DILTHEY handlingarna 1915. 1916 blev D. direktör för Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund och Luos-savara—Kirunavara a.-b., på vilka poster han alltjämt kvarstår. Han tillhör dessutom Skandinaviska Kredit-a.-b:s styrelse. — D. har särsk. i yngre år ingående sysslat med tekniskt vetenskapliga problem och publicerat ett stort antal uppsatser rörande bergs- och bränsletekniska frågor i »Jernkontorets annaler», »Stahl und Eisen», »Journal of iron & Steel inst.» och »Teknisk tidskr.», vars red. han var 1906—07. Sedan 1915 har D. kommerseråds titel och är sedan 1925 ordf, i Sveriges industriförbund. T.E-r. Dillnäs, s:n i Daga hd, Södermanlands län, omkring sjön Klemmingen; 29,75 kvkm., därav 21,30 land; 393 inv. (1930; 18 inv. pr kvkm); 5,84 kvkm. åker (1927; 27,4 % av landarealen), 8,14 kvkm. skogsmark. Bygden är huvudsaki. förlagd till trakten ö. om sjön. — Pastorat: Gåsinge och D., Daga kontrakt, Strängnäs stift. J. C. Dillolja, se Dill. Dillon [di'lan], Émile J o s e p h, irländsk journalist (f. 1854), korrespondent vid »Daily telegraph»; 1884 graduerad vid Charkovs univ. i jämförande språkforskning. D. har varit korrespondent i Amerika (1894—95), i Spanien före och under spansk-amerikanska kriget, på Kreta, vid Dreyfus-affären och i Kina 1900. Han har utg. bl. a. »Maxim Gorky» (1902), »A scrap of paper» (1914), »The peace conference» (1919) samt »Russia to-day and yesterday» (1929). E.L.R. Dillon [di'Ian]. 1) John Blaké D., irländsk politiker (1816—66). Ivrig anhängare av O’Connels repeaLrörelse mot den Irland påtvingade unionen, anslöt sig D. till de radikala s. k. ungirländarna och den 1846 stiftade Irish confederation. 1848 deltog han i 0’Briens upprorsförsök och flydde därefter till Amerika, där han stannade till 1855, då amnesti utfärdades. Efter sin hemkomst blev han parla-mentsled. 1865 och sökte därvid samförstånd med de engelska radikalerna. v. S-w. 2) John D., den föregåendes son, politiker (1851—1927), deltog energiskt i agitationen för home-rule och land-league och åtföljde Parnell 1879 på hans agitationsresa i Amerika. D. framhöll därvid nödvändigheten av att desorganisera och förstöra det irländska polisväsendet, emedan det utgjort godsägarnas fasta stöd, ett program, som senare tillämpades av Sinn fein. 1880 parlamentsled., fängslades D. 1881 tillika med övriga ledare av land-league-rörelsen men frigavs 1882. Han lämnade parlamentet 1883 av hälsoskäl men återinträdde 1885 och spelade nu en framskjuten roll ss. en av irländarnas parlamentariska ledare. Vid schismen 1891 slöt han sig till Parnells motståndare och var efter McCarthy ledare för antiparnelliterna 1896—98. Då splittringen 1900 upphörde, måste han erkänna parnelliten Red-mond ss. partiets officielle ledare men anses ha varit den verklige ledaren. Gentemot Sinn fein var han hela sitt liv oförstående, v. S-w. Dillon, Read & co. [di'lan, rid an ku'mpani], New York, amerikansk bankfirma, grundad 1905 under namn av William A. Read & co., ombildad 1922 till a.-b. under ovanstående namn. D. är ett av de förnämsta emissionsföre-tagen i U. S. A. och har förmedlat ett betydande antal stora lån till såväl stater som enskilda företag. D. har kontor utom i New York även i London och Paris. K. W-B. Dillsenap, växtart, se Sisymbrium. Dilly, geogr., se D i 1 y. Di'loba, fjärilsläkte, se B 1 å h u v a. Dilo'phia [-fia], svampsläkte av ordn. kärn-svampar, Pyrenomyce'tes, med 3 arter, av vilka D. gra'minis i vissa delar av Europa icke sällan uppträder ss. skadegörande parasit på ovan-jordsdelarna av olika slags gräs, t. ex. timotej, hundäxing, ängskavle m. fl., där den bildar avlånga, rödbruna, ljuskantade fläckar med färglösa konidier. Till sist avslutas utvecklingen med bildandet av gruppvis ordnade peritecier, i vilka hymeniet ligger inneslutet. A. V-e. DPlthey [-tal], Wilhelm, tysk filosof (1833 —1911). under studieåren i Berlin lärjunge till bl. a. Ranke och Trendelenburg; prof. 1866 i Basel, sedan i Kiel och Breslau, från 1882 i Berlin, under många år ordf, och ledare i Preussiska vetenskapsakad:s Kant-kommission (se Kant). En sällsynt lärd, fin och djupsinnig företrädare för den moderna historis-men (sed.o.),harD.hos en hel generation ingjutit en fruktbar vördnad för det individuella livets hemligheter. Hans inflytande är särsk. märkbart inom idéhistorien, litteraturvetenskapen och de humanistiska vetenskapernas metodologi. — Historisk självbesinning ådagalägger, att all metafysik är ovetenskaplig, emedan den vilar lika mycket på irrationella livsbehov som på iakttagelse och tänkande. I sin »Einleitung in die Geisteswissenschaften», l (1883) har D. framställt den västerländska metafysikens uppkomst, konsolidering och upplösning i och med nominalism, renässans och reformation. Ät världs- och människouppfatt — 369 — — 370 —