DONAUESCHINGEN rike, Preussen (sedan Tyska riket), Sardinien (sedan Italien), Ryssland, Turkiet och öster-rike-Ungern med uppgift att genom avlägsnande av sandbankar och andra hinder i D:s mynningsområde och angränsande delar av Svarta havet säkerställa en ordnad skeppsfart där. En strandstatskommission med ombud bl. a. för Bayern och Württemberg skulle reglera trafiken på D. men trädde aldrig i verksamhet. Berlinkongressen 1878 gav även Rumänien rätt att vara representerat i den europeiska kommissionen, som fick området för sin myndighet utsträckt till Galatz (1883 till Braila genom ett fördrag i London) och även övertagit trafikregleringen. — Versaillesfreden 1919 innehåller i art. 346—353 vissa specialbestämmelser ang. D. Den europeiska kommissionen skall fortsätta sin verksamhet på sträckan Braila—Svarta havet men t. v. endast bestå av representanter för England, Frankrike, Italien och Rumänien. Gentemot sistnämnda stat, inom vars område D:s mynningsområde numera helt och hållet faller, uppträder kommissionen med full oavhängighet, den har egen flagga. För trafikkontrollen å sträckan Braila—Ulm och vissa delar av bifloderna har jämlikt Versaillestraktaten tillsatts den s. k. Internationella D.-k ommissionen med säte i Wien och med ombud för Bayern, Bulgarien, England, Frankrike, Italien, Jugoslavien, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern, Württemberg och Österrike. J. E. N. Donaueschingen [-åbe'-], stad i Baden, vid Brigach, nära dess sammanflöde med Brege (Donaus källfloder); 5,002 inv. (1925). Bryggeri- och sidenindustri. — I det (förr furstliga) Fürstenbergska slottet, byggt under 1700-talets förra del, finnes ett betydande tavelgalleri, med bilder särsk. av gammaltyska mästare, vidare bibi, med dyrbara handskrifter samt arkiv. S.; E. W. Do'naufurstendömena, sammanfattande beteckning för Moldau och Valakiet, tills de förenades till konungariket Rumänien (se d. o.). Do'naukommissionerna [-Jo'-], fol^r., se Donau. Do'naukonfederationen [-fo'-], ett politiskt begrepp, som utan att hittills ha varit verklighet sedan 1919 upprepade gånger avhandlats. D. skulle ersätta Lilla ententen (se d. o.) genom en först och främst ekonomisk och därjämte även statsrättslig förening av de på den österrikiska kejsarstatens område uppkomna delstaterna med Sydslavien och Rumänien för att utjämna de genom splittrandet av den österrikisk-ungerska monarkiens förut enhetliga förvaltningsområde uppkomna ekonomiska skadorna och omöjliggöra Österrikes närmande till Tyska riket. D:s politiska mål kan redan anses ss. övergivet. De framför allt av den tjeckoslovakiske utrikesministern Bene§ bedrivna planerna inskränka sig till ekonomiska syften. [J. E. 2V.] DoTiauinonarkien, detsamma som österrikisk-ungerska monarkien. Do'nauregeln, se Skeppsmätning. Donauried [-rft], sumpigt, nyligen delvis torrlagt område i Donaus dalgång (huvudsaki. på s. sidan av floden) mellan Grundelfingen och Donauwörth i s. v. Bayern. S. Färberturm och Heiligenkreuzkirche i Donauwörth. Do'nauwörth, stad i v. Bayern, vid Wörnitz’ inflöde i Donau och vid ett gammalt övergångsställe av Donau; 4,821 inv. (1925). Numera viktig järnvägsknut. — D. (urspr. Werd), känt sedan o. 1000, var från o. 1300 till 1607 med undantag för vissa perioder fri riksstad. 1607 intogs D. av kurfurst Maximilian och införlivades med Bayern. 1632—34 hölls D. besatt av svenskarna. Under Josef I uppnådde det 1705—14 åter riksomedelbarhet. P. Ln; N. L. R. Donawitz [då'-], stad nära Leoben i Steier-mark, Österrike; 18,121 inv. (1923). Viktig gruvstad med järnverk, masugnar och kolgruvor. I närheten ligger den berömda vall-fartskyrkan Freienstein. O. Ts. Donax, ett släkte havsmusslor med täml. tjocka, ovalt äggformiga el. trekantiga och mer el. mindre framåt utdragna skal. Deras undre kant är vanl. fintandad, sällan glatt. Låsbandet är kort och yttre. Släktet har sin huvudutbredning i de tropiska haven, men — 623 — — 624 —