DROGMAN kemikalier, som få försäljas i fria handeln, kemikaliehandlare. J. H. Drogma'n, se Dragoman. Drohobycz [dråhå'byè], stad i vojevodskapet Lwöw, s. Polen; 26,736 inv. (1921; därav c:a 50 % judar). Oljeraffinaderier, saltverk. S. Droit [drpa] (fra.), rätt, rättighet, rättsvetenskap, även allmänna avgifter (tull, accis o. d.). Ordet d. ingår i åtskilliga sammansättningar ss. d. civil [siviT], civilrätt, d. coutumier [-[ko-tymje'],-] {+[ko- tymje'],+} sedvanerätt, d. d’aubinage [dåbina'z], hemfallsrätt, d. d’auteur [dåtö'r], litterär el. konstnärlig äganderätt, författarrätt, droits ci-viqu.es [sivi'k], medborgerliga rättigheter, droits de 1’homme [da lå'm], mänskliga rättigheter, uttryck från revolutionstiden. E. K. Droleri' (fra. drölerie, tokrolighet) betecknar en framställning av djur, människor el. biandfigurer i mer el. mindre burlesk uppfattning, t. ex. en fiolspelande apa, en munk och en nunna i uppsluppen dans. D. florerade även i Droleri på korstol i Lunds domkyrka. den kyrkliga konsten, särsk. under gotiken ända från 1100-talet, bibehölls men förmildrades under renässansen och återkom i lekande, eleganta former under rokokons stilperiod (beteckningen d. begagnas mest i de germanska länderna; i Frankrike vanl. grotesque). Jfr Diableri. — Litt.: L. Maeterlinck, »Le genre satirique dans la peinture flamande» (1903). E.W. Drolling [dråla']. 1) Martin D., fransk målare (1752—1817), väckte uppmärksamhet i Paris genom sina små genrebilder, vartill motiven, ej sällan satiriskt uppfattade, ofta hämtats ur stadens folkliv; i färggivningen når han stundom, t. ex. i »Köksinteriör» (Louvren), fina effekter i ljusa toner. D. fick anställning som porslinsmålare vid Sèvres-fabriken. E. W. 2) Michel Martin D., kallad D. le fils, den föregåendes son, fransk målare (1786 —1851), lärjunge till sin fader och sedan 1806 till David. Till en början historiemålare, fram trädde han efter 1839 huvudsaki. som porträt-tör. K. E. S. Dro'Lsum, Axel Charlot, norsk biblioteks-man (1846—1927), amanuens vid univ.-bibl. i Kristiania 1870, överbibliotekarie 1876, inlade betydande förtjänster om bibl:s omdaning efter moderna principer. Ivrig försvarsvän, var han medl. av den 1909 av försvarsdep. tillsatta här-ordningskommitén. Bland D:s skrifter märkas »Om universitetsbibliotheket» (1880) samt den politiska och mycket spridda »Det norske folk og dets forsvarsvæsen» (1887); utgav jämte C. R. Unger »Codex frisianus» (1871) och jämte J. L. Daae »Illustreret verdenshistorie» (6 bd, 1876—80). W.N. Dromæ'us, Dromai'us, ett släkte kasuarfåg lar, se Emu. Dröme [dråm], dep. i s. ö. Frankrike, bestående av delar av prov. Dauphiné och Provence; 6,561 kvkm.; 263,750 inv. (1926). Avvattnas av vänster-bifloder till Rhöne, av vilka Dröme är viktigast. D:s v. del består av nedre Rhöne-dalen mellan Drömealperna och Rhöne. Här odlas oliver, fikon, valnöts- och mullbärsträd. Ett gott vin erhålles på kullarna längs Rhöne och Dröme. Av vikt är vidare silkeproduktionen. I övrigt äro åkerbruk (vete, potatis) och boskapsskötsel (får i s., nötboskap i n. ö.) huvudnäringar. Huvudstad Valence. J. F. Drömealperna [dråm-], bergkomplex, tillhörande de franska kalkalperna och uppbyggt av jura- och kritbergarter. D. ligga i prov. Dauphiné mellan mellersta Durance och Rhöne och utgöra alpsystemets västligaste utsprång, där detta med n.-s. riktning möter Pyrenéernas v.-ö. D. kulminera i Montagne d’Angèle (1,608 m.). J.F. Dromeda'r, enpucklig kamel, se Kameldjur. DroTnia, ett släkte krabbor, se U 11 k r a b-b o r. Dromathe'rium, ett släkte utdöda primitiva pungdjur, som hänförts till underord. Polypro-todo'ntia, bland vilka de jämte det likaledes utdöda släktet Microco'nodon och ett par andra utgöra de äldsta kända formerna, härrörande från övre trias. Man har i dem velat se övergångsformer mellan kräldjuren och däggdjuren, men de funna resterna (enstaka underkäkar) äro allt för bristfälliga för att tilllåta någon säker slutsats. H. W. Drommen, fjäll inom Oviksfjällen, Jämtland, v. om Storsjön, 1,140 m. D. skiljes i n. ö. genom Storåns dalgång med Bydalens turistort från Västerfjället, i s. v. genom den trånga i fast klyft (sannolikt ss. avlopp för en isdämd sjö) utmodellerade Dromskåran från Falk-fångarfjället. På den branta n. v. sluttningen — 771 — — 772 —