DISK Disciplinstraff, militär bestraffning, vilken ålägges, när icke strängare straffart el. den lindrigare formen tillrättavisning ifrågakom-mer. Se A r r e s t. E. O. B. Disco'boli, äldre benämning på fiskfam. sjuryggar (se d. o.). Discogio'ssidæ, en fam. groddjur, se S k i v-t u n g a d e grodor. Discolichenes [-ke'-], till Ascoliche'nes (se d. o.) hörande grupp av lavar med fruktkroppar av samma byggnad som disksvamparnas. Discomyce'tes, svampordn., se Disksvampar. Disco'ntogese'llschaft, se Deutsche Bank und Discont o-G esellschaft. Disco'rdia (lat., eg. tvedräkt), se E r i s. Discourse der Mahlern [-ko'rsa], Die, tysk veckoskrift, efter mönster av Addisons »Spec-tator» utg. 1721—23 av den schweiziske förf. J. Bodmer (se denne); bekämpade den franska smaken och verkade för den tyska litteraturens förnyelse genom att hänvisa på engelska förebilder, främst Milton. A. Bd. Disendowment [disindau'mant] (eng.), se Disestablishment. Dise'ntis, Schweiz’ äldsta kloster i kantonen Graubünden, grundat i början av 600-talet av Sigisbert, en lärjunge till den hel. Columbanus, Utsikt mot Disentis. numera ett stort benediktinkloster med realskola och förberedande gymnasium. S. N. Diser, myt., se Dis. Disestablishment [disistä'blijmant] (eng., till disestablish, upphäva), upphävandet av engelska statskyrkan (The established church). D. genomdrevs 1869 av Gladstone på Irland och 1914 av Lloyd George i Wales. — Disestablish-mentarian, anhängare av d. Disendowment (endowment, fond), indragning av kyrkans egendom (i samband med d.). S.N. Disfiguration [-Jo'n] (lat. dis-, miss-, och figu'ra, gestalt), vanskaplighet, missbildning, lyte, särsk. med hänsyn till formförändringar. Disful, huvudstad och marknadsplats i prov. Arabistan, v. Persien, 22 km. n. ö. om ruinstaden Susa; o. 15,000 inv. D. är delvis inbyggt i klipporna, 290 m. ö. h. vid Ab-i-Diz, biflod till Karun. Tillverkning av indigo och filtar. I. M-g. Disgråce [-gra's] (fra.), onåd. Dish [dif], engelskt rymdmått använt för blymalm = 1/0 load = 1073,52 engelska kubiktum = 1759i 1. N. L. R. Disharmoni' (lat. dis-, isär, miss-, och grek. harmoni'a, samklang), missljud, missklang. — Mus. Om en klang verkar som en d., beror dels på i hur hög grad de enstaka tonerna smälta samman, dels på klangens ställning i ett ev. musikaliskt sammanhang. P. Gr. Dishleyfår [di'fli-], se Leicesterfår. Dishleymeri'nofår [di'Jli-], fransk fårras, som uppstått genom korsning av merino- och dishleyfår. Rasen förekommer även i Tyskland. Den är av kombinerad kött- och ulltyp, har vitt huvud och saknar horn. H. Fqt. Disje'cta membra poe'tæ (lat.), eg. »diktarens sönderstyckade lemmar», d. v. s. diktaren kan spåras även i sönderstyckade el. strödda alster av hans konst, ett något förvanskat citat från Horatius’ »Satirer» 1, 4, 62. W. N. Disjunktion [-Jo'n] (lat., till disju'ngere, se Disjunktiv), söndrande, isärskiljande; innebär inom logiken, att man isärhåller och ställer emot varandra två el. flera varandra uteslutande begrepp inom ett överordnat, dem samtliga omslutande begreppsomfång. A. N. Disjunktiv [di's- el. -i'v] (lat. disjuncti'vus, till dis-, isär, och ju'ngere, förena), åtskiljande förbundna leder, söndrande. — Disjunktiv konjunktion, samordnande konjunktion, som utesluter en av förbindelsens leder, ss. eller, antingen —• eller, vare sig — eller, varken — eller. — Disjunktivt är i logiken ett begrepp, vunnet genom disjunktion (se d. o.), samt ett omdöme (se d. o.), när ant. dess subjekt el. predikat är ett disjunktivt begrepp. Formler: S är ant. Pj el. P2, resp. Si el. S2 el. S3 är P. Omdömetypen beaktades redan av stoikerna (se Stoicism). I den disjunktiva slutledningen (se d. o.) utgöres översatsen av ett disjunktivt omdöme. Tvenne slutsätt äro då möjliga: 1. undersatsen antager (»sätter») det ena tankealternativet, slutsatsen nekar (»upphäver») det el. de övriga (modus pone'ndo tollens). 2. undersatsen nekar (»upphäver») ett el. flera tankealternativ, slutsatsen bejakar (»sätter») det återstående (modus tolle'ndo po-nens), enl. formlerna: 1. S är ant. Pi, P2 el. P3. S är P2; alltså: S är varken Pi el. P3. 2. S är ant. Pt, P2 el. P3. S är varken Pi el. P3; alltså S är P2. A. N. Disk, diskus, bot., de på blomaxeln i — 437 — — 438 —