DILATATION mer. En d. av förra slaget torde den av konung Alexander i jan. 1929 proklamerade nya regimen i Jugoslavien anses vara, medan den italienska d. under Mussolini upprepade gånger av sin upphovsman förklarats vara ett försök att skapa en stat, uppbyggd på helt andra grundvalar än de dittillsvarande. Som ett övergångsstadium med en nyorientering i en stats politiska liv som mål kan en d. under vissa förhållanden vara berättigad. Annorlunda ställer sig saken självfallet, när d. är ett utslag av en makthungrig samhällsgrupps önskan att tillvälla sig makten för att realisera vissa egoistiska el. liknande syften. Ett ofta anfört ex. på en d. i äldre tid är Oliver Crom-wells (se denne) militärdiktatur i England. Annars är det ej minst vår egen tid — särsk. åren efter världskriget —, som erbjuder flera egenartade ex. på denna styrelseform. Det är främst länder i s. och ö. Europa samt i Främre Asien, som härutinnan komma i betraktande. Här märkas för längre el. kortare perioder Spanien (Primo de Rivera och i viss mån Be-renguer), Italien (Mussolini), Jugoslavien (konung Alexander), Grekland (Pangalos), Polen (Pilsudski), Litauen (Woldemaras), Turkiet (Kemal pascha), Persien (Riza khan). — Om den i Ryssland rådande »proletariatets d.» se d. o. J. E. N. Dikte, nu Lasithi, forntida namn på ett berg på Kreta, där Zeus säges hä blivit född. Dikte'ra (lat. dicta're, varav ytterst även dikta), framsäga el. uppläsa för någon, vad han skall skriva; föreskriva, bestämma; förestava, angiva. Dikte'risk (efter ty. dichterisch), som rör diktkonst, skaldisk, diktar-, dikt-. Diktion [-fo'n] (lat. di'ctio), framsägnings-sätt, frasering, uttal. Diktning, tekn. D. (tätning) av nitade plåtförbindningar åstadkommes genom uppstuk-ning medelst diktmejsel av den ena plåtkanten mot under- el. bredvidliggande plåt. Härigenom kan i regel olje- el. vattentäthet erhållas (se även N i t n i n g). T. Hrn. Dikto'nius, Elmer Rafael, finländsk författare (f. 1896), har studerat musik i Helsingfors, Frankrike och England och debuterade 1921 med samlingen »Min dikt», vilken följts av »Hårda sånger» (1922), »Brödet och elden» (1923), »Taggiga lågor» (1924), »Stenkol» (1927) samt prosaböckerna »Onnela» (1925) och »Ingenting» (1928). D:s’ expressionistiska dikter, som mest ge uttryck åt ett starkt socialt el. individuellt frihetspatos, äro till sin halt ojämna, ibland hårda och larmande el. t. o. m. brutala. D. har dock även funnit innerliga uttryck för samhörighetskänslan med naturen, djuren, de små barnen. Inom gruppen av unga modernistiska sv. förf, i Finland intager D. ett bemärkt rum. H. S-m. Diktys, enl. antik tradition en av deltagarna i trojanska kriget, vars händelser han skall ha upptecknat i en på feniciska avfattad dagbok, vilken uppges ha påträffats i hans 66 e. Kr. genom en jordbävning öppnade grav. Den under D:s’ namn gående skildringen, av vilken vi dels äga en latinsk övers, av Septimius från 300-ta-let f. Kr., dels ett i Egypten 1907 funnit grekiskt papyrusfragment (bl. a. utg. av M. Ihm i »Her-mes». 1909), torde ha författats på grekiska under något av de närmaste århundradena e. Kr. W. N. Dilatation [-fo'n], utvidgning. 1) Fys., kroppars utvidgning under inverkan av dragkrafter (se Elasticitet) el. värme. För värmeutvidgningen är den s. k. utvidgnings-koefficienten karakteristisk. Man särskiljer längd-, yt- och volymsutvidgningskoef-ficienter, varmed i allm. förstås utvidgningen vid 1° temperaturförhöjning av den resp, längd, yta el. volym, som vid 0° upptages av resp, längd-, yt-, el. volymsenheten. Orsaken till att utvidgningskoefficienten måste definieras på detta sätt är, att densamma själv i någon mån är beroende av temperaturen, och att således längden, ytan el. volymen ej kan uttryckas som en exakt lineär funktion av temperaturen. — Endast för fasta kroppar existera alla tre koefficienterna, vilka för ett isotropt material stå i enkel relation till varandra, i det att yt- och volymsutvidgnings-koefficienterna tillnärmelsevis äro lika med dubbla, resp, tredubbla längdutvidgningskoeffi-cienten. Denna bestämmes genom direkt uppmätning av d., varvid användes mikrometer-skruv el. iakttages en av d. förorsakad vrid-ning av en hävstångsarm, som är fast förbunden ant. med en spegel, då vridningen avläses med kikare och skala, el. med en kikare, vars vridning avläses på en skala. Synnerligen noggranna mätningar kunna utföras genom att använda Fizeaus, på interferensfenomen beroende metod, förbättrad av bl. a. Pulfrich m. fl. och Priest. För bestämning av volyms-utvidgningskoefficienten kan viktstermometern (se Termometer) användas. Vissa fasta ämnen ha en utomordentligt liten utvidgning’-koefficient, t. ex. amorf kvarts och vissa legeringar av metaller. För isotropa kroppar är längdutvidgningskoefficienten i alla riktningar lika stor och alltid positiv, medan den för anisotropa kroppar har skilda värden i olika riktningar, varvid även negativa värden kunna förekomma. Dessa äro i allm. små, men kunna understundom vid vissa kristaller (t. ex. jod — 361 — — 362 —