DONETSPLATÄN några arter förekomma i Medelhavet och en (D. vitta'tus) i Nordsjön. Djuren ätas i Italien. Släktet är som fossilt bekant från tertiärtiden. H. W. Don Basu'no, pseud. för förf. Emil Nor-lander. Don Beni'to, stad i prov. Badajoz, Spanien, nära Guadiana och vid järnvägen Madrid— Badajoz; 21,031 inv. (1920). Tillverkning av hattar; vinodling. [S.] Don Carlos, se Carlos. Doncaster [då'gkasta], stad i s. grevskapet York, n. England, vid Don; 54,364 inv. (1921). Viktig station på Great Northern-järnvägen, vars viktigaste lokomotiv- och vagnsverkstäder ligga här. Tillverkning av åkerbruksredskap. O.Ts. Donchery [dåjari'], stad i dep. Ardennes, Frankrike, strax v. om Sedan; o. 1,700 inv. — Här ägde kejsar Napoleon HI:s sammanträffande med Bismarck rum 2/B 1870 i en vävares hus, där kejsaren undertecknade kapitulationen i Sedan (se d. o.). [B.] Dondaicha, en i v. Indien av Svenska alliansmissionen (se d. o.) 1909 upptagen missions-station i distriktet Kandesh, n. ö. om Bombay, vid järnvägen Sutra—Galgaon, c:a 200 km. ö. om förstnämnda ändstation. G. W. L.; J. C. Donders, Frans C o r n e 1 i s, holländsk fysiolog och ögonläkare (1818—89), prof, i anatomi och fysiologi vid militärläkareinst. i Utrecht 1842, personlig prof, vid univ. där 1847 med under-visningsskyldighet i bl. a. oftalmiatrik, upprättade tillsammans med Snellen (se denne) en privatklinik för ögonsjukdomar i Utrecht (1858), vilken länge var ett centrum för oftalmologisk forskning, ord. prof, i fysiologi 1863. — D. har utfört en stor mängd undersökningar inom olika områden av fysiologien, särsk. andningens och seendets. Han är mest känd genom det s. k. Donderska trycket, varmed förstås det övertryck inne i lungorna, som kan avläsas på lik förmedelst en med luftstrupen lufttätt förbunden manometer efter brösthålans öppnande; emedan detta övertryck beror på lungornas sammandragning (se Kollaps), utgör det ett mått på den kraft, med vilken lungornas elastiska element äro utspända över sitt elastiska medelläge och fördenskull på det negativa trycket i pleurahålorna. — Också en ögonsjukdom bär D:s’ namn: Donderska glaukomet (se G 1 a u k o m). A. W-d. Dondos, albinistisk neger (se A 1 b i n i s m). Do'ndukov-Korsa'kov [-af], Alexander Michailovitj, furste, rysk militär och politiker (1822—93), deltog ss. ung officer i fälttågen i Kaukasus och blev 1855 reg.-chef vid kav., tog avsked ss. generallöjtnant 1863 men återinträdde i tjänst 1868 och förde under 1877— 78 års krig befälet över 13 :e armékåren. 1879 blev D. generalguvernör i det nya fursten-dömet Bulgarien, där han blev synnerligen populär; på gr. av hans storbulgariska strävanden motsatte sig dock tsaren hans val till furste. D. var 1880 generalguvernör i Char-kov, 1881 i Odessa och 1882—90 i Kaukasus. E. Bz. Donegal [då'nigål], grevskap i prov. Ulster, n. v. Irland, fristaten Irland; 4,830 kvkm.; 152,508 inv. (1926). D. är till större delen uppfyllt av D.-b e r g e n (högsta punkt Errigal, 752 m. ö.h.). Huvudnäring är åkerbruk och boskapsskötsel. Huvudort Lifford (485 inv.). O. Ts. Done'llus (Doneau), Hugo, fransk jurist (1527—91), 1551 prof, i Bourges, måste ss. ivrig kalvinist efter Bartolomeinatten 1572 fly till Genève, 1575 prof, i Heidelberg, 1579 i Leiden, 1588 i Altdorf. D. var sin tids störste rättsvetenskaplige systematiker och begrepps-danare. Hans huvudverk är »Commentarii de jure civili» (5 bd, 1589 ff., ny uppl., 16 bd, 1801—34). E.K. Done'ra (lat. dona're, giva), göra en donation (se d. o.). Donets [danä'ts]. 1) Flod i s. Ryssland, h.-biflod till Don; längd 1,180 km., flodområde 98,130 kvkm. D. upprinner på ryska centralplatån 280 m. ö. h., flyter först åt s. och fortsätter med huvudriktning åt s. ö. utefter D.-platån och ut på sydryska stäppen. Vattenståndet är mycket växlande. P. Ln. 2) Distrikt i Nordkaukasien (se d. o.). Donetsplatån [danä'ts-], högplatå i Ukraina, Ryssland, i ö. begränsad av floden Donets’ nedre lopp. D. utgör resterna av ett gammalt veckberg, vilket denuderats till en högplatå, som når en höjd av 370 m. ö. h. och är uppbyggd av kalksten och skiffrar tillhörande stenkolsformationen. Emedan platån till stor del uppbygges av kalksten samt på gr. av torrt klimat utgör D. en öde, vattenfattig stäpp. D. är Rysslands största kolfält men har på gr. av sitt avlägsna läge ännu ej nått så stor betydelse. Av vikt är att tillgången på antra-cit är mycket riklig. I trakten av staden Arte-movsk finnas stora stensaltlager. Utom kol och salt utvinnes något guld, silver, kvicksilver, koppar och järn. Lugansk är den enda mera — 625 — — 626 —