DISPOSITIONSPRINCIPEN ordensföreståndare och kyrkoherdar ha för vissa fall d.-rätt. D. erhålles (sedan anhållan prövats och godkänts) efter en viss d.-taxa, som dock icke avser ersättning för d. (vilken enl. Tridentkonsiliet skall meddelas gratis) utan expeditionsavgifter m. m. S. N. Dispense'ra [utt. även -pags-], lämna dispens. — Farm., avväga läkemedel i mindre, lika stora portioner, var och en avsedd att intagas el. användas på en gång. Varje sådan avvägd mängd inneslutes i kapsel av papper, oblat el., om medlet är flytande, i gelatinkapsel. Dispensering av pulverformiga ämnen sker med dispenseringsvåg, en mindre handvåg med två avlånga skålar, vilkas sidor äro uppåtböjda, så att de bilda en ränna, vari substansen vid uppvägningen anbringas. J. H. Dispensä'r [utt. även -parjs-], ställe för utdelning av understöd åt behövande. Urspr. (i Frankrike) benämning på anstalter för lämnande av kostnadsfri hjälp åt sjuka, ej sängliggande barn (den första upprättad i Le Havre 1875), nyttjas d. i Sverige uteslutande som beteckning för de understöds- och upplysnings-byråer, som bilda det viktigaste ledet i det förebyggande tuberkulosarbetet. En sådan d. förestås av en läkare med biträde av särsk. i tuberkulosvård utbildad sjuksköterska, s. k. dispensärsköterska. Mottagningar hållas på bestämda tider, vanl. 1 gång i veckan, då personer, som ha el. misstänkas för lungtuberkulos, kunna hänvända sig dit för undersökning och ev. erhålla råd och hjälp ang. vården. D.-sköterskan besöker då hemmet, gör sig underrättad om familjeförhållandena, föranstaltar om undersökning av övriga familje-medl. för att få utrönt, om möjl. flera äro angripna, söker genomföra en möjligast betryggande avsöndring mellan ännu friska och sjuka, genom ombesörjande av ant. de senares överförande till sanatorium el., om vård kan beredas i hemmet, lämplig anordning och övervakning härav och deras isolering från de friska, framför allt från barnen, ev. genom omhändertagande av dessa i särskilda barnhem el. enskilda fosterhem, resp, barnkolonier under sommaren. Vid behov lämnas även understöd i form av livsmedel, medicin, hygieniska och sjukvårdsutensilier m. m. — Antalet d. i Sverige uppgick 1929 till 224. Undantagas Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle och Hälsingborg, som alla bilda egna förvaltningsområden och ha egna, kommunalt upprättade och drivna d., äro de övriga i regel upprättade av enskilda föreningar med bidrag från såväl stat som landsting och ibland även från Nationalföreningen mot tuberkulos (se d. o.) m. fl. 1928 utbetalades 426,820 kr. i Uppslagsbok. VII. — 449 — 15 statsbidrag till sammanlagt 216 dispensärer i landet. Verksamhetsområdet för vardera av dessa varierar betydligt i storlek från en befolkningsmängd på 1,500 och därunder till upp över 100,000 (Stockholms län). D. inom samma landstingsområde lyda vanl. under en gemensam styrelse el. nämnd och stå oftast under överledning av en specialutbildad läkare, vanl. överläkaren vid länssanatoriet. I vissa län är dock organisationen i dessa avseenden ej fullt genomförd. I regel är det olika läkare, vanl. tjänsteläkaren på platsen, som förestå de enskilda d. Undantag göres av Hallands län, vars alla 5 d. förestås av en och samme läkare, som olika dagar i veckan håller mottagning vid de skilda d. i länet (det s. k. Hallandssystemet). af K. Disperge'ra (lat. dispe'rgere), sprida. Dispersion [-fo'n], 1) Fys., ljusets färgspridning (se d. o. och Spektrum). 2) Kem., se K o 11 o i d k e m i. Dispersio'nsmedel, det ämne (lösning), i vilket kolloida ämnen finnas fördelade (se K o 1-1 o i d k e m i). Dispersoi'dkemi, se K o 11 o i d k e m i. Dispe'rsa system, kem., se K o 11 o i d k e m i. Dispone'nt (se Disponera), ledare av ett (särsk. större) företag, i sht av industriell natur; fabrikschef. Dispone'ra (lat. dispo'nere, anordna, ombesörja), fördela på bestämda platser; anordna, planlägga; förmå till; bestämma; förfoga över. — Disponerad, skickad, lämpad; mottaglig; upplagd el. hågad för. Disponi'bel (mlat. dis poni'bilis), som omedelbart kan el. får användas; tillgänglig. Disponibiiite't (fra. disponibilité), egenskapen att omedelbart kunna el. få användas; särsk. om ämbetsmän (i Sverige diplomater och konsuler), som äro fritagna från tjänst med skyldighet att på befallning återinträda. Disposition [-Jo'n] (lat. disposi'tio), fördelning; anordning, planläggning (t. ex. till litterärt arbete, lektion o. d.); mottaglighet, fallenhet; hos sångare det tillfälliga tillståndet hos röstorganet jämte upplagdheten. Dispositio'nsfond, av vinstmedel bildad fond hos bolag, vilken omedelbart kan användas icke endast för täckande av förlust, utan även för utdelning till delägarna, överföring till grundfond vid emission av gratisaktier etc. N. L-é. Dispositio'nsprincipen, en av den moderna civilprocessens huvudregler med innebörd, att då de i tvisten invecklade parterna efter godtycke kunna disponera (förfoga) över tvistens föremål, de därmed delvis även äga bestämma över det processuella förfarandet vid rättens utkrävande, så att t. ex. om parterna äro ense — 450 —