DISKANT många gömfröiga växters blommor förekommande förtjockade, valk- el. vårtformiga upphöjningar, som avsöndra sockerhaltiga safter, nektar, vilka tjäna ss. lockbete för pollinations-förmedlande djur. A. V-e. Diska'nt, mus. t) Under medeltiden beteckning för en högre motstämma mot en given melodi, cantus (se d. o.), från början identisk med diafoni el. organum (se d. o.), senare (i motsats mot organum) beteckning för den tvåstämmighet, där den till melodin trädande stämman svarar not för not mot denna, därför från 1300-talet kallad contrapunctus (»punc-tus contra punctum»). De äldsta reglerna härför finnas i skriften »Discantus positio vul-garis» (i C. E. H. Coussemaker, »Scriptorum de musica medii aevi nova series», 1, 1864). — 2) Beteckning för sopranstämman (alltså den översta) och för den övre hälften av orgel- el. pianoklaviaturen samt, som tillsats till instrumentnamn (t. ex. diskantbasun), angivande högt tonomfång. C. A. M. Diska'ntklav, mus., benämning för G-klaven, urspr. även betecknad av ett g, numera av tecknet ställt på 2:a linjen. Jfr Linje- system, Notklav och K 1 a v. Diska'ntslut, lat. clau'sula canti'zans, i äldre musikteori sopran- (= diskant-) stämmans mer el. mindre rikt utsirade slutfallsformel. Se K a-d e n s. C. A. M. Disk-a'rea, tekn., se Propeller. Diskblommor, bot., de rör- el. trattformiga blommor, som hos fam. korgblomstriga sitta i mitten av en blomkorg och som omgivas av annorlunda formade kantblommor (se d. o.). A. V-e. Disken, sandbank i n. delen av Öresund, s. om Kronborgs slott. Det grundaste stället är 7,2 m. djupt. D. är en god och mycket anlitad ankargrund. O.P. Diskmaskiner användas av restauranger, kaserner, sjukhus och andra inrättning ar, där stora mängder servis snabbt och effektivt måste diskas. Tallrikar, glas etc., ställda med något mellanrum från varandra i med hållare försedda korgar, införas först i en bassäng, där hett vatten, vanl. tillsatt med soda, såpa el. dyl., spolar över föremålen och därmed utför själva diskningen el. grovsköljningen. Korgarna Genomskärning av blomkorg hos sötblomster, Matricaria chamomilla. införas därefter i en annan avd., där slutspol-ning med vatten av högsta möjliga temp. äger rum. Härigenom ernås sterilisering samt självtorkning av föremålen, då det heta vattnet av- Diskmaskin. dunstar. Vanl. användes vattnet från denna slutspolning även till den föregående grovsköljningen, varigenom vatten- och värmebesparing uppnås. Vattenspolningen utföres medelst svängande spolarmar, vilka erhålla tryckvattnet från en centrifugalpump, driven av en elektrisk motor. För vattenuppvärmningen användes ant. ånga, gas el. elektrisk energi. Kapaciteten hos en ordinär diskmaskin är 6 å 8,000 artiklar i tim. v. S. Disko, ö vid Grönlands v. kust, mellan 69° 15' och 70° 15' n. br., skild från fastlandet av den vida Disk o-b u k t e n i s., som fortsättes av Vaigat-sundet i n. o.; 7,780 kvkm. ön utgör ett platåland med o. 1,000 m:s medelhöjd, bildat av gnejs, krita och tertiära bildningar, överlagrat av mäktiga basaltbäddar. Viktigaste orten är Godhavn i s., säte för inspektören för Nordgrönland. På s. kusten finns sedan 1906 en station för naturvetenskaplig forskning. P. Ln. DiskomyceTer, bot., se Disksvampar. Disko'nt, lånebank, namn å Sveriges tidigaste privata affärsbanker. Behovet av låne-banker hade starkt framhållits vid flera av frihetstidens riksdagar, men då ansågs detta behov bäst kunna tillgodoses genom skapandet av privata kredit-inst., vilka borde åtnjuta ett visst stödd från statens sida. Först 1773 blev vår första d., Diskont ko mpaniet i Stockholm, inrättad. Den åtföljdes av 4 andra: Göteborg d., Malmö d., Åbo d. och Göta kanals d. Ang. dessa bankers historia, se d. o. Diskonternas ekonomiska betydelse ligger framför allt på två områden, — 439 — — 440 —