DRAPERA fotografiska arbeten, som utföras på Harvard college observatorium i U. S. A. Ch. Drape'ra, ordna el. arrangera löst fallande tyg (flaggor, klädesplagg etc.) i vackra veck. Draperi' användes numera vanl. blott om tyngre dörrförhängen, s. k. portiärer, förr även om fönsterförhängen och allahanda veckrikt fallande textila rumsinredningspartier. 1. Drapp (fra. drap, kläde), ett vanligt herrtyg av klädestyp. Drastisk (jfr grek. drastiko's, till dran, göra), kraftigt verkande; osminkad; som ej väjer undan för starka ord. — Drastiska medel, avförande medel (se d. o.). Drau, flod, se D r a v a. Draud [dråut], Georg, tysk präst och bib-liografisk förf. (1573—o. 1635). D:s »Biblio-theca classica» (1611), »Bibliotheca exotica» (1625) och »Bibliotheca librorum germanico-rum classica» (s. å.) äga betydelse såväl för den allmänna bibliografien som särsk. för den musikaliska. E. A. Draumekvæde [-au'-], ett i nyare tid upptecknat, från medeltiden stammande norskt all-mogekväde av visionärt innehåll. Däri skildras en färd till det kusliga »Trollebotten» m. m. Gammal inhemsk folktro mänger sig med kristen fromhet. Som konstverk står det mycket högt. — Litt.: Hj. Falk & Moltke Moe, »Mid-delalderens visionsdigtning» (i »Maal og Minne», 1911). I. Lqt. Draupnir [-åu'-] (isl., till samma verbalrot som sv. drypa och droppe), isl. myt., en berömd ring (väl armring), smidd av dvärgar, med den egenheten, att var nionde natt åtta lika tunga ringar dröpo av den. Oden ägde den, tills han lade den på Balders bål. I. Lqt. Drav, biprodukt vid ölbrygd, jästfabrikation och brännvinsbränning. Vattenhalten i färsk d. (77—85 %) kan genom intorkning bringas ned till o. 11 % och därunder. D:s sammansättning varierar mycket beroende på råmaterial, fabrikationsmetod m. m. D. är, särsk. i torkat tillstånd, ett gott och smakligt kreatursfoder. Färsk passar den bäst till mjölkkor, som gärna förtära upp till 20 kg. av densamma pr dag. Om den ej genast kommer till användning, bör den förvaras under vatten. Av torkad d. kan man dagligen giva hästar, kor och gödoxar 2—3 kg. och gödfår 0,5 kg. Till en foderenhet åtgå 5 kg. färsk och 1,3 kg. torkad d. H. Fqt. Drava, ty. Drau, h.-biflod till mellersta Donau, upprinner i italienska Tyrolen på den stora dalvattendelaren Toblacher Feld (Innich-ner Eck, 1,218 m. ö. h.) i Puster Tal och genomflyter sedan en av Östalpernas stora längddalar inom Österrike, vilken skiljer bergssystemets kristalliniska kärnzon, Hohe Tauern- Drava vid Villach. i Kärnten. komplexet, från de s. Kalkalperna (Gailtaler-Alperna). Dalen är här glacialt omformad (trågformig). Längre åt ö. passerar D. det likaledes överfördjupade Klagenfurt-bäckenet och upptar slutl. från vänster sin största biflod Mur, varefter den passerar den v. ungerska slätten, där den bildar gräns mellan Ungern och Sydslavien. D. är c:a 725 km. lång. Vid sin mynning i Donau är den 322 m. bred men är endast segelbar till Barcs, 153 km. högre upp, för smärre flodångare. J. F. Drawback [drå'bäk] (eng.), kallas den återbetalning av erlagd importtull för råvara, som i vissa fall kan äga rum vid export av förädlad vara. Se Tullrestitution. Vhgn. Dra'vida (sanskr. dravida, drävida), d r a v i-d e r, sammanfattande beteckning för en grupp inbördes besläktade folk, som till sin huvuddel bebo s. Främre Indien och Ceylon men i spridda bestånd finnas även i de centrala delarna av Indien och med en spillra äro företrädda även i Belutsjistan. Till d. höra: i s. Främre Indien t a m u 1 e r (även på Ceylon) , m a 1 a y a 1 a m, kanareser, telugu, tulu, kodag u, tuda (todaer), kota, i Centralindien kurukh, malt o, gond, kolam, khond (kandh, ku), i Belutsjistan b r a h u i. D:s individantal torde kunna uppskattas till bortåt 70 mill. D. äro antropo-logiskt en utpräglad blandras; som typiska — 735 — — 736 —