DINANT inom en art vissa individer producera sädes-kroppar (hannar) och andra ägg (honor). Är olikheten mellan dessa grupper inskränkt till själva könsorganens utbildning, säges det vara primär köns-d. Tager sig olikheten uttryck även i andra förhållanden, i de s. k. sekundära könskaraktärerna (se d. o.), säges det vara sekundär köns-d. — Säsong- el. år s-d. benämnes det förhållande, då en art uppträder i A. arbetsmyra hos Pheidole pallidula, B. soldat hos samma art. olika former under skilda årstider. Så t. ex. erbjuda i vissa fall individerna av samma fjärilart olika färgdräkt allt efter den årstid, under vilken de utvecklats. Se även C y klomor f o s. H. W. Dimorpha'ntus, växtsläkte, se A r a 1 i a. Dimorphothe'ca, litet sydafrikanskt växtsläkte av fam. korgblomstriga. De olika arterna äro solälskande örter el. buskar med vackra blommor. D. a'nnua (Cale'ndula pluvia'lis) är en lättodlad art med på insidan vita, på utsidan brunvioletta strålblommor, som öppna sig endast i solsken. D. auranti'aca har gulbruna blommor. Båda äro ettåriga. C. G. D. DimoTika, D e m o t i k a, nygrek. Didymo'-tichon, stad i nomos Ebros, n. ö. Grekland, vid floden Kizildeli och järnvägslinjen Konstantino-pel—Saloniki; 8,217 inv. (1928). Lergods-, linneindustri. — D. spelade under 1300-talets turkkrig en betydande roll och var en tid sultanens residens. Mest bekant är D. ss. Bajasid I:s födelsestad (1347) och Karl XII:s vistelseort 17/3—0/4 1713 och 3/u 1713—“/b 1714. O.Hj.; S.Bsn. Dimspruta, sjökrigsv., se Dimbildning. Dimun, geogr., se D i m o n. Dimya'ria. De asiphoniata (se d. o.) musslorna (se d. o.) indelades i den äldre systematiken med hänsyn till slutmusklernas utbildning i 2 huvudgrupper, D. med 2 och Monomya'ria med endast 1 slutmuskel. D. sönderföll åter i Homomya'ria, som ha 2 lika, och Heteromya'-ria, som ha 2 olika utvecklade slutmuskler (den främre minst). H. W. Dina, dotter till Jakob och Lea, enl. 1 Mos. 34 kränkt av Sikem; sikemiterna överföllos se- Din an. dermera av Jakobs söner. D.-sagan bör med all säkerhet tolkas stamhistoriskt; de agerande personerna äro i själva verket stammar, och 1 Mos. 34 återspeglar fejder mellan israeliter och kananéer. D. torde vara en ren sago-gestalt. G. Bsm. Dinan [-nä'], stad i dep Cötes-du-Nord, Bretagne, n. v. Frankrike, vid Rance (kanaliserad) o. 25 km. från dess mynning; 8,548 inv. (1926). Mycket besökt av turister. O. Ts. Dinant [-nä'], stad i prov. Namur, s. Belgien vid Meuse; 6,552 inv. (1925). Knutpunkt på järnvägen Namur—Givet. D. har byggts huvudsaki. längs en enda gata mellan flodstranden Dinant, med citadellet och Notre Dame. — 381 — — 382 —