DILATATIONSFOG silver) vara så stora, att kroppens volym minskas vid temperaturhöjning. — För undersökning av vätskornas d. användes dilatome-tern (sed. o.), ävensom pyknometern och viktstermometern, vilka tillåta en bestämning av volymsutvidgningskoefficienten, om kärlväggarnas d. är känd. En absolut mätning av d. är möjlig genom användning av kommunicerande kärl. I allm. utvidga sig vätskorna vid temperaturförhöjning; ett intressant undantag bildar vattnet, som vid + 3,98° har sin maximala täthet och således under denna punkt kontraheras vid ökning av temperaturen. — Vid gaserna skiljer man mellan två olika volymsutvidgningskoefficienter, allteftersom trycket el. volymen hålles konstant, vilket ifråga om vätskor och fasta kroppar saknar praktisk betydelse. Dessa bägge koefficienter äro dock även för gaserna nästan lika stora och ung. lika med ll273- För bestämning av dessa användes gastermometern (se Termometer). — Några karakteristiska utvidg-ningskoefficienter finnas i nedanstående tab.: Fasta ämnen (längdutvidgningskoefficienter mellan 0° och 100°). kol diamant.. 0,0000013 grafit .... 0,000008 koppar........... O,ooooifl5 mässing .........O.ooooiss platina .........0,0000090 aluminium . .. 0,0000238 bly ............ O,oooo292 Jenaglas .......O.ooooosi järn ........... 0,000012 Vätskor (volymsutvidgningskoefficient, o. 18°). bensol...........0,00124 etylalkohol ... 0,00110 etyleter ........O,ooi63 glycerin ......0,00050 kvicksilver . .. O,oooisi vatten ........O,ooois Fullständigare tabellsamlingar, se H. Landolt & R. Börnstein, »Physikalisch-chemische Tabellen» (5 Aufl. 1923). N.R-e. 2) Med. D. kallas en operationsmetod, med vilken man vidgar en kanal till normal el. mer än normal vidd. D. utföres ibland med händer och fingrar utan instrument, ss. t. ex. vid förträngning och kramp i analmynningen. I andra fall användas instrument, d i 1 a t a -tor(i)er, vilka ha mycket skiftande konstruktion och utseende, beroende på var de skola användas. Hos människor, som svalt lut, blir matstrupen allt trängre på gr. av ärrig skrump-ning, och d. måste tillgripas. Långa sönder av gummi föras ned genom matstrupen. Man börjar med så smala, att de passera förträngningen, varefter man tar allt grövre, och på så sätt tänjer ut det trånga stället. Sådan d.-behandling tar flera år, ja, ibland årtionden. Ärriga förträngningar i urinröret, som ibland uppkomma efter dröppel, behandlas principiellt på samma sätt. Man använder härtill dila- tatorer. som kallas bougier el. sönder. D. kommer rätt ofta till användning för att vidga livmoderhalsen, vartill olika dilatatorer användas men ibland även 1 a m i n a r i a -stift (se d. o.), vilka under upptagande av vatten svälla med stor kraft. — Med d. betecknar man även sjukliga utvidgningar av organ, ss. hjärta, magsäck m. fl. P. M. S. Dilatatio'nsfog, öppning anordnad mellan hopfästade metallstänger och avsedd att förhindra uppkomsten av skadliga spänningar inom materialet till följd av dettas utvidgning vid temperaturhöjning. Vid spårläggning benämnas sådana fogar även expensioner. E.R.S. Dilata'tor. 1) Anat., se Constrictor. — 2) Med., se Dilatation. Dilatato'rium, se Dilatation 2). Dilatome'ter, en apparat för mätning av vätskors värmeutvidgning, bestående av en glaskula med smalt, graderat ansatsrör, som fylles med den vätska, vars dilatation skall undersökas. Är glasets utvidgningskoefficient känd, kan vätskans volym vid olika temp. beräknas av vätskepelarens höjd i ansatsröret. N.R-e. Dilato'risk (jfr lat. dilato'rius), som uppskjuter el. förhalar; förhalnings-. Dile'mma (lat., från grek, dilemma, eg. tvåledad försats), log., en slutledning med tvåledad, hypotetiskt-disjunktiv översats, av typen: Om A är, så måste det vara ant. B el. C. Nu är varken B el. C. Alltså är ej heller A. Ett d. tillgripes ofta i vederläggningssyfte, förekommer likaledes i en rad logiska fällor. — Ur denna användning har utvecklats betydelsen: svårighet att välja mellan två stridiga krav; kinkigt läge, knipa, klämma. A. N. Diletta'nt (ital. dilettanle, eg. som finner nöje), förr ung. = amatör (se d. o.), numera ofta med mera ringaktande bibetydelse än detta ord; klåpare. Adj.: dilettantisk. — D i 1 e 11 a n t e r i', d i 1 e 11 a n t i's m, di-lettantiskt sysslande. E. H. Dill, D i 11 y, ort på n. kusten av den Portugal tillhöriga ö. delen av ön Timor bland Små Sundaöarna; o. 3,500 inv. Koloniens huvudhamn; säte för guvernören. I. M-g. Diligens [-fa'gs] (fra. diligence, snabbhet, förkortning av voiture de diligence o. d., »has-tighetsvagn»), hästfordon för befordran av passagerare och deras bagage samt post. Benämningen gavs första gången åt den postvagn, som på 1720-talet trafikerade linjen Paris— Lyon (468 km.), vilken sträcka tillryggalades på den efter dåtida förhållanden korta tiden av 5 dagar. D. förekommo under tidernas lopp av många olika typer, halvtäckta vagnar (kalescher, se d. o.), heltäckta karosser (se d. o.), med en el. flera kupéer, ibland med s. k. — 363 — — 364 —