiska litteraturhistorien beteckning i vidare bemärkelse för hela den litteratur, som omfattar dharma, d. ä. sedvanetraditionen, såväl den religiösa som den världsliga, i inskränkt be märkelse för den kronologiskt senare, metriskt avfattade delen av dharma i motsats till den tidigare, i sutra-stil avfattade (se Dharma-s u t r a). D.-litteraturen i den senare bemärkelsen är uppbyggd på den tidigare Dharmasutra-litteraturen. Antalet till denna litteraturgren hörande verk är ytterst betydande, och den har odlats under alla perioder av indisk litteratur, över massan av D. höja sig de två förnämsta dithörande verken, »Manava-D.» (se d. o.) och »Yajnavalkya-Smrti» (se Y a j n a v a 1 k y a). C.F. Dharmasutra, i den indiska litteraturen benämning på ett flertal i sütra-stil (se S u t r a) avfattade framställningar av dharma, d. v. s. den religiösa och världsliga sedvanetraditionen. Gränsen mellan d. och Dharma^astra (se d. o.) är i flera D. genom senare överarbetningar utsuddad. D:s avfattningstid torde kunna sättas till 700—300 f. Kr. Detta gäller dock den forna D.-traditionen; författandet av D. har idkats under alla senare perioder av den indiska litteraturhistorien. C. F. DharmsaTa, huvudort i distriktet Kangra, prov. Punjab, Brittiska Indien, 210 km. n. o. om Lahore på en bergsluttning (omkr. 1,800 m. ö. h.) i n. v. Himalaja; 4,904 inv. (1921). Garnison och sanatorium. D. blev 1855 säte för distriktsförvaltningen. 1905 hemsöktes staden av en svår jordbävning. O. Hj. Dharwa'r, stad i distriktet D. i s. delen av presidentskapet Bombay, Brittiska Indien, vid s. Mahrattajärnvägen, 110 km. från kusten, 738 m. ö. h.; 34,750 inv. (1921). Järnväg till uthamnen Marmagoa i portugisiska kolonien Goa. Stor export av bomull från distriktet. O.Hj. DhaulagFri, »vita berget», en av Himalajas högsta toppar, 8,176 m. ö. h., i mellersta Nepal, n. ö. Brittiska Indien; ansågs förr som Himalajas högsta topp. D:s glaciärer avvattnas genom Gandak, biflod till Ganges. O. Hj. Dhaw [dä], sjöv., se Dau. Dhawa, garvmedel, som erhålles från trädet Anogei'ssus latifo'lia, Indien. De finmalda grenspetsarna och bladen gå under handelsbeteck-ningen dhawasumak. D. innehåller o. 30 % garvämne och lämnar ett ljust färgat läder. S. H-g. Dhona [då'-], C. D. von, greve, krigare, se D o h n a 3). Dhra, d r a å, längdmått (aln) i de muhammedanska länderna vid Medelhavet. 1 d. i Marocko = 8 tommin = 0,571 m. I Tunisien användes 3 d.-mått = 0,67 (d. endåsch), 0,64 (turkisk d.) och 0,48 m. (arabisk d.). Längdmåttet pik kallas i Turkiet även d. N. L. R. D. H. S., förkortning för diplomerad från Handelshögsk. (i Stockholm). DhuTia, stad vid floden Panjhra i distriktet Khandesh, presidentskapet Bombay, Brittiska — 231 — — 232 —