DOMSKOLOR fabrik, ägda av Mo och Domsjö a.-b. (se d. o.). Lastageplats med stor utlandstrafik. J. C. Domskolor el. katedralskolor kallades under medeltiden skolor (besläktade med klos- Domsjö sulfitfabrik. Ur S.I.F:s bildarkiv. terskolor, se d. o.), vilka voro upprättade vid dom- el. katedralkyrkor och avsedda dels för att utbilda kyrkans befattningshavare, dels för den adliga ungdomens m. fl. undervisning i tidens vetande. Dessa skolor upphörde småningom, och deras uppgift övertogs av univ. I spetsen för d. stod en magi'ster schola'rum, senare kallad schola'sticus. N. Lhl. Domslut, den del av en domstols i ett mål meddelade utslag, som omfattar själva avgörandet i sak — utdömande av visst belopp, åläggande av visst straff, ogillande av taian o. s. v. —, icke skälen för detta avgörande. E. K. Domslösen, expeditionslösen, avgift som part el. sökande har att erlägga för utlösande av domstols skriftliga besked i mål el. ärende. D. utgår huvudsaki. i form av stämpel till staten, till mindre del och endast vid underrätterna, ss. en gottgörelse åt domaren el. domstolen för dennes besvär. E. K. Domspredikan, se Rättegångspred i-k a n. Domsrätt el. jurisdiktion är den dömande makt, som tillkommer staten och som av denna utövas genom offentliga myndigheter, framför allt domstolarna. Ordet d. användes även jämsides med jurisdiktion och rättskipning ss. beteckning för de dömande myndigheternas verksamhet, domsutövningen. Som en allmän regel, vilken under nyare tid blivit mer el. mindre konsekvent genomförd i de flesta länder, gäller, att d. bör vara undantagen de förvaltande myndigheterna samt uteslutande anförtrodd åt domstolar. De förras huvuduppgift att handha »den allmänna hushållningen» har ansetts göra dem mindre lämpade att ut öva en verksamhet, som väsentligen innebär lagtillämpning och som i varje enskilt fall kräver fullständig objektivitet. Då å andra sidan de allmänna domstolarna icke böra befatta sig med angelägenheter hörande till förvaltningen, handläggas i allm. rättstvister på förvaltningsrättens område av särskilda förvaltnings-dom-stolar. Man talar sålunda om administrativ d. till skillnad från allmän privat- och straffrättslig d. I Sverige gällde enl. 1734 års lag ss. regel, att mål, som härflöto ur förvaltnings-rättsliga förhållanden, icke fingo upptagas av de allmänna domstolarna. Vissa spec. förvaltningsdomstolar funnos, ss. bergstings-, tull-och posträtter, men till stor del handlades sådana mål av de förvaltande ämbetsverken. Sedermera ha emellertid de flesta av dessa specialdomstolar upphävts och deras samt i viss utsträckning även de administrativa verkens d. överförts till de allmänna domstolarna. 1909 inrättades en ren förvaltningsdomstol, näml. Regeringsrätten, vilken avgör besvär, som tidigare fullföljts hos konungen i statsdep. Till Regeringsrätten komma sålunda en mängd mål från de med d. utrustade förvaltande myndigheterna och ämbetsverken, t. ex. mål om riks-dagsmannaval, om kommuners och landstings beslut och taxeringsmål, de sistnämnda från Kammarrätten, vilket verk är överdomstol i förvaltningsmål av skilda slag och jämväl högsta instans i vissa av dem, t. ex. fattigvårdsmål. — I äldre tider, då statsmakten ännu var jämförelsevis svag, utövades d. utom av staten även av enskilda personer (patrimonialjuris-diktion), av korporationer (gillen och skrån) och kommuner, särsk. städerna, samt av kyrkan. Den kyrkliga d. lever i moderna stater kvar endast på det rent kyrkliga området. Ett spår av den omfattande d. kyrkan ägt i Sverige är domkapitlens ännu bestående d. i mål om prästers ämbetsbrott. C. G. H. Domstol, offentlig myndighet som utövar domsrätt. D:s uppgift är att skipa rätt, att i det enskilda fallet fastställa, vad som överensstämmer med lagen el. rätten i övrigt, och på grundval härav medelst dom bestämma de rättsliga följderna. Betraktade ss. organ för rättsordningens upprätthållande och därmed ss. värn för rättvisa och medborgerlig frihet, ha d. i sht efter franska revolutionen varit föremål för statsvetenskapens och politikens uppmärksamhet, och deras organisation har varit en av de viktigare frågorna vid skapandet av de moderna statsförfattningarna. D:s organisation har även i senare tid undergått mer el. mindre genomgripande reformer i de flesta europeiska länder. Ss. allmän regel gäller, att d. i sin dömande verksamhet äro obe- — 607 — — 608 —