DIKT pulsen vara, när den vid registrering medelst sfygmograf (se d. o.) i regel alltid påvisbara dikrota upphöjningen är så stark, att den tydligt framträder även vid fingerpalpation; vanlig hos febersjuka med kraftig hjärtverksamhet och därför af god prognotisk betydelse, af K. Dikt el. dikt an (Ity. el. ty. dicht och dicht an), tätt intill. D. roder betyder, att rodret lagts så mycket det går åt endera sidan; d. el. tätt bidevind, att styra så nära vinden, att seglen delvis leva. H. S-k. Dikta, tekn., se Diktning. Diktafon [-å'n], fonograf (se d. o.) av modern konstruktion. D. användes för kontors-bruk och av författare för att upptaga diktat, vilket sker genom en ljuddosa, som överför ta- Diktafon. Då talet skall reproduceras, utbytes taltratten mot hörlurar. lets ljudsvängningar till en nål, som i en rulle av vaxliknande konstmassa åstadkommer en motsvarande vågformad rits. Efter omkoppling kan d. reproducera talet, som då direkt ned-skrives av skrivbiträde. D. drives vanl. av en liten motor för belysningsström, vars hastighet för upptagning och reproduktion efter behov kan ändras. R. Dikta'men (senlat., till lat. dicta're, se Diktera), förestavande; vad som nedskrives el. nedskrivits efter dikterande el. förestavande, i sht om rättskrivningsövning o. d. — K u n g-lig(t) d. kallas i Sverige konungens till statsrådsprotokollet dikterade motivering för ett av honom i sittande konselj fattat beslut. Kungl. d. torde oftast förekomma i de fall, då konungen med hänsyn till sin ställning ss. konstitutionell monark finner sig böra följa sina ministrars råd i någon viktigare fråga, där han personligen till äventyrs har en avvikande mening. Konungens d. kan även ge uttryck åt hans förhoppningar i en viss riktning. Ss. ex. kan nämnas konung Gustavs märkliga d. till statsrådsprotokollet x/i2 1911 vid tillsättandet av de 4 försvarsberedningarna och 15/i2 s. å. Då konungen utom föredragningslistan själv föredrager ett ärende i statsrådet, talar man ävenledes om d. till protokollet. J. E. N. Dikta't (lat. dicta'tum, se Diktera), vad som diktera (t) s i och för nedskrivning; stycke nedskrivet efter diktamen (se d. o.). — Mus., se Musikdiktat. Dikta'tor (till lat. dicta're, bjuda, befalla), den som i kritiska tider genom en statskupp el. på annat liknande sätt vid sidan av författningen tillvällat sig el. fått sig tilldelad den faktiska avgöranderätten i en stat. J. E. N. I forntidens Rom var d. benämning på en huvudsaki. i tider av trångmål (i sht krigsfara) utsedd förtroendeman med oinskränkt, eg. militär maktfullkomlighet, ss. anförare för fotfolket även kallad magi'ster po'puli, liksom hans närmaste man, den av honom själv utnämnde rytterianföraren, bar titeln magi'ster e'quitum. D., som efter senatsbeslut utsågs av endera konsuln för en tid av högst 6 mån., var oansvarig och uppvaktades av 24 liktorer (se d. o), ett tecken på att han i sin person förenade båda konsulernas myndighet; mot av d. fälld dom gällde urspr. varken vädjan till folkförsamlingen (pr ov o ca'tio) el. tribunernas veto (interce'ssio). Detta sätt att koncentrera den eljest mellan konsulerna delade regeringsmakten hos en enda, vilket efter 366 f. Kr. även brukades för icke militära ändamål, ss. valförrättningar, inslående av »årsspiken» (clavus) m. m., synes efter 2:a puniska krigets tid ha kommit ur bruk. Cæsars och Sullas diktaturer voro våldsåtgärder, som endast ha namnet gemensamt med den lagliga diktaturen. H.Sj. Diktatu'r, styrelseform, där högsta makten i en stat faktiskt innehaves av vanl. en enda person, utan att detta är förutsett i landets författning. En d. faller alltså utom ramen för en stats regelbundna författningsliv och till-gripes ss. en nödfallsutväg, då samhället ej med till buds stående vanliga medel kan fylla livsviktiga funktioner. I en d:s väsen ligger en av den nya maktinnehavaren mer el. mindre klart uttalad avsikt att befordra ett bättre sakernas tillstånd än det dittills rådande. En d. kan genom att t. v. upphäva den bestående författningen, då denna i sin tillämpning lett landet på avvägar, förbereda en återgång till nämnda författning, sedan en del utväxter på densamma avlägsnats, men den kan också ha i sikte skapandet av alldeles nya styrelsefor — 359 — — 360 —