DRED SCOTT-AFFÄREN antropologiska särdrag pläga anföras brun hudfärg, glatt, vågigt el. lockigt svart hår, svarta ögon, dolikocefali, resp, mesocefali samt europeisk medellängd, men som helhet betraktad företräder d.-rasen alla övergångar mellan den indo-ariska typen och de av de äldre »fördravidiska» raserna (mundafolken, veddas) representerade antropologiska typerna. Denna senare omständighet tyder med säkerhet på att den eg. d.-rasen invandrat till Indien, lagrat sig över de tidigare folkskikten och assimilerat sig med element ur dessa. Denna dravidiska invandring har sannolikast ägt rum från n. v. och trol. i flera etapper; den första invandringsböljan torde ha utgjorts av telugu, medan tamuler och kanareser bildade en gemensam invandringsgrupp. De nordliga stammarna bestå till stor del av i relativt sen tid från sina stamfränder avskilda folkelement; till en del äro de väl att fatta som »dravidiserade» munda-element. C. F. Dravi'diska språk, de av dravidafolken (se D r a v i d a) talade språken. Till denna språkfamilj höra tamuliskan el. tamil, m a-I a y a la m, kanaresiskan, telugu, t u-lu, kodag u, tudu, kota, samtliga i Syd-indien, k ur u k h, ku i, gondi, kolami och n a i k i i spridda delar av n. ö. och mellersta Indien samt b r a h u i i Belutsjistan. Antalet d. s. talande torde f. n. kunna uppskattas till c:a 65 mill. Av för d. s. utmärkande egendomligheter må nämnas hos nomina köns-begreppets ersättande med en uppdelning på beteckningar för förnuftiga och förnuft-saknande väsen och i deklinationen den ljudhistoriskt betingade åtskillnaden mellan en grundform och en oblik form, av vilken senare kasus bildas genom postpositioner, i verbalsystemet den utsträckta användningen av no'mina age'ntis med el. utan pronominalsuffix i st. f. tempus-former samt den negativa konjugationen. Nära samhörighet föreligger mellan tamuliskan och malayalam; kanaresiskan torde kunna betraktas som huvudrepresentant för en med den förra nära besläktad grupp, som även omfattar de mindre syd- och nordindiska språken, av vilka dock flera rönt inverkan av telugu, som intar en särställning. Brahui har genom den långvariga isoleringen kommit att erhålla ett högst avvikande kynne och har i hög grad påverkats av de omgivande iranska idiomen. Antagandena om släktskap med australiska, »tu-ranska», »ural-altaiska» språk el. med elami-tiska (V. Thomsen) ha icke lett till påtagliga resultat; de fakta, som synas tala för det eljest näraliggande antagandet av sammanhang med m u n d a-språken (se d. o.), torde närmast böra förklaras som ant. lån el. fördravidiska ele- ment. över huvud försvårar avskiljandet av för- och »äkt»-dravidiska element i hög grad släktskapsfrågans avgörande. — Litt.: R. Cald-well, »A comparative grammar of the Dravi-dian or South-Indian family of languages» (2 ed. 1875); »Linguistic survey of India», 4 (1906). C.F. Drawingroom [drä'igröm] (eng., eg. with-draiving-room, till ivith-draw, draga sig tillbaka), mottagningsrum, förmak, salong. Dravä'ner, se Drevjaner. Drayton [dréltan], M i c h a e 1, engelsk skald (1563—1631), utgav »Poly-Olbion» (1613), en topografisk beskrivning av England, »Ballad of Agin-court» (1606), sonetter (»Since there’s no help», 1619) och den älskliga »Nymphidia» (1627). D :s arbeten äro ulg. av R. Hooper 1875 (3bd,ofullst.).[E.L.R.] Dreadnought [drä'dnät], engelskt slagskepp, stapellagt 1905, bestyckning 10 30,5 och 24 7,0 cm:s kanoner, deplacement 22,500 ton, fart 21,5 knop, nu utrangerat. D. skapade en ny epok i slagskeppsbygget, i det antalat svåra kanoner tidigare i regel blott varit 4, tontalet mindre och farten lägre. Efter D. kallas slagskepp med 10 el. flera svåra kanoner för d. En variant är super-d., där kalibern är 38 el. 40,5 cm. (se S I a g s k e p p). H. S-k. Dreber, Heinrich, tysk målare (1822—75), kallad (efter en släkting) F r a n z-D r e b e r, bosatte sig tidigt i Italien och blev en typisk och utmärkt representant för det italienska ideallandskapet enl. tysk 1800-talsuppfattning med stora, rundade linjer, stämningsfull belysning och mytologiskt el. dyl. staffage. E. W. Drechsel [drä'ksal], Christian Fredrik, dansk sjöofficer och fiskeriman (1854—1927), sekondlöjtnant 1874, kapten 1889, avsked med kommendörs titel 1906. D. var 1887—1907 danska statens konsulent i fiskerifrågor, deltog i förberedelserna för grundandet av det internationella rådet för havsforskning (se d. o.), var medl. av detta råd och från 1909 dess generalsekreterare. D. har utgivit »Oversigt over vore Saltvandsfiskerier» (1890), en redogörelse för det dåtida danska saltvattens-fisket. N. R-n. Dred Scott-affären, en av U. S. A:s mest berömda rättegångar. En slav, Dred Scott, medtogs 1834 av sin ägare från slavstaten Missouri till fristaten Illinois, där han gifte sig och er Uppslagsbok. VII. 24 — 737 — — 738 —