DIET stor halt av ämnen, som åstadkomma jäsning i tarmen. Konserverade grönsaker kunna utan några betänkligheter användas av sjuka, däremot icke saltade. Ärtor och bönor innehålla en stor mängd av äggviteämnen, vilket inskränker deras användning vid vissa sjukdomar, njursjukdomar, gikt. De olika fruktsorterna ha i stort sett samma egenskaper som grönsakerna. De skilja sig ifrån dem genom sin speciella smak. De innehålla i allm. socker i lösligare form än grönsaker. Ju mognare en frukt är, desto mer har i densamma bildats lösligt socker av stärkelsen. Därför utnyttjas kolhydraterna i frukt bättre än i grönsaker. Även frukter innehålla basiska ämnen sådana som kali och fosforsyra och en stor mängd vitaminer. Deras användning i sjukkosten bestämmes framför allt av deras smak och karakteristiska arom, vilka bl. a. bero på halten av frukt-syra. Därigenom stimulera de aptiten och betyda en välkommen omväxling i sjukkosten. Späda, saftiga, möra frukter äro lämpligare för sjukkosten än fasta, hårda. De råa frukterna ställa samma stora anspråk på matsmältningen som råa grönsaker. Ett rått äpple ligger betydligt längre kvar i magsäcken än ett kokt el. stekt äpple. Fruktens egenskaper i dietetiskt avseende närma sig på gr. av cellulosahalten grönsakernas. Fruktsyrorna ha ett stimulerande inflytande på tarmens rörelser och användas likaledes med fördel mot förstoppning. På gr. av deras låga näringsvärde låta sig de i allm. begärliga fruktsorterna jämte grönsaker användas vid avmagringskurer. Emellertid ställa de stora anspråk på tarmfunktionen och måste i allm. undvikas vid tarmkatarrr. Kryddor av olika slag äro lika välkomna för att höja smaken på sjukkosten, som då det gäller föda för friska människor. Man har länge ansett kryddor vara skadliga vid njursjukdomar. Emellertid har man på senare tid blivit alltmera tolerant och tillåter nu de vanligaste kryddorna i större utsträckning än tidigare. Kryddorna ha ett stimulerande inflytande på magslemhinnan och böra därför vid retnings-tillstånd i magsäcken undvikas. Koksalt är en mycket viktig beståndsdel i vår kropp och därför också i vår föda. Vid en hel rad olika sjukdomstillstånd får man emellertid vara återhållsam med saltning av födan, då koksalt leder till en ökning av kroppens blodmängd på gr. av ökad törst och därav följande vätsketill-försel, vilket betyder en belastning av hjärta och njurar. Särsk. vid alla njursjukdomar är det av största vikt, att koksalthalten i födan inskränkes i möjligaste mån. Man kan höja den saltfattiga födans enformiga smak genom tillsats av aromatiska frukter och grönsaker, sådana som citron, tomat, persilja, el. genom konstgjorda saltersättningar sådana som hosal, vilket med fördel användes även vid matlagning. Myrsyrat natron kan likaledes användas som koksaltersättning, dock icke till matlagning. Vid alla tillstånd av högt blodtryck el. svaghetstillstånd i hjärtat, där man bör begränsa blodmängden i kroppen, bör man också vara försiktig med tillförseln av vatten till kroppen. Äldre människor med benägenhet för hjärtsvaghet och högt blodtryck böra undvika att förtära mycket vätska. De böra leva på torrkost i stor utsträckning. — Stark vatten-drickning är lämplig vid inflammatoriska tillstånd i urinvägarna, njurar och blåsa för att spola dessa men torde för övrigt ej gagna och betyder för många människor en skadlig belastning av kroppen. Rörande njutningsmedel sådana som kaffe och te gäller, att de innehålla ett kemiskt ämne, koffein, som har ett starkt stimulerande inflytande på nervsystemet, och därigenom kunna förjaga trötthetstillstånd och olust. Kaffe och te innehålla samma mängd koffein. Man anser teets mildare verkan bero på att det utom koffeinet innehåller ett annat ämne, adenin, som har en på koffeinet mildrande verkan. Kakao innehåller teobromin. Koffeinet i kaffet verkar stimulerande på tarmrörelserna och motarbetar därigenom förstoppning. Koffein är ett av de ämnen, som starkast reta magslemhinnan till framkallande av magsaft. Det är emellertid icke blott koffeinet självt, som retar till magsaftavsöndring, utan också rostprodukterna i de rostade bönorna. Dessa finnas i samma mängd i s. k. koffeinfritt kaffe, d. v. s. i alla kaffesurrogat. Koffeinfritt kaffe torde ha samma retande inflytande på magsäcken som koffeinhaltigt. Kaffe bör i allm. undvikas vid alla sjukdomar i magsäcken och gallvägarna. Te verkar hämmande på tarmens rörelser och leder till förstoppning. Kakao, i sht mjölkkakao, framkallar en stark mättnadskänsla och leder till förstoppning. Alkohol kan endast undantagsvis användas i sjukkosten, i den mån det i små mängder stimulerar aptiten, i form av maltdricka, öl, viner, champagne. Sjukdomar i urinvägarna samt gikt innebära bestämt hinder för användandet av alkohol Vid retningstillstånd i magsäcken framkallar alkohol lätt en abnorm avsöndring av syra, halsbränna. Efter de ovan skisserade principerna utväljas de ovannämnda födoämnena och sammanställas till kostformer, spec. avfattade efter olika sjukdomar. Så gäller som allmän d. vid feber en lättsmält kost, övervägande flytande el. grötformig purékost, vilken samtidigt som den — 315 — — 316 —