DIVINATION diktsamling; vidare praktgemak samt ett slags låg och mjuk, stoppad soffa (jfr Bädd). C. F. Diva'ni (arab, divänt), en särskild skriftart, som i det turkiska sultanatets tid brukades i politiska och någon gång även i religiösa dokument av större betydelse. Det gives olika varianter av d., av vilka kirma är den mest svårlästa, emedan däri alla diakritiska punkter äro utelämnade. G. Rqt. Divarra el. t a m b u, melanesiska värdemätare (bytesmedel), bestående av på rotangsträngar uppträdda snäckor (nassa callosa). De skattas synnerligen högt; man företar långa resor för att komma i besittning av dem och förvarar dem sedan under bevakning i särskilda hyddor. G. B-r. Dive'rbium, mus., se C a n t i c u m. Diverge'ns (se Divergera), skiljaktighet, olikhet; i fackspråk: spridning åt olika håll. Diverge'nt benämnes i den matematiska analysen varje uttryck (ss. serie, produkt, integral), som själv saknar gränsvärde, när en viss i uttrycket ingående parameter (se d. o.) går mot en angiven, ändlig el. oändlig gräns. Parametervärdena kunna exempelvis beteckna antalet av de i bestämd ordning tagna termerna i en serie; serien är divergent, om termernas summa växer över alla gränser el. ej närmar sig ett bestämt gränsvärde, när termantalet godtyckligt ökas (se Gränsvärde, K o n v e r-g e n t och Serier). Z-n. Diverge'ra (nylat. dive'rgere, av lat. di-, isär, och ve'rgere, luta, vetta), gå i sär, skilja sig åt. Motsats: konvergera. Matem., se Divergent. Diver'se (till lat. dive'rsus, skild, olik m. m.), allahanda, varjehanda, av olika slag. Diversion [-Jo'n] (mlat. dive'rsio, jfr D i-verse), förr och eg.: avledning i annan riktning, vändning, förströelse; krigsv., trupprörelse av större omfattning avseende att vilseleda motståndaren. Jfr Demonstration. E. O. B. Diverti'kel, bråckliknande utbuktning av slemhinnan i ett hålorgan. Stundom äro i denna utbuktning samtliga vägglager engagerade (äkta d.), stundom bestå de endast av slemhinnan, som tränger sig fram genom luckor i det utanför liggande muskellagret (falsk d.). Vanligast äro d. i digestionskanalen och i urinblåsan. De från den senare utgående d. kunna bli betydligt stora och äro ofta endast med en trång mynning förenade med blåsans lumen. D. i digestionskanalen äro lokaliserade särsk. till matstrupen (dels som ofarliga traktionsdiver-tiklar, dels som ofta ödesdigra, krävliknande pulsionsdivertiklar), till tolvfingertarmen (där de kunna ge upphov till blödningar), till tunntarmen (den s. k. Meckels divertikel å nedre delen av tunntarmen) och till S-formade tjocktarmen (där de kunna bli säte för inflammationer, s. k. divertikuliter). A.-U. Divertissement [-ä, sv. utt. -a'rj] (fra., till divertir, eg. vända bort, avleda), eg. nöje, tidsfördriv; i sht tidigare: mindre teaterstycke, oftast i förbindelse med sång och instrumenlalmu-sik och avsett för någon viss bemärkelsedag; mus., d., d i v e r t i m e n t o, en följd av instrumentalstycken (danser o. d.),som äro hopfogade på liknande sätt som i sviter, partittf . och serenader (se d. o.). D. förekom oftast på Mozarts tid, men undanträngdes 1800 av stråkkvartetten och -kvintetten. Ss. d. betecknas även i under-hållningssyfte hopfogade (se P o t p u r r i) el. i operor inlagda musikstycken av lilttare karaktär. D. kallas även fri mellansats i fuga (se Andamento). E. H.; F. S-l. Di'vide et i'mpera! (lat.), »söndra och härska!», det forntida Roms politiska grundsats, särsk. i förhållande till bundsförvanter. Divide'nd. 1) D. avser som handelsterm vanl. den utdelning, som ur ett företags vinst lämnas intressenterna (aktie- el. lottägare i bolag). 2) Matem., se Division. Divide'ra (lat. divi'dere, dela), utföra räknesättet division (se d. o.); vardagligt även: prata vidlyftigt hit och dit, resonera. DividUvi, baljfrukterna av busken Cæsalpi'nia coria'ria (se C æ s a 1 p i n i a). De 7—8 cm. långa, rödbruna, S-formigt böjda frukterna innehålla 30—50 % av ett sockerhaltigt garvämne, som lämnar ett mjukt men poröst läder med smutsigt rödaktig färg. Uppblandat med andra fullgoda garvmalerial, användes dock d. —• trots ovannämnda dåliga egenskaper — på gr. av sin snabba genomgarvningsförmåga. Växten odlas för garvämnets skull i Sydamerika. S. H-g. Divi'na comme'dia, diktverk av Dante (se denne). Divination [-Jo'n], försök att, vanl. med magiska hjälpmedel, utforska gudomens el. andemakternas vilja. Man kan indela d. i två huvudslag, mellan vilka det dock finnes en mängd övergångar: 1) d. genom yttre mekaniska föremål el. naturföremål, 2) genom psykiska fenomen, ss. drömmar, trancetillstånd, extas o. d., varvid de personer, som ha dessa, tänkas ss. gudomens medier. — Det första slaget av d. sammanfaller huvudsaki. med m a n t i k e n (se d. o.). — Av de psykiska d.-medlen äro drömmarna de viktigaste. Bland Nordamerikas indianer ansågos dessa ss. det främsta medlet att få kunskap om den övernaturliga världen, och medicinmännens uppgift här bestod till stor del i att tyda drömmar. Särsk. betydelse — 473 — — 474 —