DRILL den en liten el. stor sekund högre liggande tonen (hjälptonen). D. anges vanl. med huvudtonen med ett fr—el. över. V. F. Drill (från eng. drill, av okänt ursprung), i upphöjda rader upplöjd jord; användes förr rätt allmänt vid rotfruktsodling, men numera endast på kall, dåligt avdikad och i svag kultur varande jord (se D r i 11 k u 11 u r). Hj.P. Drill, en art apor, se M a n d r i 11. Drillborr, Drillbåge, se B o r r. Drilling (ty. Trilling), jaktgevär med tre pipor, vanl. 2 hagelpipor bredvid varandra och 1 underliggande kulpipa. Kaliber 12 el. 16 för hagelpiporna och 7,5, 8 el. 9,3 mm. för kulpipan. D. finnes såväl med som utan yttre hanar (hammerless).Se Jaktgevär. F.A.Bn. Drillkultur. Rotfrukter o. a. växter, som lämpa sig för odling med stora radavstånd, sås stundom på drill (se d. o.). Jämförda med slätt land, giva drillarna djupare matjord, och på gr. av den större ytan upptorkar jorden fortare på våren men uttorkar även fortare. Förr var d. så vanlig, att särskilda redskap, drillplogar, drillvältar och drillmaskiner, tillverkades, men är nu ytterst sällsynt. Hj. P. Drillo, t r i 11 o, de långa, vedartade fjällen på fruktbägaren hos Valoneaeken, hemmahörande i Grekland och Mindre Asien. D. är ett synnerligen uppskattat garvmedel med ända till 45 % garvämne och brukas huvudsakligast för framställning av bottenläder (se V a 1 o n e a och Garvmedel). S. H-g. Drillplog har liksom årdret liksidig bill och är försedd med 2 skruvformade el. cylindriska vändskivor, som äro fästade med gångjärn och ställbara till större el. mindre bredd. D. brukas utom för uppkörning av drillar även till kup-ning av potatis (kupplog). Hj.P. Drillplöjning utföres ant. med drillplog (se d. o.), då fåror med c:a 60 cm. inbördes avstånd upptagas och jorden därifrån föres upp åt sidorna och bildar en drill, el. ock med vanlig plog, varvid man kör fram och åter i samma fåra. Hj.P. Drillsnäppa, TringoVdes hypoleu'cos, en liten, o. 20 cm. lång vadare av fam. snäppfåglar (se d. o.), skiljer sig från de närstående snäpporna av släktet To'tanus, genom att näbben är av huvudets längd och att vingarna tro kortare än den graderade stjärten. Färgen är ovan brungrå med metallglans och svarta spolstreck på ryggen, undersidan vit, vingpennorna svarta med en vit fläck på innerfanet. D. är utbredd över ö. halvklotet och förekommer i Sverige överallt vid insjöar och floder med steniga stränder samt går i Lappland upp i björkbältet. D. är en livlig fågel, som med vippande Drillsnäppa, Tringoides hypoleucos. stjärt springer omkring på stranden el. drillande flyger tätt över vattnet. Flyttfågel. H. B-n. Drillsåningsmaskin är en kombination av så-maskin och drillvält samt avsedd för 1 el. högst 2 rader. Drillvält, jordbruksredskap, vars arbetande del är en c:a 0,5 m. lång vals, vilket är smalare på mitten än vid sidorna för att sammantrycka drillarna såväl ovanpå som på sidorna. Oftast äro 2 sådana valsar kombinerade för att dragas av 1 häst. Hj. P. Drimys, växtsläkte av fam. Magnolia'ceæ med o. 10 arter, vilka förekomma inom s. hemisfä-ren. Ständigt grönskande träd el. buskar med ensamma el. i blomställning samlade stora blommor och bärliknande frukter. Mest känd är D. Wi'nteri i Sydamerika, vars bark varit officinell (Cortex Wintera'nus) men numera endast har betydelse i sitt hemland ss. husläkemedel mot skörbjugg m.fl. sjukdomar. A.V-e. Drin, Albaniens största flod, bildas av två källfloder, Vita D. (254 km.), som kommer från bergen i n., och Svarta D. (276 km.), som utgör avlopp för Ohridasjön. Det övre, vilda loppet, har skurit ut djupa kanjoner i kalkbergen. Efter utträdet på Skutaris kustplan lämnar D. genom en 1858—59 skapad bifur-kation, Drinasa, största delen av sitt vatten till Bojana och mynnar v. om Alessio i Adriatiska havet med ett sumpigt delta, illa beryktat som feberhärd. O. Ts. Drina, h.-biflod till Sava, Jugoslavien. D., som bildas vid sammanflödet av Tara och Piva, bägge kommande från Montenegro, är 267 km. lång och har i stort sett n. lopp. Mottager från h. bifloden Lim. O.Ts. DrFnkwater [-påta], John, engelsk poet och dramatiker (f. 1882), deltog, efter ett par — 759 — — 760 —