DOGG sansprägel med en praktfull fasad åt den monumentala gården och en fritrappa, Scala de’ giganli. — Den inre huvudtrappan, Scala d’oro, o. a. partier pryddes genom arbeten av Sanso-vino och A. Vittoria. Taken fingo rik stuck-utsmyckning och målningar. Dessa senare samt väggmålningar utfördes av Tintoretto m. fl. bland Venedigs förnämsta mästare. I senare tid är större delen av D. inrett som museum. E. W. Dogg, en hundras (se d. o.). Dogger, geol., se Brun jura. Doggersbank, stor undervattensbank i Nordsjön mellan 54° 15' och 55° 40' n. br. samt 1° och 4° 40' v. Igd, c:a 100 km. lång och 120 km. bred. På bankens grundaste del, »Sydvästflak», vars djup varierar mellan 13 och 16 m. bryter sjön under storm. D. har varit land i sen geologisk tid. Vid trålning har man flera gånger funnit rester av en fauna och flora med samma karaktär som den nordvästfranska under stenåldern. Holländska och engelska fiskare bedriva sill- och torskfiske på D. från nov. till mars—april. E. Hg; J. C. När ryska östersjöflottan under rysk-japanska kriget natten 22/i0 1904 passerade D. på väg till Ostasien öppnade den eld mot engelska fiskefartyg, i tron att de voro japanska torpedfartyg. En fiskeångare sänktes, 2 fiskare dödades och 29 sårades. Händelsen, känd under benämningen Hullaffären, väckte förvåning och förbittring och föranledde, att engelska kryssare följde och bevakade ryska flottan under dess förflyttning ända till Tanger. Den hotande konflikten England—Ryssland bilades vid skiljedomstol i Paris, sedan ryska regeringen lämnat högt skadestånd. — Kryssarslaget vid D. 24/t 1915. Kvällen 23/i utlöpte från tyska bukten 4 slagkryssare, 6 lätta kryssare och 22 jagare under v. amiral Hipper för att morgonen 21/i på D. förstöra förmodade engelska bevakningsfartyg. Planen för företaget hade före avgången radiotelegraferats på chifferspråk till tyska högkvarteret och därvid uppsnappats av engelska amiralitetets avlyssningstation, som även lyckades tolka innehållet. Morgonen 24/i möttes tyskarna av v. amiral Beatty med 5 slagkryssare, 7 lätta kryssare och 34 jagare på D., varjämte större delen av Grand fleet längre norrut var klar att ingripa. Hipper vände och satte högsta fart men upphanns småningom av Beatty, som öppnade eld på mer än 18,000 m:s avstånd. Under den löpande strid, som följde, blev tyska slagkryssaren »Blücher», äldre och långsammare än de övriga, sänkt. På engelsk sida sattes Beattys flaggskepp, »Lion», ur stridbart skick, varför befälet över den förföljande styrkan överlämnades till konteramiral Moore på ett av de oskadade fartygen. På gr. av otydlig signal från Beatty vid överlämnandet av befälet samlade den nye ledaren anfallet mot den då redan efterblivna, svårt skadade »Blücher» och avbröt förföljandet av de övriga, varför han fått bära skulden för att tyska styrkan ej tillfogades större förluster. H. S-k. Dogghaj (eng. dogfish), se Rödhajar. Doggskinn (eng. dogskin, hundläder) härstammar trots sitt engelska namn från Frankrike och äro vegetabiliskt färgade och glacégarvade hundskinn. D. användas till handskar. Imiterade d. äro fårskinn, som för att få samma fasta utseende som äkta d. förbehandlas med kaliumbikarbonat. S. H-g. Dogm (grek, dogma, åsikt, lärosats) betyder närmast av den kristna kyrkan i dess helhet el. av särskilda kristna kyrkosamfund auktoritativt fastställda lärosatser. I dagligt tal har emellertid ordet ofta en mer vidsträckt betydelse, i det att det ofta brukas om kristna tros-tankar, som för det allmänna medvetandet kommit att te sig ss. representativa uttryck för kristen trosåskådning. Ang. teologiens ställning till »dogmer», se Dogmatik. — Fil., se Dogmatism. G. E. H. A. Dogmati'k, vetenskapen om den kristna tron. D. och etik utgöra den systematiska teologiens två huvudgrenar. Under det att den historiska teologien i sina olika discipliner inriktar sig på frågan om kristendomens uppkomst och utvecklingshistoria, avse d. och etik att — var och en från sin speciella huvudsynpunkt — giva en principiell belysning av kristendomens egenart. Termen d., som f. ö. icke kommit i bruk förrän på 1600-talet, kan lätt leda till missförstånd, detta redan på gr. av den bibetydelse av »doktrinär», som ordet dogmatisk äger. I själva verket ligger disciplinens vetenskapliga uppgift fullt klar: det gäller en med vetenskapliga medel företagen undersökning av den kristna gudstron. Det är alltså icke här fråga om något slags oklart mellanting mellan bekännelse och vetenskap; tron ss. sådan uttalar sig i bekännelse, men d. är en vetenskap o m tron. Icke heller är det fråga om någon rationell metafysik; d. har intet att göra med de förment vetenskapliga försök att framställa en »objektiv» lära »om Gud och de gudomliga tingen», som ofta företagits från »religionsfilosofiskt» håll. Lika litet är det fråga om blott och bart en reproduktion av el. ett försvar för vissa inom kristendomens historia framställda »läror» el. »dogmer». Alla läro-uttryck från äldre tider måste av d. underkastas en oavlåtlig prövning från synpunkten av i vilken mån de verkligen återgiva något för den kristna gudstron väsentligt. Slutl. är det icke heller d:s uppgift att söka åstadkom — 555 — — 556 —