DIMMA statens läroanstalt. Det användes vanligast endast om ett enskilt lärov:s rätt att med sina lärjungar anställa studentexamen. E. Spr. Dimi'trij, ryskt namn, sé D m i t r i j. Diml'trijev, R a d k o, bulgarisk militär (1859 —1918), gick efter rysk-turkiska kriget 1877— 78 i rysk tjänst och genomgick där general-stabsakad.; övergick sedermera ss. kapten i bulgarisk tjänst men återvände till Ryssland efter revolutionen 1886. I mitten av 1890-talet återkom D. till Bulgarien och var vid turkiska krigets utbrott 1912 generallöjtnant. Under kriget förde han befälet över 3:e armén och vann segrarna vid Kirk Kilisse och Lyle Burgas i okt. s. å. Under 2:a Balkankriget blev han i juli 1913 överbefälhavare över bulgariska armén och efter fredsslutet sändebud i S:t Petersburg. Vid världskrigets utbrott trädde D. i rysk tjänst och fick befälet över belägrings-armén vid Przemysl. Efter fästningens fall i april 1915 förde han befälet över 3:e armén, men blev av v. Mackensen slagen vid Gorlice-Tarnow i maj s. å. I sept. s. å. erhöll D. befälet över 12:e armén vid nedre Düna, men fråntogs detta befäl 1917. Efter bolsjeviker-nas revolution i nov. s. å. slöt han sig till dessas motståndare men tillfångatogs och avrättades i okt. 1918 (el. jan. 1919). E. Bz. Dimitrije'vic [-vié], Dragutin, kallad Apis, serbisk militär (1876—1917), ledde mordet 1903 på konung Alexander och drottning Draga, grundade 1911 den storserbiska, hemliga organisationen Ujedinjenje ili smrt (»Enhet el. döden»), vanl. kallad Crna ruka (»Svarta handen»), som stod bakom ett flertal mordförsök på avogt stämda furstar, jämväl mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo (1914). 1913 överste vid generalstaben och chef för dess underrättelseväsen, var D. stabschef vid en armé under världskriget, häktades 1916 i Saloniki för underhandlingar med fienden jämte mordanslag emot kronprinsen-regenten Alexander och arkebuserades 1917. Th. Dimitte'ra (lat. dimi'ttere, eg. sända bort el. åtskils); om läroverk: lämna från sig lärjunge (ofta till högre undervisningsanstalt) med vederbörliga vitsord om att han nöjaktigt inhämtat dess kurser; sända till univ. E. H. Dimma uppstår, om den i luften befintliga vattenångan kondenseras i närheten av marken. Meteorologiska betingelser för dimbildning. Luften kan vid en bestämd temp. endast innehålla en bestämd mängd vattenånga. Sjunker temp. tillräckligt mycket (se D a g g p u n k t) el. tillföres på något sätt vattenånga i tillräcklig mängd, utfaller vattnet i form av droppar och d. bildas. A) Avkylning av luften kan äga rum på flera olika sätt. 1) Luften strömmar från ett område med relativt varmt underlag ut över ett område med kallt underlag. 2) Luften tvingas i höjden över bergskedjor, varvid den avkyles, därför att den vid uppstigandet kommer under mindre tryck och utvidgas. 3) Luften närmast marken avkyles på grund av utstrålning. Då luften strömmar in över ett kallt område, avkylas de undre luftlagren. Genom konvektion (se d. o.) avkyles luften allt högre upp, ju längre den strömmar in över det kalla området. D:s vertikala mäktighet ökas därför med avståndet från gränsen mellan det kalla och varma området. Ju fuktigare luften är, desto säkrare bildas d., om skarpa temperaturkontraster förekomma på själva jordytan. Luft, som strömmar fram över havet, har en jämförelsevis hög fuktighetshalt. Vid kuster el. på de platser över havet, där varma och kalla havsströmmar befinna sig i varandras närhet, uppträda därför ofta d. över New-foundlandsbankarna, där den varma Golfströmmen och den kalla, ofta isbergsförande Labra-dorströmmen flyta intill varandra, bildas farliga d. Vid norska kusten, där luften från havet under vintern strömmar in över de snötäckta öarna och avkyles, uppstå ofta tät d. Här tvingas dessutom luften i höjden, och dimbankar med skarpt begränsade undersidor synas därför ofta på någon höjd över havet liksom hängande på bergssidorna. I anticyk-loner (se G y k 1 o n) bildas under höst och vinter ofta på vidsträckta områden dimbankar, som kunna ha en vertikal utsträckning av 1,000 m. och mera. Det har inträffat, att dylika anticyk-londimmor legat över större delen av Sverige (okt. 1915). Dessa d. bildas genom den i anti-cyklonerna förekommande starka utstrålningen. Under klara nätter verkar också utstrålningen ofta så starkt, att d. bildas, om de lägsta luftlagren äro tillräckligt fuktiga. — B) Vattenånga kan i överskott tillföras luften, så att d. bildas, om kall luft strömmar ut över en relativt varm vattenyta. I detta fall uppstår ofta endast ett tunnt dimlager över vattenytan, som på många platser går under namn av s j ö r ö k. Denna uppstår, om luft från snöbetäckt land flyter ut över ett öppet vatten. Fysikaliska betingelser för dimbildning. Vatten kan icke bringas att utfalla i fria atmosfären, utan att främmande beståndsdelar, kondensationskärnor, finnas närvarande. Orsaken härtill är, att ång-spänningen över en droppe är högre än över en plan vattenyta. Ångspänningen är omvänt pro — 377 — — 378 —