Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Domkyrkosyssloman
- Domkyrkotionde
- Domkyrkotunna
- Domleschg
- Dommer, Arrey von
- Domnarvet
- Domning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMKYRKOTIONDE
ventarier. Enl. kyrkoordningen 1681 utses d.,
som skall vara prästvigd, av biskopen med
kapitlets samtycke. Vid vissa domkyrkor
saknas d. (se Domkyrkoråd); Luleå skötes
ss. en vanlig sockenkyrka. E. K.
Domkyrkotionde, del av tionde, som
tillföll domkyrka. Under medeltiden erhöllo
åtskilliga domkyrkor vissa delar av den s. k.
fat-tigtionden. Sedan staten vid reformationen lagt
beslag på hela tionden, avstods från 1571 ånyo
en mindre del därav åt domkyrkorna. Se
Domkyrkotunna. E. K.
Domkyrkotunna. Domkyrkorna, vilka under
medeltiden uppbyggts och underhållits i
huvudsak av egna medel jämte gåvor från
allmänheten, berövades genom
reformationsbeslu-ten i Sverige sina gods och andel i tionde. För
att hindra domkyrkornas förfall anslogs från
1571 genom Johan III :s ingripande åt dem en
mindre del av den av staten numera i anspråk
tagna tionden, 1 tunna från varje församling.
Från början utgick d. in natura men är
numera indragen till statsverket, vilket lämnar
domkyrkorna gottgörelse i penningar. D. utgår
ej till Lund och Härnösand, men däremot till
Mariestad, varest en kortare tid under Karl IX
en stiftstyrelse hade sitt säte. E. K.
Domleschg [då'mläjk], nedre delen av
Hin-terrheins dalgång, kantonen Graubünden.
Schweiz, mellan Thusis och Reichenau.
Dommer, Arrey von, tysk
musikhistoriker (1828—1905), lärde komposition hos
Rich-ter och Lobe i Leipzig och studerade litteratur
och konsthistoria vid univ. 1863 slog han sig
ned i Hamburg, där han höll föreläsningar,
var musikkritiker och sekreterare vid
stads-bibl. Hans huvudarbeten äro en bearbetning av
H. Ch. Kochs »Musikalisches Lexicon» (1865)
och den ännu mycket använda »Handbuch der
Musikgeschichte» (1868, omarbetning av A.
Schering, senaste uppl. 1926). E. A.
Domnarvet. 1) Kommun (1926—29
munici-palsamhälle) i Falu s. tingslag, Kopparbergs
län, sammanbyggd med Borlänge; 32,96 kvkm.;
14,552 inv. (1930). Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig fastighet 53,031,900 kr., till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 10,540,370
kr. Industri se D. 2). J. C.
2) Järnverk i D. kommun, 20 km. s. v. om
Falun, tillhörande Stora Kopparbergs bergslags
a.-b. Järnverket, som är det största i Sverige,
omfattar följande huvudavd. och särskilda
fabriker: h y 11 a v d. med 5 koksmasugnar och
4 elektriska masugnar samt 3 smältugnar för
diverse legeringar, stålverksavd. med 4
14-tons thomas-bessemer-konvertrar, 1 30-tons
baslsk martinugn samt 2 20-tons och 1 4-tons
elektrostålugnar, valsverksavd. med
göt
valsverk, plåtuniversalvalsverk, valsverk för
grövre profiljärn och räls, kontinuerligt
trådvalsverk, 2 medium-, 2 fin- och 3
universalvalsverk samt 1 kallvalsverk, verkstads-
Domnarvets järnverk. Ur S.J.F-r bildarkiv
avd. med klensmedja, gjuteri, mekanisk
verkstad, plåtslagarverkstad m. m., tråddrageri,
stålgjuteri och manufaktursmedja, spik- och
bultfabrik med 32 maskiner för
klippspik och 32 maskiner för bult, mutter, nit och
rälsspik, thomasfosfatverk med 5
kvarnar, tegelverk för eldfast tegel, s y r g a
s-fabrik. — Drivkraft erhålles inom verket
från 23 vattenturbiner, lämnande en
sammanlagd effekt av 6,500 hkr., samt ångmaskiner.
Elektrisk kraft erhålles från Bullerforsens,
Forshuvudforsens och Mockfjärds
kraftstationer, vilka vid normal vattentillgång lämna
resp. 30,800, 25,600 och 20,000 hkr. Järnverkets
årsproduktion av färdiga produkter är ung.
följande: handels järn 45,000 ton, grövre
profiljärn och konstruktionsmaterial 20,000 ton,
järnvägsmaterial 15,000 ton, tunnplåt 20,000
ton, grovplåt 10,000 ton, stålgjutgods 4,000 ton,
klippspik 2,500 ton, bult- och rälsspik 2,500
ton, thomasfosfat 2,000 ton, syrgas 100,000
kbm. Antalet anställda arbetare är c:a 1,800. De
tidigare vid D. belägna sågverks- och
kolugns-anläggningarna överflyttades 1922 till
Björsjö-verken vid Dalälven ovanför Forshuvudforsens
kraftverk. Dessa anläggningar omfatta sågverk
för en årsproduktion av c:a 7,000 standards
Jrävaror samt 2 kolugnar enl. Aminoffs system
med anordningar för tillvaratagande av
biprodukterna. Den årliga tillverkningen av träkol
är c:a 50,000 läster, varvid ss. biprodukter
erhålles c:a 1,700 ton tjära, 90 ton terpentin,
1,100 ton acetat och 180 ton metylalkohol. I. S.
Domning användes ibland för att beteckna
förlamningstillstånd i någon kroppsdel men
oftast som benämning på abnorma sensationer,
som vid förlamningstillstånd erfaras särsk. i
— 603 —
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0368.html