DORILAS 3) N i c o 1 a s D., den föregåendes bror (1658—1746), vistades från 1687 ett tjugotal år i Italien hos sin broder men kallades 1711 till England för att sticka i koppar Rafaels tapetkartonger. Bland D:s många ståtliga gravyrer märkas flera efter Rafael (Amor och Psykefresken i Farnesina, Transfigurationen) o. a. italienska mästare. G. V. Do'rilas, flugsläkte, se ögonflugor. Dori'ppidæ, en egendomlig, i varmare hav levande fam. krabbor. Hithörande djur ha en bred, platt sköld, 2:a och 3:e benparen mycket långa och sammantryckta samt de båda sista benparen starkt förkortade och anpassade till att hålla alger, svampar m. m. över ryggen, så att krabban själv ej synes. H. W. Doris, landskap i det forntida Grekland, mellan Etolien i v. och Fokis i ö., vid floden Ke-fisos’ övre lopp. D., som är ett ofruktbart berglandskap, ansågs för den doriska stammens urhem och skyddades därför ofta av Sparta mot bl. a. inv. i Fokis. Under perser-krigen anslöt sig D. till perserna; under fokis-ka och makedoniska krigen härjades det svårt. Jfr D o r e r. [IV. N.] Doris, grek, myt., dotter till Okeanos och Thetis, maka till havsguden Nereus, med vilken hon hade 50 döttrar, nereiderna el. dori-derna. IV. N. Doris, s t j ä r n s n i g I a r, ett släkte bland de frigälade snäckorna (se d. o.). Kroppen är vanl. oval med välvd ryggsida, manteln täcker huvud och rygg samt skjuter över fotkanterna. Gälarna äro blad- el. fjäderlika och sitta i krans i bakre delen omkr. analöppningen. I huden finnas kalknålar. D. är numera uppdelat i flera släkten, som föras till 2 fam. Dori'didæ och Goniodori'didæ. Flera arter finnas vid västkusten, huvudsaki. på grundare vatten. O. C-n. Dorisk diale'kt, se Grekiska språket. Dorisk stil el. d o r i s k ordning, se Kolonnordning. Dorisk tonart, se Kyrkotonarter och Grekisk musik. DorFsm, se Grekiska språket. Dorka's, grek, övers, av det arameiska Ta-bi'ta (se d. o.), gasell, namn på en kvinna omnämnd i Apg. 9:36 ff. Dorka'sgasell (Gaze'lla dorcas), är av ett rådjurs storlek men av smidigare byggnad. Färgen är ljust sandfärgad till brunaktig, på kroppens sida mörkare, på buken vit. D. förekommer i hela n. Afrika och i Syrien. H. W. Dorking [då'kip], stad i grevskapet Surrey, England, s. v. om London.; 8,057 inv. (1921). Trakten är berömd för sina höns (D.-höns, se Hönsraser). I närheten brännes kalk av särdeles god kvalitet. O. Ts. Dormi secu're (lat., »sov lugnt»), det populära namnet på en av franciskanmunken Jo-hann från Werden i Köln på 1400-talet utg. samling predikningar över de söndagliga pre-dikotexterna. Dessa, »Sermones d. s.» avsågo att vara en hjälp för de stundom mycket okunniga munkar och präster, som det ålåg att predika. Flera liknande predikosamlingar utgåvos under slutet av medeltiden och vunno stor spridning, t. ex. den s. k. »Paratus» (»beredd»). S. N. Dormito'rium (lat., till dormi're, sova), sovrum i kloster o. d. Dorn [dårn] (ty., tagg), koniskt verktyg av stål, t. ex. svar v-d., där den svagt koniska d. indrives i ett hål av motsvarande diam, i ett arbetsstycke och tjänar som axel för detta vid dess bearbetning i svarv. Se D r a g n i n g. R. Dorn [dårn], Heinrich, tysk musiker (1804—92), var kapellmästare i Königsberg, Leipzig, Hamburg, Riga, Köln och Berlin. I Köln grundade han 1845 en musikskola, 1850 ombildad till ett stadens konservatorium. Efter pensioneringen 1869 verkade D. som musiklärare och -kritiker i Berlin. Han har komponerat operor (bl. a. »Die Nibelungen»), sånger m. m. och skrivit »Aus meinem Leben» (6 bd, 1870—79). F.S-l. Dornbusch [då'rnbof], tysk fyrplats och mist-signalstation på ön Hiddensee, n. v. om Rügen. Dornierverken [dårni'r-], Dornier Metallbau-ten i Friedrichshafen vid Bodensjön, är en av Europas mest kända flygmaskinsfabriker. Hösten 1930 färdigbyggdes där världens hittills största flygmaskin, »Do X». Denna, som är konstruerad av firmans chef, doktoringenjören Dornier, är i huvudsak en förstorad upplaga av den s. k. Dornier-Wal typen, d. v. s. hydro-plan med båtkropp direkt vilande på vattnet. Den är försedd med 12 motorer, placerade 2 och 2 i tandem, med en sammanlagd motorstyrka av 6,300 hkr., har en längd av 40 m. och spännvidd över vingspetsarna 48 m. Maximihastigheten är 240 km. i tim., flygvikten 50 ton och aktionsradien med 15 ton nyttig last 500 km. Besättning 12 man, passagerare 100. v. S. Doro'nicum, växtsläkte av fam. korgblommiga med o. 25 arter, fleråriga örter med enkel el. föga grenig stam och stora gula blomkorgar, förekommer i Gamla världens n. tempererade område. Ss. prydnadsväxter på friland och i växthus odlas D. cauca'sicum, D. plantagi'neum, D. grandiflo'rum m. fl. A. V-e. Doros, grek, myt., son till Hellen, mytisk stamfader för dorerna (se d. o.). Dorote'a, s:n i s. v. Lappland, Vilhelmina tingslag, Västerbottens län; 3,050,90 kvkm., där- — 651 — — 652 —