DUMA mansättning. D. blev 1823 medl. och 1832 ständig sekreterare i franska velenskapsakad. N. R-e. Duluth [djölö']j el. dölö'[>], stad i Minnesota, U. S. A., vid v. ändan av Lake Superior och mynningen av S:t Louis river, som skiljer D. från staden Superior i Wisconsin och vars mynningsvik, S:t Louis bay, bildar en för båda Hamnen i Duluth. städerna gemensam, inre hamn, skyddad utåt av ett sandrev. Utanför denna ligger en yttre hamn, Superior bay, även den skyddad av en naturlig vågbrytare, tvenne smala sandrev, Minnesota och Wisconsin point, som skjuta ut mot varandra. D., som är uppkallad efter en fransk upptäcktsresande Daniel Greysolon Du Luth (1649—1710), vilken 1679 reste i dessa trakter, grundades 1850, hade 1860 80 inv. och blev 1870 stad med 3,131 inv. 1900 var folkmängden 52,969, 1920 98,917 och 1930 101,463. 1930 hade Superior 36,113 inv. D. är världens 3:e hamnstad och överträffas som sådan endast av New York och London, trots att hamnen är isfri endast 7—8 mån. om året. D. har ett utomordentligt gynnsamt handelsgeografiskt läge. Staden ligger vid v. ändan av de Stora sjöarnas vattensystem och har bakom sig n. Minnesotas (se d. o.) väldiga järnmalmsfyndig-heter och Red River valleys (se d. o.) rika vetedistrikt samt Minnesotas, Ontarios och Manitobas stora skogar, som nu till stor del skövlats. Enorma mängder järnmalm, vete och trä utskeppas över D., vars hamn är utrustad med de bästa anordningar för lastning och lossning. En stor malmångare lastas på ett par timmar. Järnmalmen föres till Chicago, Gary, Ohio och Pennsylvania. Som återfrakt föra malmångarna stenkol till staterna i v. 1925 förekommo 11,553 in- och utklareringar representerande ett registertonnage av något över 44 mill. 27 spannmålselevatorer ha en kapaci tet av c:a 38 mill. bushels. Från D. stråla 10 järnvägar ut, bl. a. de stora järnvägslinjerna Great northern och Northern pacific. D. har alla förutsättningar för en stor industri. En sådan har också utvecklats under de sista årtiondena och kommer trol. att göra det ännu mer under den närmaste framtiden. 1919 uppgick antalet arbetare till 10,472 och produktionsvärdet till 75,3 mill. $. Man kunde vänta, att D. skulle vara en betydligt större stad, än det är. Att så ej är förhållandet, beror huvudsaki. på att D. framför allt är en genomgångsort, ej ett centrum för distribution av stora varumängder. D:s närmaste bakland, d. v. s. uppsamlings- och avsättningsområde, är relativt glest befolkat, och distributionscentra ligga inom mera tättbefolkade områden. Därför äro Minneapolis— S:t Paul och Winnipeg storstäder, men ej D. Staden har ett vackert, men ur utvecklings-synpunkt mindre lämpligt läge på en ganska smal terrass nedanför en hög förkastnings-brant. Av D:s vita befolkning 1920 voro 30,118 födda i utlandet, därav 7,445 i Sverige, 4,823 i Norge, 3,210 i Finland, 1,444 i Polen, 1,315 i Tyskland. J. C. Dulwich [dBTij], stadsdel i London i distriktet Camberwell, 7 km. s. om Londonbron, med gamla hus och villor, en berömd skola (Allwyns college of Gods gift) samt ett galleri av värdefulla målningar av italienska, spanska och nederländska mästare. E. W. Duma [do'-] (ry., eg. tanke, råd; rådgivande församling; av germ. ursprung = sv. dom), rysk benämning på vissa offentliga korporationer. Sålunda fanns i äldre tid en bojarduma (sé d. o.), och i kommunallagarna för städerna 1870 och 1892 finnas bestämmelser om en stadsduma (stadsfullmäktige). Mest bekant torde dock den riksduma vara, som 1906 såg dagen på grundval av kejserliga ukaser 1905 och som 1906—17 var Rysslands egentliga folkrepresentation. Då man samtidigt insatte »riksrådet» ss. ett slags överhus, fick d. gentemot detta karaktären av ett underhus, men med jämförelsevis kringskuren makt. Den första d. sammanträdde i juni 1906 men blev på gr. av sin oppositionella karaktär redan följ. mån. upplöst. Samma öde rönte den andra d., som var samlad något över 3 — 877 — — 878 —