DROPPAR finnas vackra issjöstrandlinjer och vid Drom-skårans mynning väl utbildade issjöterrasser. S. Dro'ngoer, fam. Dicru'ridæ bland sångfåglarna, är en kråkfåglarna närstående fam., omfattande ett 70-tal över Afrika, Indien och Sundaöarna utbredda arter, små el. medelstora former med kraftig, i spetsen r ågot böjd näbb, långa vingar och kluven stjärt, vars yttersta pennor vanl. äro starkt förlängda. Färgen är svart, ofta metallglänsande. D., som äro synnerligen vanliga i sitt hemland, leva av insekter, vilka de fånga i flykten. Mest känd är den s. k. bikungen (Disse'muras paradi'ceus), som är stor som en trast och förekommer i Indien och på Sundaöarna. H. B-n. Dronning Louises land, isfritt land på Grönlands ö. kust, innanför Dove bukt mellan c:a 76 och 77° n. br. D. är det största nunatak-området (se N u n a t a k) på Grönland. Två glaciärer, Storströmmen och Bistrupglaciären, skilja D. från kusten. D:s högsta toppar, Ge-fionstinderne, nå c:a 2,100 m., d. v. s. äro några av de högsta bergstopparna på Grönland. De uppvisa alpina former, men de lägre delarna äro mera avrundade. En mängd isdämda sjöar finnas. D. upptäcktes under »Danmark»-expeditionen 1906—1908 och har senare undersökts av E. Mikkelsen och V. Laub (1911—1912) samt J. P. Kock (1913). J. C. Dronninglund. 1) Det största häradet i Hjörring amt, Vendsyssel, n. Jylland; 682 kvkm.; 28,378 inv. (1925). — 2) Herrgård i D. härad, var urspr. ett klostergods (Hundslund), som indrogs till kronan och sedan tillhört dels medl. av den kungl. familjen, dels enskilda. Det fick vid slutet av 1600-talet sitt namn av drottning Charlotte Amalie, vilken till stor del uppförde det nuv. slottet. Dess kyrka, i vilken den gamla klosterkyrkan delvis är bevarad, är nu sockenkyrka. S.; E. W. Drontfåglar, fam. Di'didce bland duvfåglarna (se d. o.), omfattar trenne numera utdöda arter, av vilka dronten (Didus ine'ptus) förekom på Mauritius, dodon (D. borbo'nicus) på Ré-union och solitären (Pe'zophaps solita'rius) på Rodriguez. D. hade liksom en del andra på isolerade öar levande fåglar förlorat flygförmågan och blevo därför ett lika lätt som lockande byte för provianterande sjömän. Redan vid slutet av 1600-talet voro också dronten och 1761 även solitären utrotade. Några tecknade bilder av dessa fåglar har man dock funnit, och dessutom ha ett fåtal skelettdelar anträffats. D. voro stora som svanar, vägde upptill 25 kg. och påminde till sitt yttre föga om duvor. Kroppen var klumpig, fjäderdräkten dunlik, vingarna förkrympta, stjärten plymlik, näbben kraftig, i spetsen hakformigt nedböjd Solitären, Pezophaps solitarius. och till 2/3 täckt av mjuk hud. Till färgen var dronten grå med bröst, vingar och stjärt vita; den mera högbenta och om en kalkon påminnande solitären var grå och brun. Sitt bo byggde d. av palmblad el. gräs. D. lade endast ett ägg. H. B-n. Droochsloot [drä'zslät], Joost Corne-I i s z., holländsk målare (1588—1660), verksam i Utrecht, målade först bibliska scener, sedan folklivsbilder, vanl. i bygator; har också målat porträtt (självporträtt). D. är representerad i Nationalmuseum och i sv. privatsamlingar. E. IV. Droop, Fritz, tysk förf. (f. 1875), red. för »Mannheimer Tageblatt», har skrivit lyriska och dramatiska arbeten, »Stirb oder siege» (1914), »Der Landstreicher» (1922) samt ett antal monografier. Rth. Droppar. 1) Bgggn., dekorativt avslutande tappar, cylindriska el. omvänt toppformiga, som pryda frisens triglyfer (ss. dropplist av vanl. 6 tappar) samt gesimsens hängplattor å mutulerna i den doriska stilen (se Kolonnordning). Bild se sp. 775. E. W. 2) Flytande läkemedel som användas droppvis, någon gång även teskedsvis ss. vanliga bröstdroppar. Oftast brukas benämningen d. på sprithaltiga utdrag på växtdelar (tinkturer), men ordet omfattar även lösningar av fasta ämnen i sprit, vatten, glycerin el. dyl. För noggrann dosering av d., innehållande giftiga ämnen, nyttjas droppflaska, en flaska med inslipad glaspropp med avlopp, ur vilken d. erhållas genom att flaskan hålles i horisontal riktning. Är avloppsröret 3 mm. i diam, (nor-maldroppflaska), väga 20 d. vatten 1 gr. I st. f. droppflaska kan användas droppglas el. d r o p p r ö r, ett o. 5 cm. långt glasrör av o. 5 mm:s diam., i ena ändan utdraget i en spets och i andra ändan försett med en gummihatt. Är spetsens avloppsyta precis 3 mm., benämnes röret normaldroppräknare. J. H. — 773 — — 774 —