DRÖBAKSUND Skånsk drätt i dukagång. talet vinterhamn för Oslo. Biologisk havssta-tion. Närheten till huvudstaden har gjort, att D. gärna besökes av sommargäster. S. Drö'baksund, smalaste delen av Oslo-f jorden, 40 km. s. om Oslo. Redan i början av 1800-talet anlades här till skydd för inloppet till Oslo befästningar, vilka dock snart råkade i förfall, varför på den i D. liggande Kaholmen 1845—56 byggdes 1 huvudfort och 4 batterier. Dessa anläggningar erhöllo 1855 namnet Oscars-borg. Under 1890-talet började moderna befästningar att utföras dels på den intill Kaholmen liggande Håöya, dels på ömse sidor om fjorden vid Neset, Koppås och Veisingen. A. W. G. Drög, ett slags grov arbetssläde med långa medar och slät brädbotlen. Dröglapp, en hudfåll hos nötkreatur på undersidan av käken och längs undre halsranden. Den är kraftigare utbildad hos bergsraser än hos låglandsraser och större hos tjurar än hos kor. H. Fqt. Dröjsmål, mora (lat), jur., försening av den prestation, som skall fullgöras i ett obliga-tionsförhållande (se d. o.). D. föreligger oftast å gäldenärens sida (mora solve'ndi); det bristande i dennes skyldigheter, som d. innebär, medför, alt 1) borgenären nu äger, om han å sin sida har att fullgöra en motprestation, välja mellan att mot densamma fordra den försenade prestationen fullgjord el. alt, mot avstående från sistnämnda prestation, befrias från sin motprestation (»häva avtalet»); 2) gäl-denären blir, dock ej obetingat, förpliktad att ersätta den skada, d. förorsakat borgenären. Gäller den försenade prestationen betalning av penningar, skall visserligen under alla omständigheter uppskovsränta (se d. o.) betalas men blott undantagsvis någon ersättning därutöver gäldas. Är vite (se d. o.) utfäst av gäldenären, undgår han icke detta, vilken än orsaken till hans d. varit. Eljest har gäldenären större el. mindre möjlighet att slippa ersättningsskyldig het för sitt d., större om hans prestation gällt att avlämna individuellt bestämda saker el. utföra visst arbete, än om densamma gällt viss myckenhet av (blott) generiskt bestämda varor. Frånvaro av försummelse (culpa) å gäldenärens sida fritager honom i förra fallet regelrätt från ersättningsskyldigheten. Nyss nämnda befogenhet för borgenären att häva avtalet bortfaller i allm., om d. är av ringa betydelse. — Ett annat slags d. är underlåtande av borgenären att mottaga prestationen, då denna i behörig tid erbjudes honom (mora accipie'ndi}. Sådant d. medför i och för sig ingen rättsförlust för borgenären, men gäldenärens förpliktelser få ej skärpas el. utvidgas genom d.; således står gäldenären ej vidare faran (se d. o.) för sin prestation och är ej skyldig uppskovsränta för tiden efter d. Att han undantagsvis förpliktas att (på borgenärens bekostnad) taga vård om den förgäves erbjudna prestationen, se Köp. Jfr Reklamation. C. G. Bj. Dröm, en hallucination (se d. o.) el. illusion (se d. o.) under sömn, insomnande el. uppvaknande el. i hypnotiserat tillstånd, stundom åtföljd av medvetande, att d. blott är d., och i sådant fall närmast jämförlig med pseudo-hallucination (se d. o.); vid insomnande under läsning förekommer dröm t. ex. i form av transformation av läst text; el. annars i form av s. k. hypnagoga hallucinationer, t. ex. seende av ansikten. — D.-bilden är ej alltid visuell; den kan även vara audiliv el. »motorisk» (t. ex. om brusande vatten el. vid uppvaknande d. om vissa kroppsdelars abnorma storlek o. d.). D:s skenbara objektivitet beror åtm. delvis på oförmåga att skilja mellan åskådlig föreställning och objekt, på gr. av vanlig oförmåga att rikta uppmärksamhet åt annat håll, liksom patienter i deli'rium tremens visa viss tendens att förväxla sina hallucinationer med verkligheten. D. äro dels representativa, av centralt ursprung, närmast motsvarande hallucinationer, dels p re s en-ta t i v a, framkallade av sinnesretningar, som kompletteras till varseblivningar; d. innebär i senare fallet alltid en visserligen ofta fantastisk och felaktig tolkning av irrilamentet. Representativa d. framkallas enl. S. Freud (se denne) och hans psykoanalytiska skola ofta av begär, emotionella komplexer och särsk. av i dags-medvetandet förträngda komplexer (se d. o.) och psykiska traumata (se Psykoanalys och Drömtydning). Presentativa d. utlösas genom sensoriska rapporter från inälvor (»onda drömmar komma från magen»), muskler, blodcirkulation, ev. sinnesorgan, även huden; flyg.-d. förklaras genom labyrintsensationer vid frånvaro av muskel-, ledgångs- och — 811 — — 812 —