DROGIST fruktträd, hägg, Forsy'thia) till blomning el. förmå nyss uppgrävda rötter att skjuta nya blad el. skott, men detta sker med rabarber, strandkål, cikoriasallat m. fl. köksväxter. C.G.D. Drivrem, tekn., se Kraftöverföring. Drivugn, metall., ett slags flamugn, som brukas vid framställning av guld och silver för skiljande av bly från de ädla metallerna (se Drivning). I. S. Drivved, företrädesvis i arktiska trakter förekommande anhopningar av trädstammar, rötter, grenar och barkstycken, som med floder förts till havet, där de driva vidare med strömmar och vågor samt uppkastas på kusterna. D:s förekomst inom vissa områden är ej tillfällig utan konstant och står i samband med havsströmmarna. Mest bekant är d. på Grönland och Spetsbergen. I bägge fallen härstammar den väsentligen från Sibiriens skogsområden. En del av det material, som därifrån förts till polarhavet, uppkastas på Novaja Semlja, Frans Josefs land, Kung Karls land samt på Spetsbergen och kringliggande öar. Där polarströmmen möter golfströmmen, kan d. emellertid indragas i den senare och föras vidare norrut. En annan del följer den grönländska polarströmmen söder ut och uppkastas på Grönlands ostkust, på Jan Mayen och på Island. Huvudmassan av d. på Spetsbergen och Grönland härrör från barrträd, väsentligen sibiriska lärkträdet och sibiriska granen, därjämte cembratall och vanlig tall. Lövträden utgöras av asp, pil och vide. D. på Norges västkust däremot är övervägande av amerikanskt ursprung och utgöres väsentligen av amerikanska lärkträdet, som från stränderna av New Foundland och S:t Lawrencefloden medföljer golfströmmen. I de arktiska trakterna är d. av den största betydelse ss. bränsle samt för eskimåerna ss. material till åror, harpunskaft, ka-jakstommar m. m. — Litt.: F. Ingvarsson, »Om drifveden i Norra Ishafvet» (i »Vetenskaps-akad:s handl.», 1903). O. Gz. Drobisch [drä'bij], Moritz Wilhelm, tysk filosof (1802—96), prof, i Leipzig, först i matematik, sedan i filosofi. D. tillhörde Her-barts skola och utvecklade dennes åsikter i ett antal logiska och psykologiska verk: »Neue Darstellung der Logik» (1836, 5 Aufl. 1887), »Empirische Psychologie» (1842, 2 Aufl. 1898), »Über die Fortbildung der Philosophie durch Herbart» (1876). D. arbetade även på akustikens område (intervallbestämningar). — Litt.: W. Neubert-Drobisch, »M. W. D.» (1902). A.N. Droescher [drö'-], Georg, tysk regissör och skådespelare (f. 1854), var 1899—1917 regissör vid de kungliga teatrarna i Berlin, först vid talscenen och från 1902 vid operan, blev vid revolutionen i nov. 1918 av personalen kallad till dess direktör men avgick redan efter 1 år och har sedan gästspelat, bl. a. ss. Wallenstein och Wilhelm Tell, samt framträtt ss. recitatör av grekiska och romerska klassiker. G. K-g. Drog (fra. drogue, av dunkelt och mycket omstritt ursprung), benämning på från växt-och djurriket hämtade råämnen med medicinsk el. teknisk användning. Droger erhållas från alla jordens länder i övervägande mängd från växtriket, endast i mindre mängd från djurriket. Insamlingen av växtd. sker från såväl vild wm odlad växt, och i de fall, då tillgången blivit otillräcklig, har man anlagt stora plantagekulturer på lämpliga ställen, varigenom tillgången säkerställts och även halten verksamma beståndsdelar kunnat ökas. För själva insamlingen väljer man den tidpunkt, då halten verksamma beståndsdelar är störst, underjordiska delar på våren el. hösten, blad och blommor vid växtens blomning, frukter och frön, då de äro mogna. Vidare äro lämplig väderlek och omsorgsfull torkning av stor betydelse för en växtdrogs goda beskaffenhet. Många d. undergå vid torkningen djupt ingripande förändringar beträffande såväl lukt, smak och utseende som halt av kemiska beståndsdelar. Deras naturliga utseende går i allm. förlorat på gr. av garvämnenas oxidation; genom enzymatiska processer bildas nya ämnen under det andra försvinna o. s. v. D. innehålla en mångfald kemiska beståndsdelar, dels allmänt utbredda, dels lokaliserade till vissa växtfam., representerande alla grupper av den organiska kemien, ss. alkaloider, bitterämnen, feta och flyktiga oljor, garvämnen, glyko-sider, hartser, kolhydrater, sockerarter m. fl. För värdebestämning av d. ha i de flesta fall utarbetats kvantitativa kemiska bestämnings-metoder; i vissa fall använder man sig även av biologiska metoder. Ofta förekommer en d. i olika kvaliteter allt efter produktionsort, d:s form, färg, storlek el. andra egenskaper. J. H. Drogden. 1) Farvattnet i Öresund mellan de danska öarna Saltholm och Amager. Dess n. del, ö. om Middelgrundsfortet, benämnes Hol-lænderdybet. Farleden genom D., gående förbi fyren Nordre Röse (se d. o.), har vid medelvattenstånd ett djup av 7,8 m. — 2) Danskt fyrskepp, stationerat vid s. gränsen av D. 1). E.Hg. Drogheda [drä'ada], stad i grevskapet Louth, fristaten Irland, 6 km. n. om floden Boynes utlopp i Irländska sjön; 12,688 inv. (1926). Huvudort för laxfisket i Boyne. O. Ts. Drogi'st, person, som driver grosshandel med kemikalier och droger; numera även om en, som idkar detaljhandel med sådana droger och Uppslagsbok. VII. 25 — 769 — — 770 —