DIMENSIONERING dimman bindas till vattenytan av rök från det dimbildande fartyget, åstadkommen därigenom, att olja sprutas in över pannfyrarna. Den sålunda bildade tjocka röken ur skorstenarna blandar sig med och tynger ner dimman el. Fartyg under reträtt i skydd av konstgjord dimbank. får helt ersätta dimbanken. Jämväl i flygplan kan dimspruta användas, varvid det begagnade preparatet gives sådan sammansättning, att den bildade dimman sjunker ned till vattenytan som en ridå. H. S-k. Dimbo, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län, v. om Tidaholm, på Varvs- och Gerumsbergens östsluttningar; 24,so kvkm., därav 24,73 land; 579 inv. (1930; 23 inv. pr kvkm.); 12,si kvkm. åker (1927; 51,s°/o av landarealen), 4,4» kvkm. skogsmark. — Pastorat: D., Ottravad, Hångs-dala, Skörstorp och ö. Gerum. J. C. Dimboholm, gods, Dimbo s:n, Vartofta hd, Skaraborgs län, utgör med underlydande 5 mtl, 400 har. Taxeringsvärde 200,000 kr. — D. hörde före 1790 till Dimbo kungsgårds säteri, som sedan 1600-talet ägts av ätterna Brahe, Gyllenstierna, v. Mentzer, Rudbeck; sedan 1863 äges D. av släkten Brissman, nuv. ägare J. B. Brissman. C. V. J. Di'mbovitä [-vitsa], D a m b o vi t a, v-.biflod till Arges (se d. o.) i Rumänien. Längd o. 225 km. D. upprinner på berget Gesera i Trans-sylvanska alperna och flyter genom Bukarest. Floden har givit namn åt judetet D., känt för sina petroleumkällor. I. M-g. Dime [dalm], skiljemynt av silver i U. S. A. = Vio $ = 10 cents = 37,3 öre. Enl. beslut av 1792 har d. präglats sedan 1796. % d. av silver slogos 1794—1873, sedan 1866 även i nickel, men kallade five-cents. N. L. R. Dimension [-Jo'n] (lat. dime'nsio, utsträckning). 1) Fil. Läran om dimensionerna har spelat en ej oväsentlig roll inom filosofien, detta även före relativitetsfysikens uppkomst. Tiden bestämmes ss. endimensionell, det eukli-deiska rummet ss. tredimensionellt. Hos Kant och Helmholtz möter tankebilden om ett rum med flera än 3 dimensioner, hos den senare, liksom hos G. Th. Fechner, föreställningen om rena »ytväsen», inneslutna i ett tvådimensionellt rum. H. More och K. F. Zöllner införa läran om en fjärde dimension, den förre i metafysiken, för de immateriella väsendenas vidkommande, den senare för att förklara vissa spiritistiska fenomen (se Spiritism). — Även psykologien behandlar alltsedan Berke-ley frågan, huruvida vår uppfattning av den tredje dimensionen vore förvärvad (empirister-nas sats) el. ursprunglig (nativisternas sats). Jfr Rumsåskådning och N a t i v i s m. — Litt.: A. Levy, »Die 3. D.» (1908); W. Zerbst, »Dié 4. D.» (1909). A. N. 2) Fys. Då alla fysikaliska storheter låta uttrycka sig ss. funktioner av endast 3 andra sådana, t. ex. längd, massa och tid, är det möjligt att bilda ett uttryck för enheten för varje storhet, som endast innehåller enheterna för de tre nämnda storheterna (grundenheterna). Detta uttryck kallas dimensions-formeln. Om den sålunda härledda enheten t. ex. är proportionell mot p-te potensen av längdenheten, säges enheten vara av p-te d. med avseende på längdenheten. Det är emellertid brukligt att använda uttrycket d. även i en något annan bemärkelse. Man säger t. ex., att enheten för hastighet är av d:s längd dividerad med tid. Se Absolut måttsystem och Måttsystem. N. R-e. 3) Mat. En geometrisk mångfaldighet är av en, två, tre o. s. v. dimensioner, allt efter antalet koordinater (se d. o.), som erfordras för lägesbestämning inom densamma. Den räta linjen är endimensional, emedan en punkts läge på linjen i förhållande till en nollpunkt angives genom ett enda tal, e n koordinat. På samma sätt har en yta två d., vår vanliga rymd tre d., »längd», »bredd» och »höjd». Relativitetsteorien (se d. o.) sammanför tiden och de tre rumskoordinaterna till en 4-dimen-sional värld; över huvud arbetar den abstrakta geometrien med föreställningen om rymder el. mångfaldigheter av godtyckligt antal d. — Beteckningen d. användes inom matematiken ofta i överförd bemärkelse; exempelvis säges ofta en partiell differentialekvation (se d. o.) vara 2-, 3-, 4-dimensional etc., beroende på antalet oberoende variabler i densamma. Se Geometri. Z-n. Dimensionering, tekn., bestämning av materials el. maskindelars dimensioner. För riktigt utförd d. måste hänsyn tagas till hållfasthet, materialåtgång, de kraftpåkänningar materialet el. delen är utsatt för etc. Oriktig d. medför alltför stor materialförbrukning, otillräcklig hållfasthet, för stor slitning etc. D. är därför — 373 — — 374 —