DRIVNING bränning för avlägsnande av de sista resterna av föroreningar. Halten av föroreningar nedbringas genom d. till c:a 0,2—0,< %. Gletet underkastas reducerande smältning för utvinning av bly. —• B) Arbetsperiod vid schaktugnar, under vilken smältniftgen fortgår utan påsättning av nytt råmaterial. — C) Ett uttryck för den hastighet, med vilken smältningen försiggår i en schaktugn. Vid masugnar angives d. ant. genom den pr dygn producerade tackjärnskvantiteten el. ss. relativ d. genom antalet ugnsfyllnader, som pr dygn gå genom ugnen. I våra sv. träkolsmasugnar produceras upp till 35—40 ton pr dygn. Den relativa d. varierar mellan 1 och 2, ibland något högre. 1 de största utländska koksmasugnarna utgör dygnsproduktionen 1,000 ton och däröver. /. S. 2) Skeppsb., tätning med drev av nåten i ett fartygs däck el. bordläggning. Det härför använda drevet utgöres vanl. av strängar av repat, tjärat tågvirke, s. k. verk, som medelst drevjärn och drevhammare indrivas i nåten. Drevjärnen utgöras av tunnjärn med skarp egg el. rabbar med en el. två långsgående räfflor i eggen. Sedan d. är färdig, insmältes i nåten beck el. å däck harts med el. utan tillsats av beck. Yachter drivas vanl. med bomullsgarn, och deras däcksnåt fyllas med marine glue (se d. o.). T. Hrn. 3) Skogsbr., se A v d r i v a. 4) Tekn., upphamring av buktiga ytor i metallplåt, se Bleckvarutillverkning och Kopparslager i. — D. med puns, se Ciselering. — Drivet arbete fanns redan under förhistorisk tid och under antiken, upptogs sedan under renässansen och har även under 1800-talet haft framstående konstutövare. E. W. 5) Trädg., behandling av växter i ändamål att påskynda skott- el. bladutveckling, blomning, fruktsättning el. fruktmognad. D. sker i regel på det sätt, att växterna utsättas för högre temp., samtidigt med att de hållas i fuktig luft. En enkel form av d. utgör odlingen av ettåriga växter i drivbänkar (se <i. o.) el. växthus (se d. o.), där de dragas upp av frö redan under vintern (spenat, sallat, rädisor, gurkor, meloner, tomater m. fl.) för att ge skörd mer el. mindre tidigt på våren, delvis redan under vintern. På ung. samma sätt som dessa köksväxter behandlas många örtartade blomsterväxter (lövkojor, reseda, toffelblommor, luktärter). Vissa fleråriga blomsterväxter, ss. källor och remontantnej-likor, kunna genom att hållas i växthus över vintern blomma under större delen av denna, blott plantorna ha erhållit tillräcklig styrka och ålder före d:s början. Det är dock endast undantagsvis, som fleråriga växter kunna drivas förrän vid el. efter midvintern, enär de kräva en viss viloperiod, innan nya blad, skott och blommor börja utvecklas. Denna viloperiod kan vara mycket kort hos konvaljer, hyacinter m. fl. lökväxter, som därför kunna blomma strax före jul. Något längre är vilo-perioden hos vissa tulpaner, pingstliljor, jordgubbar, syrener och rosor o. a. buskar och Tulpaner, drivna samma tid i dagsljus, D, och enbart elektriskt ljus, E. träd (särsk. lång hos bok), men viloperioden kan förkortas genom konstlade medel, t. ex. nedsänkning i varmt vatten (se Varmvattenbehandling), stark belysning (se Ljusbehandling), behandling med eter (se E t e r i s e r i n g), kloroform, acetylen o. s. v. Även olika slag av fruktträd (särsk. persikor, aprikoser och fikon) samt vinrankor, som friplanterats i växthus, drivas lätt, men då exemplaren ofta äro stora och växa fritt i jordbäddarna, kunna de icke gärna väckas ur sin vintervila med något av de nämnda medlen, varför d. bör uppskjutas till längre el. kortare tid efter nyår, i sht som de icke gärna böra blomma, förrän dagarna blivit jämförelsevis långa och ljusa; fruktansättning kan eljest utebli. Vilken växt man än önskar driva, bör man avpassa temp. efter dess värmebehov, och vanl. bör d. börja vid låg temp., som småningom stegras. Vissa växter (lökar, konvaljer, syrener) behöva högsta temp. i början, lägre, sedan blomknopparna kommit fram. Luften bör i allm. hållas mycket fuktig. De växter, som under d. skola utbilda bladbärande skott och först därefter blommor, kräva mycket ljus, andra böra åtm. till en början drivas i mörker (lökar, konvaljer, syrener), senare gärna ha mycket stark belysning. Huvudvillkoret för att d. av fleråriga växter skall lyckas är, att de under föregående vegetationsperiod bildat kraftiga rotsystem, mognat väl och satt knoppar med goda blomanlag. Endast undantagsvis kan man driva avskurna grenar (av syrener, — 767 — — 768 —