DREYER betet. Av hans skrifter märkes »Studien zur Geschichte des Gottesdienstes» (5 bd, 1902 —10). S. N. Drews, Arthur, tysk filosof (f. 1865), prof, vid tekniska högsk. i Karlsruhe. I anslutning till E. v. Hartmanns lära om det omedvetna förkunnar D. en panteistisk världsåskådning, som finner en inre enhet mellan de kosmiska lagarna och det mänskliga förnuftet. Förbittrad motståndare till den historiskt orienterade kristendomen, vars grundval han vill undergräva genom alt påvisa, att Jesus aldrig levat, har D. utvecklat denna teori dels i böcker (»Die Christus-Mythe», 2 bd, 1909—11, »Das Markus-Evan-gelium», 1921, »Der Sternenhimmel in der Dichtung und Religion der alten Völker und des Christentums», 1923, »Die Entstehung des Christenlums aus dem Gnostizismus», 1924, »Die Bestreitung der Geschichtlichkeit Jesu», 1926), dels i otaliga populära föredrag och skapade till en början en väldig sensation med många motskrifter. På Plotinos-forskningens område fortsätter D. E. v. Hartmanns väckande studier över denne tänkare (»Plotin und der Unlergang der antiken Weltanschauung», 1907) och har även behandlat sin läromästares filosofi i »Ed. v. Hartmanns philosophisches System im Grundriss» (1902). — Litt.: A. Schweit-zer, »Geschichte der Leben-Jesu-Forschung» (4 Aufl. 1926). A. J. F. Drewsen, Johan Christian, dansk lant-bruksekonom, industriidkare och politiker (1777 —1851), införde efter engelskt mönster i Danmark viktiga reformer inom jordbruket, ss. växelbruk med uteslutande av träda m. m., och utgav en mängd skrifter rörande lantbruket och dess ekonomi. Hj. P. Drevviken, sjö i Södertörn, c:a 9 km. s. ö. om Stockholm; n. delen av D. inom stadsom-rådet, 20,3 m. ö. h. D. mottager tillflöden från Flatsjön och Magelungen. D:s avloppså genomflyter Långsjön och Flaten till Kallfjärden och Gränöfjärden av Östersjön. I. M-g. Dreyer [-ål'-], Georg Leonard, tysksvensk tecknare och litograf (1793—1879), upprättade i Stockholm 1828 ett litografiskt tryckeri, som några år senare inlöstes till staten och blev Generalstabens litografiska inrättning, vilken av D., som blivit sv. officer (slutl. överstelöjtnant), leddes i o. 40 år. God tecknare, ut förde han porträtt av sv. scenens artister (1828), medl. av kungl. familjen m. fl. E. W. Dreyer [-al'-], dansk släkt. 1) Johan Ludvig Emil D., astronom (1852—1926). Efter studier i Köpenhamn blev D. 1878 assistent vid observatoriet i Dunsink (Irland), 1882 direktör för observatoriet i Ar-magh. D. har utfört astronomiska observationer med flera av astronomiens huvudinstrument, men hans största betydelse som astronom härrör från hans undersökningar inom astronomiens historia. Hans biografi över Tycho Brahe (1890) är den mest omfattande och pålitliga levnadsteckning, som blivit publicerad över den store astronomen, och hans »History of the planetary systems from Tha-les to Kepler» (1906) kan betraktas ss. den mest kritiska framställningen av forntidens och medeltidens astronomiska historia. Icke mindre viktiga resultat av hans studier över astronomiens historia äro hans stora sammanfattande arbeten »New general catalogue of nebulæ» (1888) och »Index catalogues of ne bulæ and dusters» (1895, 1908). Inalles omfatta dessa kataloger 13,226 nebulosor och stjärnhopar. D. har ock ulg. en uppl. av W. Herschels arbeten (2 bd, 1912) samt en fullst. uppl. av Tycho Brahes astronomiska arbeten och korrespondens (15 bd, 1913—29). Under de sista åren av sitt liv förberedde D. en liknande uppl. av Newtons verk. Ch. 2) Valdemar Johan D., den föregåendes kusin, läkare och populärvetenskaplig förf. (1853—1924). Efter att ha praktiserat som läkare, distriktsläkare 1893 i Ringsled, blev han 1910 direktör för zoologiska trädgården i Kö-penham. D. har utg. en mängd populärvetenskapliga arbeten över skilda ämnen, ss. etnografi (»Naturfolkenes Liv», 1898; sv. övers. 1899) och zoologi (»Vår Klodes Dyr», 3 bd, 1900—04, delvis, jämte J. O. Böving-Petersen, under namnet »Djurvärlden», övers, och bearbetad till sv. av A. Stuxberg och M. Flode-rus). H. W. 3) G e o r g e s D., dansk-engelsk patolog och bakteriolog (f. 1873), var 1899 assistent vid univ:s laboratorium för med. bakteriologi : Köpenhamn, blev 1900 med. d:r, studerade i Tyskland och England företrädesvis bakteriologi, blev 1906 docent i allmän patologi vid tandläkarskolan i Köpenhamn, är sedan 1907 prof, i bakteriologi och allmän patologi vid Oxfords univ. D. har förf, ett flertal arbeten inom immunologien och den experimentella patologien. A. Fl. Dreyer [-ål'-], Benedikt, tysk konstnär, verksam i Lübeck, där han 1510—55 ofta om nämnes som bildsnidare och målare. Ett An- — 749 — — 750 —