DRÖNARE som är orsak till drömmen och som utgör dess mening, medan drömmens omedelbara anledning vanl. är en händelse i nyss förfluten tid. Uppsökandet av denna mening är d. D. tillgripes därför som ett huvudmedel att upptäcka omedvetna (d. v. s. för drömmaren obekanta, förträngda) drömtankar, vilkas frigörande leder till bot av neurosen. En analys av barndrömmar ger vid handen, att barnens drömtankar äro otillfredsställda önskningar och att drömmen ofta består av en tillfredsställelse av dessa önskningar i föga maskerad form; vuxnas önskningar tillfredsställas i mera maskerad form. Enl. den senare utvecklingen av Freuds teori äro drömtankarna så gott som alltid förträngda sexuella önskningar. Den latenta drömtanken omgestaltas (maskeras) till det motsägande, förvirrade och stundom absurda dröminnehållet på gr. av en omedveten censur, vilken förklarar det motstånd, som drömmaren ofta visar mot att erkänna drömtanken som sin andliga egendom. Drömtanken överföres till dröminnehåll genom alt åskådliggöras i hallucinatorisk form, genom eliminerandet av tankesammanhang därinom, dramatisering och sammansmältning av olika drömpersoner etc.; varje element av dröminnehållet är flerfaldigt bestämt i förhållande till drömtanken. Vid d. iakttagas vissa element, som icke tillåta en längre gående analys, de s. k. dröm symbolerna, vilka måste tolkas, för att icke drömmen i sin helhet skall bli meningslös, och vilka enl. Freud utgöra symboler för omedvetna drömtankar av vanl. sexuell natur. Dessa symboler skola utgöra rester av ett arkaiskt tänkande, kvarlevor inom den civiliserade människan av »urmänniskan». Freud har bemödat sig att i den etnografiska litteraturen återfinna iakttagelser av dylikt arkaiskt tänkande. Om denna teori för d. är riktig, måste lämnas oavgjort. Huruvida icke d. utgör en ofta hårdragen intolkning av dags-medvetandets komplexer i dröminnehållet, torde icke ännu vara fullt utrett. Sannolikt är d. endast rimlig för representativa drömmar (se Dröm). Sexualfaktorn som ensam källa till latenta drömtankar har icke styrkts. Freuds anhängare ha ofta drivit d. in absurdum. — Litt.: S. Freud, »Drömtydning» (1927), »Vor-lesungen zur Einführung in die Psychoanalyse» (1930). G. A. J. Drönare, hannarna hos bina, se Biskötsel. Dröppel, med., se G o n o r r é. D. S., förkortningar. 1) Se Recept. — 2) Mus., dal segno (se d. o.). — 3) Motorcykelmärke, tillverkat i Hedemora, efter konstruktören D. Senning. — 4) Sångsällskapet De svenske (se d. o.). Dsa'pchyn [-Zyn], flod i n. v. Mongoliet, mellan Eklag Altai och Changaibergen; upprinner i den senare bergskedjan och mynnar i saltsjön Kirgis-nor. J. C. D. SC., förk. för doctor of Science (se Doktor). Dschebel [je-], se D j a b a 1. Dschiggetai, detsamma som kulanen, en asiatisk vildåsna, se Hästsläktet. Dschisak [JF-],geogr., se D j i z a k. D-sträng, mus., tredje strängen (ettstrukna d) på violin, andra på altfiol (ettstrukna d), violoncell (lilla d) och kontrabas (stora d; noteras en oktav högre). F. S-l. Dsungarfet, område i Centralasien mellan Mongoliska Altai i n. och Tien-shan i s. ö. delen består av 2 sänkor, av vilka den n. genom-flytes av den i Uliungur-nor mynnande Urungu och av Khara Irtysh, som rinner genom Zai-san-nor, och den s. i sina lägsta delar upptages av saltträsket Dabasun-nor och sjöarna Telli-nor och Ebi-nor (243 m. ö. h.). Sänkornas inre består huvudsaki. av öknar och är om vintrarna utsatt för förhärjande ö. stormar. Vid s. foten av Mongoliska Altai ströva nomader omkring. Bevattnade av floder från Kartskiss av området kring Dsungariska porten^ Höjden i m. över havet. Tien-shan, ligga n. om berget ett flertal oaser, Bar-köl, Ku-cheng, Fu-kang, Sui-lai, Wu-su, Tsing-ho m. fl. V. D. på rysk-kinesiska gränsområdet är bergigt och består av flera genom brottlinjer begränsade skollor av devonska och karbonska skiffrar, sandstenar och kalkstenar jämte graniter och porfyrer. Mellan Tarbagatai med Saur och Urka Shar ligger en stor sänka, som genomflytes av den till Ala-kul (365 m. ö. h.) rinnande Emil. En annan sänka är den — 815 — — 816 —