DIESEN användas för smörjoljor, asfalt, beck m. m. — Solaroljorna, oftast tunnflytande, nästan klara med skiftning åt grönt, användas för mindre motorer med mindre robusta insprutnings-organ samt ofta för stationära reservanläggningar, där deras något högre pris är av underordnad betydelse. För motorfartyg användas alltid dieseloljor, vilka stundom äro tjockflytande, till färgen mörkbruna till svarta samt sträva för känseln till skillnad från smörjoljor. En av världens största fabriker för diesel-mctortillverkning anger följ, kvalitetsföreskrif-ter för oljor till dieselmotorer. Spec. v. vid 15° C......... 0,835—0,92 Viskositet enl. Engler vid 20° C...................... under 8 Flampunkt i öppen degel.. över 65° C. Rest vid kokning till 350° C. under 40 % Vattenhalt .................... maximum 1 % Svavelhalt ..................... » 2 % Vätehalt ..........,.......minimum 11,8 % Askhalt.................... maximum O,os % I normal bensin olösligt .. » l,o % Kokshalt ....................... » 2,5 % Undre värmevärde .......... minimum9,900kal. Avvikelser från ovanstående värden tillåtas men bedömas från fall till fall. E. H-l. Diesen [dfsan], Halvor Thorstein Romdal, norsk jurist, publicist och politiker (1862 —1925), medarbetare i det konservativa »Fæd-relandet» 1883—88, red. för »Bergens aften-blad» 1890—98, högerpartiets generalsekreterare 1898—99, politisk red. i »Aftenposten» 1899—1900, overretssagförer 1901, höjesterets-advokat 1904, red. för »Akersposten» 1906— 08, ånyo politisk red. i »Aftenposten» 1908— 25. Under flera år medl. av högerns centralstyrelse, var D. från 1910 ordf, i den konservativa pressens landsförening. Th. »Dies iræ dies illa» (lat., »denna vredens dag»), domedagshymn tillskriven Thomas av Celano (död o. 1255), ingår i romersk-katolska dödsmässan, övers, till flera språk, intagen i Sv. ps. (n:r 664' både i övers, och på latin. S. N. Di'esis, mus., i antik grekisk musikteori beteckning för olika intervaller, mindre än halvtonen, i nyare musikteori ännu använt som beteckning för den minimala skillnaden mellan två enharmoniska toner (ciss—dess, giss—ass etc.). I medeltidens musikteori var d. namnet på förtecknet (halvtonsförhöjning). Se D i è s e. E. A. Die'spiter (lat.), en växelform (eg. nomina-tiv) till Jupiter (se d. o.), som är den gamla vokativen. Dies statio'num (lat., »vaktdagar», benämningen hämtad från militärspråket), två vecko- dagar (onsdag och fredag), som den gamla kristna kyrkan i anslutning till judiskt bruk utskilde som faste- och sedan gudstjänstdagar till åminnelse av att Jesus förråddes en onsdag och korsfästes en fredag. Jfr Böndagar. S. N. Diesterweg [di'-], Friedrich A d o 1 f Wilhelm, tysk pedagog och skolreformator (1790—1866), rektor vid folkskolese-minariet i Mörs 1820, i Berlin 1832. Båda dessa läroanstalter blevo under D:s ledning mönster för andra. D. arbetade energiskt för att få bort [-»växelundervisningsmetoden»-] {+»växelundervisnings- metoden»+} och var den främste förkämpen för den pestalozzis-ka riktningen inom skolan (se P e s ta lo z z i). Han var den tyska folkskolans främste man under 1800-talet och ville göra folkbildningens sak till en livsfråga för hela nationen. Efter flera varningar för sina i tal och skrift framställda åsikter blev D. avsatt från sitt ämbete 1847 (han erhöll pension fr. o. m. 1850). 1858—66 var D. Berlins ombud i lantdagen, där han tillhörde framstegspartiet, och verkade bl. a. för lärarnas förbättrade ställning. Av hans talrika skrifter (åtskilliga utkomna i många uppl.) finnas i sv. övers. »Ur vägvisare till bildning» (i »Pedagogiska skrifter», 13, 1900). —■ Litt.: F. Berg, »Folkbildningspoliti-kernA. D.» (»Verdandis småskrifter», 26, 1890). —■ Vänner och meningsfränder till D. upprättade 1860 »Die D.-Stiftung» i Berlin med uppgift bl. a. att främja utgivandet av pedagogisk litteratur i D:s anda och utdela resestipendier åt lärare. N. Lhl. Diet (grek. di'aita, levnadsordning), betecknar i vidare mening ett för hälsans bevarande och befrämjande lämpat levnadssätt. Mest användes ordet för att beteckna näringsformer, nödvändiga el. lämpliga för hälsans bevarande el. botandet av särskilda sjukdomar. D. betyder i främsta rummet kost för sjuka. Varje människa är för sin trivsel i behov av en lagom avpassad allmänt hygienisk d. Man har sedan länge vetat, att olika sjukdomstillstånd kunna med framgång behandlas med kostformer, specialdieter, avpassade efter de organsystem, vilkas funktioner äro rubbade vid dessa sjukdomar. Läran om olika d. är i själva verket en tillämpning av vår kunskap om de olika födoämnenas betydelse för våra kroppsfunktioner (se Näringsfysiolog i). — Kroppen måste för sitt bestånd ständigt upp — 303 — — 304 —