DISTRICT OF COLUMBIA mentana utlämnande till de skilda, till multi-plexsystemet anknutna apparatuppsättningarna. D. består oftast av en i från varandra isolerade sektioner indelad metallring, över vilken en kontaktarm, förbunden med ledningen, släpar. Bland mera kända telegraferingssystem, som använda d., märkas främst Baudots, Siemens & Halskes m. fl. Se Automatiska l e 1 e-g r a f s y s t em och Telegraf. C.T. S. Di'strict of Columbia [av kalB'mbia], U. S. A:s förbundsdistrikt; 181 kvkm.; 486,869 inv. (1930). Se Washington. Distri'kt, benämning på åtskilliga sv. förvaltningsområden m. m. Sålunda är beträffande förvaltningen av post, telegraf och statsjärn-vägar Sverige indelat i resp. 7, 6 och 5 d. För yrkesinspektionen finnas 9 d. Vidare förekomma provinsialläkar-d., landsfiskals-d. o. s. v. Väg- och vattenbyggnads-d. voro 7 (till 1930). — För val till A. k. är varje valkrets delad i ett större antal val-d. — Di'strict är i engelsktalande länder benämning på vissa förvaltningsområden. Ss. ex. kunna från själva England på kommunalförvaltningens område anföras rural districts, landsbygds-d., och urban districts, benämning på de stadsbildningar, som ej äro boroughs (se d. o.). — D.-indelningar av påfallande många slag möta vi i Nya Zeeland.— Jfr District of Columbia. J.E.N. Distri'ktsbarnmorska, se Barnmorske-distrikt. Distri'ktschef. Sedan 1841 har Sverige varit indelat i slutl. 7 väg- och vattenbyggnads-distrikt med i regel 1 d. och 1 distriktsingenjör i varje. Ifrågavarande tjänstemän sorterade under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och hade närmaste uppsikten över allmänna arbeten inom väg- och vattenbyggnadsväsendet. Befattningarna ha indragits fr. o. m. ^7 1930 i samband med vägväsendets omorganisation (se Vägväsende). — D. vid statens järnvägar, se Distriktsförvaltning. S. Stg. Distri'ktsförvaltning, före ^7 1928 förvaltningsmyndighet vid Statens järnvägars distrikt; numera ersatt av distriktschef. Distri'ktsingenjör, se Distriktschef. Distri'ktslantmätare, tjänsteman i lantmäte-ristaten (se d. o.). Distriktsläkare, förut titel för extra provinsialläkare, användes numera vanl. i betydelsen stadsdistriktsläkare. Distriktssköterska, se Sjuksköterska. Distriktsstyrelse. Enl. 1918 års lag om fattigvården skall i regel varje fattigvårdssam-hälle indelas i distrikt, vart och ett stående under närmaste uppsikt av en led. av samhällets faltigvårdsstyrelse. För att underlätta styrelsens uppgift att pröva fattigvårdsbehoven och öva tillsyn över dem, som åtnjuta understöd, kan inom varje distrikt en d. tillsättas. T. E-r. Distriktsveterinär, se Veterinär. Disträ' (fra. distrait), tankspridd, förströdd. Distäva, mjölkkärl, försett med sugapparat, genom vilken kalven liksom vid naturligt diande kan suga i sig mjölken i små portioner. Olika konstruktioner förekomma; ingen av dem anses dock vara fullt hygienisk, varför de ej fått någon större användning. H. Fqt. Ditabark, farm., erhålles från Alsto'nia schola'ris. D. innehåller alkaloiderna d i t a i n och d i t a m i n och har föreslagits ss. ersättning för kinabark. Användes numera knappast. Wk. Dithe'cisk säges en ståndarknapp vara, som består av två thekor (knapphalvor), vardera innehållande 2 pollensäckar. Monothecisk är ståndarknappen, då den innehåller endast en theka, ss. hos kattostväxterna. O. Gz. Dithmarschen, Ditmarsken, landskap i preussiska prov. Schleswig-Holstein; omfattar Bondgård i Dithmarschen. kustområdet vid Nordsjön mellan Eider och Elbe; 1,354 kvkm., 98,259 inv. (1919). Närmast kusten beslår D. av bördigt marskland, väl lämpat för boskapsskötsel. Inlandet mot ö. ligger något högre med talrika mossar och hedar och delvis bevuxet med skog. D. indelas i Norder och Süder D., med huvudorterna Heide (10,621 inv., 1925) och Meldorf. — Landet, som var bebyggt av saxare och friser, hörde från 900-talet till grevskapet Stade, från o. 1160 till ärkebiskopsdömet Bremen. Under Valdemars-tiden kom D. under Danmark men blev fritt efter slaget vid Bornhöved 1227. Till dess styrt genom av landsherrn utnämnda fogdar, utgjorde D. nu en fri republik under ärkebiskopens av Bremen överhöghet; det försvarades tappert mot grevarna av Holstein och ökade dessutom sitt område genom indämning. Lan — 467 — — 468 —